Annons

Patricia Hedelius:Välkommen till Ericsson – här är krisen normaltillstånd

Saknar Börje Ekholms löften verklighetsförankring? Budskapet om att krisen är över och allt snart blir normalt omgärdas av frågetecken. Kris tycks nämligen vara telekomjättens normaltillstånd. De senaste tio åren har inte ett enda kvartal rapporterats utan stora omstruktureringskostnader.

Under strecket
Publicerad

Börje Ekholm presenterar en helårsrapport på Ericsson Studio i Kista.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I år räknar Ericsson med att 5–7 nya miljarder ska tas i omstruktureringskostnader. Någon prognos för kommande år vill man inte ge, heter det.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Börje Ekholm presenterar en helårsrapport på Ericsson Studio i Kista.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Börje Ekholm presenterar en helårsrapport på Ericsson Studio i Kista.
Börje Ekholm presenterar en helårsrapport på Ericsson Studio i Kista. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Under de senaste tio åren har Ericssons bolagsledning stämplat närmare 60 miljarder kronor som krisutgifter. Det är runt 10 procent av de totala kostnaderna under samma period.

Det här är kostnader som inte ska kopplas ihop med den ordinarie verksamheten, utan ska enligt ledningen ses som ”extraordinära”.

Det finns bara ett problem.

Med Ericssons historik urholkas argumenten för att det återkommande miljardutflödet är något unikt man kan bortse ifrån. En sammanställning av kvartalsrapporterna de senaste tio åren visar att Ericsson inte lyckats uppvisa ett enda ”normalt” kvartal. Samtliga kvartal innehåller omstruktureringskostnader.

Börje Ekholm har suttit ett år på vd-posten. Löftet till aktieägarna är att spara 10 miljarder kronor i kostnader på årsbasis från och med i somras. I bokslutets vd-ord framgår att han kommit en bit på väg men är långt ifrån mål med 6 miljarder kronor. Frågan är hur man som utomstående kan kontrollera de utlovade kostnadsbesparingarna i ett bolag som har som vana att varje år ”drabbas” av engångskostnader, gärna stämplade som omstruktureringskostnader eller extraordinära.

Annons
Annons

Rapporterna från Ericsson innehåller dubbla siffror – en vinst för hur det gick och en vinst för hur det gick om man räknar bort utgifter som klassas som omstruktureringskostnader och dylika ”extraordinära kostnader”.

Med andra kostnader landade de totala kostnaderna i Ericsson förra året på drygt 80 miljarder. Ett nytt rekord för telekombolaget.

Enligt det senaste bokslutet gjorde Ericsson en förlust på 20 miljarder under 2017 års tre sista månader. Men det justerade resultatet, och som anges direkt efter, pekar på en vinst på 400 miljoner kronor – ett resultat befriat från engångskostnaderna. Vilket ger den mest rättvisande bilden av hur det står till i Ericsson?

För tio år sedan hade bolaget ordinarie kostnader på 60,6 miljarder kronor och omstruktureringskostnader på 6,8 miljarder kronor, alltså totalt närmare 70 miljarder kronor.

Fjolåret, som precis har rapporterats, bjuder på en otrevlig kostnadschock.

De ordinarie kostnaderna landar på 59,7 miljarder kronor. Det kan sättas i perspektiv till det förra kostnadsmålet som man övergav för mindre än ett år sedan där Ericssons ledning slog fast att man skulle ner till en nivå av ordinarie kostnader på 53 miljarder per år. Utöver de ordinarie kostnaderna tillkommer i vanlig ordning omstruktureringskostnaderna. Även de steg, nu till 8,5 miljarder kronor. Med andra kostnader, som reserveringar och annat, landade de totala kostnaderna i Ericsson förra året på drygt 80 miljarder. Ett nytt rekord för telekombolaget.

Till skillnad mot Ericsson så kommer sanningen ikapp de flesta av oss i slutet av varje månad när utgifter ställs mot inkomster.

Annons
Annons

I år räknar Ericsson med att 5–7 nya miljarder ska tas i omstruktureringskostnader. Någon prognos för kommande år vill man inte ge, heter det.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det här med pengar är verkligen ingen enkel fråga och det är inte svårt att känna igen sig i hur Ericssons ledning förhåller sig till den återkommande pengarullningen.

Det är säkert många av oss som själva drabbas av förnekelse då och då när det gäller den egna ekonomiska situationen. Det kan hända att man sorterar in utgifter som ”middag med bästis”, ”skidutrustning till tonåring”, ”havererad tvättmaskin” som engångskostnader som man inte kommer drabbas av igen nästa månad. Det är också lätt hänt att man i positiva ordalag omskriver reafyndet som en utgift man faktiskt tjänat på. Vi förskönar helt enkelt vår situation. Men till skillnad mot Ericsson så kommer sanningen ikapp de flesta av oss i slutet av varje månad när utgifter ställs mot inkomster.

I år räknar Ericsson med att 5–7 nya miljarder ska tas i omstruktureringskostnader. Någon prognos för kommande år vill man inte ge, heter det.
I år räknar Ericsson med att 5–7 nya miljarder ska tas i omstruktureringskostnader. Någon prognos för kommande år vill man inte ge, heter det. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Börje Ekholm säger sig snart ha nå sitt mål med minskade kostnader på 10 miljarder kronor per år. Det kan å andra sidan inte tas på allvar om det inte kombineras med ett löfte från Ericsson om att eran med ”omstruktureringskostnader” avslutas. Det finns dock inga som helst planer på att slopa ”krockkuddden” för kostnadsmålet. I år räknar bolaget till exempel med att 5–7 nya miljarder ska tas i omstruktureringskostnader, någon prognos för kommande år vill man inte ge heter det.

Ericssons aktieägare borde fråga sig varför.

Kulturen med höga omstruktureringskostnader bäddar för att miljardrullningen i Ericsson ligger kvar på höga nivåer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons