Annons

”Våldtäkter används som vapen i konflikten”

Hon har fängslats, tvingats i exil och lever under dödshot. Men Gégé Katana Bukuru ger inte upp arbetet för mänskliga rättigheter i Demokratiska Republiken Kongo – inte ens när makten erbjuder höga positioner för att tysta henne.

– Att sluta skulle vara ett oerhört svek.

Under strecket
Publicerad

Gégé Katana Bukuru, människorättskämpe i Kongo, som får årets Per Anger-pris.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 4
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 4
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 4
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 4

Gégé Katana Bukuru, människorättskämpe i Kongo, som får årets Per Anger-pris.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
Gégé Katana Bukuru, människorättskämpe i Kongo, som får årets Per Anger-pris.
Gégé Katana Bukuru, människorättskämpe i Kongo, som får årets Per Anger-pris. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Som barn protesterade Gégé Katana Bukuru mot hur kvinnorna i hennes by behandlades. Nära fem decennier senare tar hon på torsdag emot Per Anger-priset för sitt arbete för mänskliga rättigheter i Demokratiska Republiken Kongo, där den dödligaste konflikten sedan andra världskriget pågår.

Hennes organisation Solidarité des Femmes Activistes Pour la Défense des Droits Huimains (Sofad) arbetar för framför allt kvinnors rättigheter.

– Det absolut viktigaste frågan just nu är säkerhetssituationen. Att kvinnor inte kan känna sig säkra, säger Gégé Katana Bukuru till SvD under ett besök i Stockholm för prisutdelningen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

För att göra landet tryggare för både kvinnor och män arbetar Sofad med att göra kvinnor mer delaktiga i fredsförhandlingar och i arbetet att följa upp hur fredsavtalen följs.

Kvinnor har inte någon som helst delaktighet i de beslut som fattas

– Kvinnor har inte någon som helst delaktighet i de beslut som fattas, säger Gégé Katana Bukuru.

Sofad hjälper också kvinnor som stötts ut efter att ha utsatts för sexuellt våld med att accepteras i samhället. I de fall där en förövare ställs inför rätta bidrar de med rättshjälp till brottsoffren. Enligt Gégé Katana Bukuru skyddas ofta förövarna av personer som sitter på maktpositioner.

– Då måste man identifiera vem det är som ligger bakom och vad som är skälet till att det här alls inträffar. Våldtäkter används här som ett vapen i konflikten, säger Gégé Katana Bukuru.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Hon kommer från en familj som i hennes hemby kallades “kunglig”. Som barn protesterade hon när hon såg hur kvinnorna i byn arbetade för hennes pappa, som var byäldste. Andra män med makt i byn tyckte att hon var en “svår flicka” och sa åt hennes pappa att överge henne. Men hon fick sin pappas stöd.

Senare gick hon med i scouterna, som hjälpte framför allt äldre kvinnor med praktiska saker som städning och tvätt, men också med hjälp om de hamnat i olika typer av svårigheter. Efter att ha studerat sociala frågor på universitetet började hon arbeta med mänskliga rättigheter i Demokratiska Republiken Kongo. Bland annat drev hon ett projekt för att öka läs- och skrivkunnigheten bland vuxna.

Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

– Men regeringen var inte alls med på noterna. De ser det som en revolution att ge medel för människor att kunna kräva sina rättigheter, säger Gégé Katana Bukuru.

Hon har gripits flera gånger och tvingats se på när andra försvarare för mänskliga rättigheter torteras.

– Jag såg bland annat hur hudfärgen förändrades på den som torterades. Blodet sjunker ner i kroppen tills personen faller ihop. Det var naturligtvis fasansfullt att bevittna. Varje gång de här människorna fick ta emot ett slag så ryckte även jag till.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Vid ett tillfälle fick hoten henne att fly från landet. Hon säger att hon haft tur. Varje gång hon greps agerade någon utomstående organisation, som Amnesty International eller kyrkan, och själv har hon inte torterats. Men de ständiga hoten och pressen har satt sina spår.

– Jag lider av konstant sömnbrist. Om jag sover två timmar är det ganska mycket för min del. Jag känner inte heller någon smak, jag vet inte vad jag egentligen tycker om och vad jag vill ha. Ett annat problem är att jag glömmer var jag befinner mig, säger Gégé Katana Bukuru.

Förutom med hjälp av hot och gripanden har makten försökt tysta henne genom att erbjuda henne höga positioner.

– Man erbjuder mig pengar för att jag ska byta språk, för att jag ska försvara förvaltningen och myndigheterna så som det ser ut idag, säger Gégé Katana Bukuru.

Men varken hot eller fina tjänster har fått henne att överväga att sluta.

– Om rädslan skulle göra att jag skulle lämna det här arbetet så offrar jag alla människor som har trott på mig. Jag offrar också alla kvinnor som har tagit itu med situationen och vill göra något.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons