Möbel kan röra upp känslor i arvsstrid
Gåvor och särkullbarn leder ofta till arvsstrider. Det säger familjejuristen Carola Erixon Gyllenmyr. Här är några vanliga scenarier som kan leda till osämja.
1. Var den avlidne vid fullt förstånd?
De anhöriga till en avliden kan bråka om testamentet. Det är vanligt att ha åsikter om innehållet i testamentet. Inte sällan ifrågasätter också de anhöriga även den bortgångnes psykiska hälsa när hen skrev testamentet. Var hen verkligen vid fullt och sunt förstånd då? I annat fall kan testamentet förklaras ogiltigt.
2. Bråk kring tidigare gåvor
Föräldrarna kan under sin livstid ha gett sina barn gåvor. Ibland gör det att dödsboet i princip är tomt när föräldrarna dör. Det förekommer då att syskonen börjar bråka om värdet på de tidigare gåvorna och om de har blivit rättvist behandlade.
3. Prylar med affektionsvärde
Fördelning av så kallat lösöre, det vill säga möbler, husgeråd, bilar och andra flyttbara saker, kan väcka ont blod. Ibland är lösöret utan större värde men har desto högre affektionsvärde, vilket rör upp känslor. Det händer också att prylar väcker konflikter trots att de varken har ekonomiskt eller affektivt värde.
4. Släkt på varsitt håll
När makarna inte har egna barn blir övriga släktingar, vanligen syskon och/eller syskonbarn arvsberättigade. Släkterna på ömse sidor kanske inte känner eller har haft komplicerade relationer till varandra. Då kan i bland misstankar om att de som haft mest kontakt med den sist avlidne också har gynnats ekonomiskt.
5. Särkullbarn vållar konflikter
Det blir ofta konflikter där det finns särkullbarn, det vill säga barn från tidigare förhållanden. I bland kan särkullbarnen tycka att styvföräldern har förhindrat en god kontakt med den biologiska förälder. Då kan det ligga nära till hands att anse att styvföräldern också sett till att den egendom särkullbarnet skulle kunna få har minskat.
– När ett dödsbo är tvistigt kan en eller flera delägare ansöka om att domstolen utser, förordnar, en så kallad boutredningsman, som kan genomföra ett tvångsskifte, familjejuristen Carola Erixon Gyllenmyr.
Det innebär att boutredningsmannen har mandat att fatta beslut över huvudet på delägarna i dödsboet. Sådant beslut går dock att överklaga.