Annons

Janerik Larsson:Väljarundersökningshetsen ifrågasatt

Professor Oscarsson
Professor Oscarsson Foto: Björn Larsson Rosvall/TT / TT NYHETSBYRÅN

”Kommentariatet står långt från den systematiska opinionsforskningen i sin förväntan om att partiledarskiften skulle ge omedelbar effekt på opinionssiffror. Data 1967- visar snarare att snabba opinionslyft efter ledarskiften inte är särskilt vanliga.”

Under strecket
Publicerad

Så skriver professor Henrik Oscarsson på Twitter med anledning av att en aktuell mätning visar att Liberalernas opinionsstöd inte ökat i sommar.

Han hänvisar till en lång text han skrev 2017. Den finns här för den intresserade.

Han avslutar så här:

Glöm inte att effekter av ledarskiften också behöver skattas utanför väljararenan. En partiledares gärning kan inte reduceras till fram- eller motgångar på väljarmarknaden. Oavsett opinionsutveckling kan ledare sätta tydliga spår i partiets sätt hålla samman, organisera sig, lösa problem, förankra och utveckla politik, sätta en kultur. Framgång kan vara oförtjänt och bero på andra saker. Att leda i motvind kräver kanske mer av en ledare. Det är tuffare när det regnar småspik än när det är vackert väder. De kontrafaktiska scenarierna bör alltid finnas med i tänkandet: Partier i uppgång kan ställa frågan om det inte hade kunnat gå ännu bättre med en annan ledare och, tvärtom, partier i nedgång kanske kan skatta sig lyckliga att de hade en så bra ledare som de hade som kunde begränsa de förluster som annars kunnat inträffa.

Väljarundersökningsjournalistiken har drivits alltför långt, enligt min mening.

Obetydliga förändringar inom felmarginalerna tas till intäkt för världskrigsrubriker.

Mer sans skulle behövas.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons