Annons
Riddarhuschefen Erik Drakenberg poserar vid sin ätts vapensköld i Riddarsalen.
Riddarhuschefen Erik Drakenberg poserar vid sin ätts vapensköld i Riddarsalen. Foto: Adam Wrafter

”Det bästa är att vara både rik och adlig”

Låt de hundra största skattebetalarna bli hedersmedborgare, föreslår Sven Hagströmer. Jan Guillou ser en renässans för överklassen. Makt, gods, inflytande. Den utdöende adeln är plötsligt stilbildande.

Uppdaterad
Publicerad

Den 1 juni i år gick den äldsta i varje ätt en efter en in genom den tunga träporten till riddarhuspalatset i Gamla stan i Stockholm. Adelsmännen visade upp sina gula polletter i papp, entrébiljetterna till adelsmötet som hålls en gång vart tredje år.

I riddarsalen bänkade sig de 181 männen, omringade av ätternas vapensköldar i målad koppar, nästan kant i kant, som förmörkade väggarna. Luften tung av adelns anrika annaler.

Mötets ordförande Carl Cederschiöld satte sig försiktigt längst fram på den röda sammetskudden i drottning Kristinas vita elfenbenstron, som endast används vart tredje år.

Det bästa är att vara både rik och adlig, det smäller högt för många

– Det är väldigt traditionellt, säger Patrik Tigerschiöld, som på adelsmötet valdes till ordförande för Riddarhusets direktion, det vill säga styrelse, de kommande tre åren.

Han är även ordförande för investmentbolaget Bure. Men i adelssammanhang är han ”herr”. Det finns tre adliga ”klasser”: finast är grevar, sedan kommer friherrar och därefter obetitlad adel som kallas herr eller fru.

Riddarhuspalatset byggdes 1641–1674 och är beläget i Gamla Stan i Stockholm.
Riddarhuspalatset byggdes 1641–1674 och är beläget i Gamla Stan i Stockholm. Foto: Adam Wrafter

Utanför Riddarhuspalatset skyndar stockholmarna fram. Få, om ens någon, tänker på adeln eftersom den inte längre har någon politisk betydelse. Men historikern Herman Lindqvist påpekar:

– Många familjer är fortfarande rika varför de har ekonomisk makt. De bildar också viktiga nätverk som gör att de kan ha lättare att nå makthavare, få bra jobb och komma in på bra skolor.

Författaren Jan Guillou hävdar att det är en renässans för adeln.

– Strävan efter socialt avancemang är tydligare i dag än på decennier och i denna strävan är adeln en sorts stilbildande ideal, säger han.

Det räcker nämligen inte bara med att vara förmögen för att bli överklass. Samtidigt är den godsägande adeln automatiskt överklass, enligt Jan Guillou. Men adeln finns överallt i samhället, även i miljonprogramsområden.

Det är en värld för sig själv, omgiven av hemlighetsfullhet och svår för andra att komma in i.

När förmögna söker efter ideal faller gärna deras blick på den skånska godsägande adeln, eftersom den är det tydligaste exemplet på adel i Sverige.

– Det är en värld för sig själv, omgiven av hemlighetsfullhet och svår för andra att komma in i. På så sätt blir den ett ideal för den nya klass av förmögna människor som försöker göra sig till överklass, säger han.

De rika och adeln gifter sig inte sällan med varandra eftersom de rör sig i samma kretsar, enligt Herman Lindqvist.

– Det bästa är att vara både rik och adlig, det smäller högt för många, säger han.

1/4

Krapperups slott i Höganäs. I Skåne finns en idealiserad och hemlighetsfull godsägande adel.

Foto: Johan Nilsson/TT
2/4

Ett av många skånska slott: Skarhult utanför Eslöv.

Foto: Johan Nilsson
3/4

Björnstorps slott i Genarp i vinterskrud 2016. ”Den skånska adeln är en värld för sig själv”, menar Jan Guillou.

Foto: Krister Hansson/TT
4/4

Vittskövle slott, Skåne.

Foto: Anders Good/TT

Inne i Riddarsalen är det tyst bakom Riddarhuspalatsets tjocka stenväggar, när SvD hälsar på sommaren 2019. Bara våra dämpade steg mot den lejongula heltäckningsmattan på trägolvet hörs.

Riddarhusets sekreterare, det vill säga vd, Erik Drakenberg är noga med att poängtera att inte alla adliga är rika.

Hans far var fabriksarbetare, själv har han varit historielärare och vd för friskolan Täby Enskilda Gymnasium.

Ändå finns ett antal miljardärer bland de 27 000 svenskar som är adliga. Fast de har främst gjort karriär i näringslivet och byggt stora förmögenheter själva.

Bland andra Gustaf Douglas (Latour), Carl Bennet (Getinge, Lifco), Robert och Robert af Jochnick (Oriflame), Jacob de Geer (Izettle) och Fredrik Palmstierna som jobbat åt Gustaf Douglas hela sitt liv.

Andra har ärvt sin näringslivsförmögenhet, som danskan Ane Uggla som ärvde stora delar av det danska rederiet A.P. Møller-Mærsk och är gift med den svenska adelsmannen Peder Uggla. Och Liselott Tham, en H&M-arvinge, som är gift med adelsmannen Pieter Tham.

Även inom politiken finns adel. Carl Bildt (M) är adlig. Den tidigare utrikesministern Margaretha af Ugglas (M) är ingift adel och dessutom Jan Stenbecks syster. FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld var adlig.

I underhållningsvärlden finns bland andra Magnus Uggla (som har sin namne i Swedbanks styrelse) och Caroline af Ugglas (som har sin namne på Svenskt näringsliv).

Riddarhuset är till större del utformat i fransk klassicism men med rundfönster under takfrisen och med ett originellt tvådelat tak.
Riddarhuset är till större del utformat i fransk klassicism men med rundfönster under takfrisen och med ett originellt tvådelat tak. Foto: Adam Wrafter

Riddarhussekreterare, herr Erik Drakenberg rör sig hemtamt i Riddarhuspalatset. Upp och ner för trappor och in i nya rum. Det är högt i tak och fortfarande tyst. Men det är inte alltid så här lugnt i palatset.

På adelsmötet 2013 stormade, enligt uppgift, en upprörd greve Gustaf Douglas ut från Riddarsalen till den monumentala hallens trappor i öländsk kalksten.

Miljardären Gustaf Douglas hade länge kämpat för kvinnorna. Sex år tidigare hade han lagt en motion om att kvinnor skulle bli valbara till Riddarhusdirektionen och till revisorer, valnämnd och utskott. Till ingen nytta.

Eftersom det finns 661 ätter kan adeln alltså sluta att existera om 300 år.

Tre år tidigare hade han argumenterat för samma sak. Men han hade åter blivit nedröstad av de närvarande – alla män, alla den äldsta i sin ätt.

År 2013 tappade han humöret då han förlorade på många punkter. Men då kom den första kvinnan någonsin, alltså på 400 år, in i direktionen, det vill säga styrelsen. Det var Caroline af Ugglas, som numera finns på Svenskt näringsliv.

Men gränsen går vid att ärva adelskapet. Visserligen blir både en adelsmans döttrar och söner adliga. Men döttrarnas barn blir inte adliga. Adelskapet ärvs bara på svärdsidan, alltså på mannens sida, inte på spinnsidan, det vill säga på kvinnans sida. Det är det som gör att adeln sitter i dödens väntrum.

Riddarhuschefen Erik Drakenberg poserar vid sin ätts vapensköld i Riddarsalen. Han är som en levande uppslagsbok när det gäller adeln, men konstaterar att det finns risk att den dör ut. Det finns 661 ätter och en eller två försvinner per år.

– Eftersom det finns 661 ätter kan adeln alltså sluta att existera om 300 år, även om vissa ätter är väldigt talrika, säger han.

Och några nya ätter tillkommer inte. I mitten av 1970-talet upphörde kungens rätt att adla folk. Sedvänjan hade dock fasats ut långt före dess. Den sista som blev adlad var upptäcktsresanden Sven Hedin, 1902. Redan 1866 upphörde adeln att vara ett eget stånd i riksdagen.

Sven Hagströmer förespråkar återinförande av adelsskapet.
Sven Hagströmer förespråkar återinförande av adelsskapet. Foto: TT

Sven Hagströmer gillar inte att adeln håller på att dö sotdöden.

– Jag har propagerat rätt länge för att återinföra adelskapet. Det är den billigaste belöning man kan ha. Varför inte låta de hundra största skattebetalarna bli hedersmedborgare? Att visa någon typ av uppskattning fungerar väldigt bra i England, säger han på telefon.

Adelns hjärta, Riddarhuspalatset, tronar inte långt från kungliga slottet. Klädd i tegel och ljus gotländsk sandsten sitter det fransk-klassicistiska 1600-talspalatset vid Riddarhustorget.

Numera finns inga formella kopplingar däremellan och sedan 2003 finns heller inga band mellan adeln och staten. Adeln sköter Riddarhuset, där Riddarhuspalatset och andra egendomar ingår, och får inget stöd av staten.

Ändå är toppskiktet av de hovanställda som jobbar för drottning Silvia högadliga kvinnor. Av cirka 30 statsfruar sedan 1700-talet har samtliga varit friherrinnor eller grevinnor. Och sedan 1829 har samtliga 13 överhovmästarinnor som tjänat hovet och drottningen varit högadliga. Allt enligt Expressen.

Miljardären och friherren Carl Bennet umgås med kungafamiljen.

– Jag jobbar tillsammans med dem på olika sätt, bland annat genom IVA, säger han och syftar på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

I adelskalendern finns samtliga 27 000 svenskar  som är adliga.
I adelskalendern finns samtliga 27 000 svenskar som är adliga. Foto: Adam Wrafter

På ett bord på Riddarhuspalatsets trappavsats ligger boken Sveriges adelskalender 2019. Omslagsbilden visar ett adelsbrev med rött kungligt sigill och tillhörande tofs. Den som inte är upptagen i kalendern har inte blått blod i sina vener.

Det bläddras flitigt i kalendern. Vem som är adel är noga. Är det något adliga har koll på så är det sin historia med förfäder och släktingar. Mycket mer än andra grupper i samhället.

Jag frågade min pappa vad det var och han sa: den där ska du alltid betala.

Adeln anser sig numera ha tre uppgifter, den sköter Riddarhuset och dess domäner, den förvaltar stiftelser som har en total förmögenhet på 3 miljarder och den tar hand om adelssläkternas historia, det vill säga genealogi.

– Riddarhusets stora fördel, USP (unique selling proposition, reds anm), är de här släktträden. Det är lite som ett mini-Salt Lake City där det finns en massa kunskap om släktforskning. Genealogin är fantastisk, säger en adelsman i näringslivet som föredrar att vara anonym.

Till Riddarhusets skötsel betalar alla vuxna svenska adelsmän, ej kvinnor, 350 kronor per år i så kallad kapitationsavgift, berättar Erik Drakenberg.

– När jag fyllde 18 år fick jag en räkning från Riddarhuset. Jag frågade min pappa vad det var och han sa: den där ska du alltid betala. Den som betalar har rätt att söka stipendier och understöd från Riddarhuset, säger han.

Men även adelskvinnor har tillgång till stipendierna. Främst söker studenter stipendier för att dryga ut studielånet. Fattiga adelsmän och, framför allt, adelskvinnor kan få understöd av Riddarhuset. Många stiftelser är skapade för försörjning av änkor.

Riddarhuschefen Erik Drakenberg  är som en levande uppslagsbok när det gäller adeln, men konstaterar att det finns risk att den dör ut.
Riddarhuschefen Erik Drakenberg är som en levande uppslagsbok när det gäller adeln, men konstaterar att det finns risk att den dör ut. Foto: Adam Wrafter

Vapensköldarna, utvaldheten, ritualerna, släktträden, polletterna, adelskalendern, drottning Kristinas elfenbenstron. Allt detta skapar en stark gruppkänsla hos den exklusiva adelsklubben.

Herman Lindqvist påpekar att det finns en stolthet över förfädernas bragder, över deras roll i den svenska historien.

– Adeln har därför en stark gruppkänsla och delar av den bildar nätverk som inte andra samhällsgrupper har, säger han.

Men på 1970-talet stod inte adeln högt i kurs. En adelskvinna i näringslivet, som vill vara anonym, minns sin uppväxt under den tiden.

– Då var det negativ diskriminering av dem med adliga namn. Jag berättade aldrig att vi hade en gammal gård som gått i arv i familjen länge, säger hon.

Även den anonyma adelsmannen i näringslivet berättar att namnet var en nackdel när han växte upp.

– När jag flyttade till en bruksort önskade jag att jag hade hetat något annat. Jag fick stryk på skolgården när några började få en idé om att det var något konstigt med namnet, säger han.

Adeln har därför en stark gruppkänsla och delar av den bildar nätverk som inte andra samhällsgrupper har.

Numera är det inte så.

I Österåker nordost om Stockholm sticker Rydboholms slotts rosa väggar upp i grönskan. Här bor Gustaf Douglas och hans hustru Elisabeth von Essen.

Det är hennes släktgods. Gustav Vasa växte till stor del upp här och ett av tornen, Vasatornet, är uppkallat efter honom. Tornet har i sin tur gett namn åt ett av Gustaf Douglas bolag, Wasatornet.

Foto: Adam Wrafter

Gods och gårdar är en typisk adelsföreteelse och tjänar ofta som statussymboler.

– Många adelsmän ser sig nog som tillhörande en högre klass, i synnerhet om deras förfäder var mäktiga och inflytelserika förr och de fortfarande äger stora egendomar där historien talar från väggarna, säger Herman Lindqvist.

Adeln består av runt 2,5 promille av befolkningen, men äger jord som motsvarar en yta långt större än Gotland. Flest slott finns i Skåne och den skånska adeln äger cirka 46 procent av jordbruksmarken i Skåne, enligt Expressen.

Tidigare kämpade många adliga för att klara att behålla godsen inom släkten, men det blev enklare när förmögenhetsskatten och arvsskatten avskaffades. Dessutom får de numera EU-bidrag till lantbruket. Sydsvenska adelsfamiljer får totalt 35 miljoner i EU-bidrag i år, enligt Expressen.

Ändå är det dyrt att underhålla herresätena. Flera påpekar att adeln vårdar ett kulturarv.

Men att vissa lever på sina pengar utan att jobba gillar inte Carl Bennet.

– Det skapar avarter och klyftor som inte är respektabla, säger han.

Att godsen i många fall har kunnat behållas relativt intakta beror på att de är fideikommiss, det vill säga att enbart äldste sonen ärver rubbet.

Därmed tog han ensam över godset – och gjorde syskonen arvlösa. Vilket ledde till en bitter fejd inom familjen.

Visserligen avskaffade Sverige fideikommisset 1964, som sista land i Europa, men många har lyckats komma undan lagen. Något journalisten och författaren Björn af Kleen visade i boken ”Jorden de ärvde”.

I Nacka öster om Stockholm reser sig den slottsliknande herrgården Erstavik, tre våningar hög, med ljusgul putsad fasad och svart valmat brutet tak. Det här är familjen af Petersens fideikommiss.

När ägaren Magnus af Petersens gick bort 1994 stod det i hans testamente att fideikommisset skulle upplösas och att egendomen skulle delas mellan hans tre barn.

Men äldste sonen lyckades få testamentet ogiltigförklarat och fick regeringens stöd för att förlänga fideikommisset. Därmed tog han ensam över godset – och gjorde syskonen arvlösa. Vilket ledde till en bitter fejd inom familjen.

Även inom andra adelsfamiljer förekommer infekterade strider.

I näringslivet är kanske brytningen mellan de båda bröderna Douglas, storebror Gustaf och lillebror Philip, mest känd. Båda var aktiva i näringslivet och båda spekulerade på börsen.

Men medan Gustaf Douglas lyckades och blev mångmiljardär kantades Philip Douglas karriär av ständiga skandaler. I 1990-talskrisen gick Philip Douglas i personlig konkurs och hans gods Stjärnorp och Grensholm såldes på exekutiv auktion. Gustaf Douglas köpte då familjegodset Stjärnorp. Numera bor en av hans söner där. Bröderna har ingen kontakt med varandra.

Riddarhuspalatset byggdes 1641–1674 och är beläget i Gamla Stan i Stockholm.

Foto: Adam Wrafter Bild 1 av 10

Krapperups slott i Höganäs. I Skåne finns en idealiserad och hemlighetsfull godsägande adel.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 2 av 10

Ett av många skånska slott: Skarhult utanför Eslöv.

Foto: Johan Nilsson Bild 3 av 10

Björnstorps slott i Genarp i vinterskrud 2016. ”Den skånska adeln är en värld för sig själv”, menar Jan Guillou.

Foto: Krister Hansson/TT Bild 4 av 10

Vittskövle slott, Skåne.

Foto: Anders Good/TT Bild 5 av 10

Riddarhuset är till större del utformat i fransk klassicism men med rundfönster under takfrisen och med ett originellt tvådelat tak.

Foto: Adam Wrafter Bild 6 av 10

Sven Hagströmer förespråkar återinförande av adelsskapet.

Foto: TT Bild 7 av 10

I adelskalendern finns samtliga 27 000 svenskar som är adliga.

Foto: Adam Wrafter Bild 8 av 10

Riddarhuschefen Erik Drakenberg är som en levande uppslagsbok när det gäller adeln, men konstaterar att det finns risk att den dör ut.

Foto: Adam Wrafter Bild 9 av 10
Foto: Adam Wrafter Bild 10 av 10