Annons

”Förvånansvärt många har problem med enklare tal”

Repetera högstadiematten, säger projektledaren för högskoleprovet. Repetera ekvationerna, säger 2,0-skrivaren. Och lägg inte för mycket tid på huvudräkning. Det är några tips på hur du presterar bättre på högskoleprovets matematikdelar inför helgens provtillfälle.

Under strecket
Publicerad

Kolla in gamla prov, och särskilt delarna KVA och NOG, inför höstens högskoleprov på söndag, råder Per-Erik Lyrén, lektor och projektledare för Högskoleprovet.

Foto: Henrik Montgomery/TT och Privat Bild 1 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 2 av 2

1 / 4

Kolla in gamla prov, och särskilt delarna KVA och NOG, inför höstens högskoleprov på söndag, råder Per-Erik Lyrén, lektor och projektledare för Högskoleprovet.
Kolla in gamla prov, och särskilt delarna KVA och NOG, inför höstens högskoleprov på söndag, råder Per-Erik Lyrén, lektor och projektledare för Högskoleprovet. Foto: Henrik Montgomery/TT och Privat

Glöm inte högstadiematten

Matematiken i högskoleprovet grundar sig på den matte som undervisas fram till gymnasiets kurs Matte 1b. Många av de sajter som erbjuder hjälp inför provtillfället tipsar därför om att öva in just gymnasiets Matte 1.

Men då riskerar man att missa kunskaper som behövs för vissa återkommande frågetyper, säger Per-Erik Lyrén, lektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet, och projektledare för Högskoleprovet.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Under provtillfället förekommer nämligen matematikfrågor som inte tas upp i gymnasiets kurs 1a och 1b, men som täcks i högstadiematten.

– Så det kan vara bra att även repetera högstadiematten, säger han.

Han syftar på de matematiska momenten kvadreringsreglerna, konjugatregeln och likformighet, som alltså förekommer i högstadiets kursplan men inte i gymnasiekursen Matte 1.

Annons
Annons

Sophie Terstad Ollén.

Foto: Privat Bild 1 av 1

2 / 4

Gör gamla prov

Sophie Terstad Ollén.
Sophie Terstad Ollén. Foto: Privat

Sophie Terstad Ollén har skrivit en bok om hur man förbättrar sina resultat på högskoleprovet och har även undervisat i kurser i ämnet. Hon säger att det bästa tipset är att öva på gamla prov.

– De allra flesta har ju läst den här matten på gymnasiet. När man väl repeterar så går det ofta snabbt eftersom man ju en gång i tiden har kunnat frågorna.

Att förstå sig på ekvationer är viktigt.

– Kan man ekvationslösning så kan man lösa de flesta uppgifterna. Men olika personer har olika svagheter. Man måste själv ta reda på vad man har svårt för och sedan repetera det, säger Sophie Terstad Ollén.

Hon har själv skrivit 2,0 på högskoleprovet två gånger och säger att det är enklare att bli bättre på mattedelarna än på provets så kallade verbala delar.

– Det tar längre tid att bli bättre på det verbala.

Annons
Annons
Foto: Gunnar Lundmark Bild 1 av 1

3 / 4

Lägg inte för mycket tid på tidiga frågor

Foto: Gunnar Lundmark

Per-Erik Lyrén tipsar om att öva på tidigare års prov – med samma tidsramar som vid provtillfället. Då lär man sig uppskatta hur lång tid man kan lägga på varje uppgift.

– Många blir nog förvånade över att det är så pass tidspressat. Prova att skriva provet hemma under tidsramarna så att man inte lägger för mycket tid på uppgifterna i början.

Han tror att många glömmer bort att träna på de mer enkla delarna i matteproven, som sannolikhetsberäkning och procenträkning.

– Med tanke på att det egentligen inte är så svåra uppgifter har förvånansvärt många problem med bråkräkning, procenträkning och sannolikhet.

Annons
Annons
Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT Bild 1 av 1

4 / 4

Räkna inte för mycket

Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

En anledning att öva på gamla prov är att högskoleprovets uppgifter till viss del är utformade annorlunda än övningsuppgifterna i skolans matteböcker, säger Per-Erik Lyrén.

– Delproven KVA och NOG har särskilda format med fasta svarsalternativ, och det kan vara bra att kolla igenom dem lite extra så att man förstår vad de går ut på.

Sophie Terstad Ollén resonerar i samma banor och säger att det är bra att fokusera lite extra på den så kallade NOG-delen av högskoleprovet.

– Uppgifterna här är upplagda lite annorlunda än vad man är van vid om man har läst matte i skolan. Det handlar inte om att få fram ett svar utan att avgöra om man har tillräckligt mycket information, och då är det lätt hänt att man räknar alldeles för mycket och lägger ner för mycket tid på uppgifterna, säger hon.

Efter reklamen visas:
5 tips för att lyckas på högskoleprovet
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons