Annons

”Vår robot mer försiktig än mänsklig sjuksköterska”

Omfamna AI eller gå under? Här är fyra svenska företag som ligger i framkant när det gäller artificiell intelligens. I flera branscher kommer AI vara en förutsättning för att lyckas.

Under strecket
Publicerad

I stället för att vänta i en telefonkö för att få pata med en mänsklig sjuksköterska svarar AI-boten sekundsnabbt i den digitala vårdtjänsten, Doktor 24.

Foto: Ellen Nielsen Kindstrand/IBLBild 1 av 2

Det första som användarna av den digitala vårdtjänsten Doktor 24 (tidigare Healy) möter är inte en människa utan en chatbot, ett slags digital sjuksköterska.

Foto: Doktor 24Bild 2 av 2

1 / 4

Den digitala sjuksköterskan

I stället för att vänta i en telefonkö för att få pata med en mänsklig sjuksköterska svarar AI-boten sekundsnabbt i den digitala vårdtjänsten, Doktor 24.
I stället för att vänta i en telefonkö för att få pata med en mänsklig sjuksköterska svarar AI-boten sekundsnabbt i den digitala vårdtjänsten, Doktor 24. Foto: Ellen Nielsen Kindstrand/IBL

Det första som användarna av den digitala vårdtjänsten Doktor 24 (tidigare Healy) möter är inte en människa utan en chatbot, ett slags digital sjuksköterska.

Programmet ställer en rad grundläggande frågor för att kunna avgöra hur snabbt patienten behöver vård och vilken typ av vårdpersonal som hen borde träffa.

– Programmet följer samma väl beprövade regler som alla sjuksköterskor som arbetar på en vårdcentral, berättar Jakob Stedman, en av grundarna bakom Doktor24.

Att ställa diagnos att du är förkyld kan en läkare göra i sömnen. Men när det kommer till ovanliga diagnoser har datorn sin styrka.

Enligt honom ska risken för misstag på grund av tekniska fel vara minimal.

– Om något är vår robot mer försiktig än en mänsklig sjuksköterska. Den kommer oftare att rekommendera patienten att uppsöka vård när en människa kanske bett patienten avvakta.

Fördelen för patienten är framför allt snabbare vård. I stället för att vänta i en telefonkö för att få pata med en mänsklig sjuksköterska svarar AI-boten sekundsnabbt.

Det första som användarna av den digitala vårdtjänsten Doktor 24 (tidigare Healy) möter är inte en människa utan en chatbot, ett slags digital sjuksköterska.
Det första som användarna av den digitala vårdtjänsten Doktor 24 (tidigare Healy) möter är inte en människa utan en chatbot, ett slags digital sjuksköterska. Foto: Doktor 24

För vårdjätten Aleris, som äger Doktor 24 och för landstinget, som betalar räkningen för vårdpersonalen, handlar det om att hålla nere kostnaden och att utnyttja resurserna rätt.

Redan i dag används datorer för att hjälpa läkare att ställa diagnoser. Även Doktor 24 undersöker den möjligheten. Och tvärt om vad man skulle kunna tro är det för att hitta verkligt svåra sjukdomarna som datorn kan göra mest nytta.

– Att ställa diagnos att du är förkyld kan en läkare göra i sömnen. Men när det kommer till ovanliga diagnoser har datorn sin styrka eftersom den har tillgång till all medicinsk litteratur, säger Jakob Stedman.

Annons
Annons

Telekomjätten Ericsson bygger just nu in AI i sina mobilnät. ”Oftast kan systemet självt vidta förebyggande åtgärder redan innan ett allvarligt fel inträffar”, säger Ulrika Jägare, chef för området Analytics inom Ericsson.

Foto: EricssonBild 1 av 1

2 / 4

Mobilnätet som lagar sig självt innan det gått sönder

Telekomjätten Ericsson bygger just nu in AI i sina mobilnät. ”Oftast kan systemet självt vidta förebyggande åtgärder redan innan ett allvarligt fel inträffar”, säger Ulrika Jägare, chef för området Analytics inom Ericsson.
Telekomjätten Ericsson bygger just nu in AI i sina mobilnät. ”Oftast kan systemet självt vidta förebyggande åtgärder redan innan ett allvarligt fel inträffar”, säger Ulrika Jägare, chef för området Analytics inom Ericsson. Foto: Ericsson

Visst vore det fantastiskt med en maskin som känner av att något håller på att gå fel, redan innan den går sönder, och som dessutom kan laga sig helt på egen hand?

Det är ett exempel på AI som telekomjätten Ericsson bygger in i sina mobilnät. Tekniken testas hos ett antal utvalda kunder.

– Genom att analysera stora mängder data från nätverket kan systemet tidigt upptäcka när något håller på att gå fel. Oftast kan systemet självt vidta förebyggande åtgärder redan innan ett allvarligt fel inträffar, säger Ulrika Jägare, chef för området Analytics inom Ericsson.

Med 5G kommer vi att ha tillgång till tusentals parametrar för varje enskild basstation. Det skulle vara ogörligt för en människa att hantera allt.

– Ibland måste man dock skicka ut en tekniker och då kan denne guidas av systemet. Teknikern pratar som vanligt och kan också skicka in bilder på hur det ser ut på sajten. Men det är en dator och inte en människa i andra änden.

Systemet lär sig hela tiden av erfarenhet. Precis som en människa kommer det ihåg vilka lösningar som fungerade och vad som inte fungerade.

AI håller också på att installeras i produkterna. Ett exempel är AI i basstationerna som gör att varje enskid cell i ett nätverk i realtid kan optimera sin kapacitet. Stationen är den sista utposten i mobilnätet och det finns tiotusentals sådan i ett nätverk. Ingen människa som styr näten centralt från ett konrollrum kan komma i närheten av datorns förmåga att på en bråkdel av en sekund, individuellt finjustera tiotusentals enskilda basstationer.

– Med 5G kommer vi att ha tillgång till tusentals parametrar för varje enskild basstation. Det skulle vara ogörligt för en människa att hantera allt, säger Ulrika Jägare.

Annons
Annons

Bilsäkerhetsföretaget Autoliv hävdar att AI är en förutsättning för att vi ska kunna minska antalet dödade och skadade i trafiken när antalet trafikanter samtidigt ökar.

Foto: Jason LoudermilkBild 1 av 1

3 / 4

Bilen som vet när den kommer att krocka

Bilsäkerhetsföretaget Autoliv hävdar att AI är en förutsättning för att vi ska kunna minska antalet dödade och skadade i trafiken när antalet trafikanter samtidigt ökar.
Bilsäkerhetsföretaget Autoliv hävdar att AI är en förutsättning för att vi ska kunna minska antalet dödade och skadade i trafiken när antalet trafikanter samtidigt ökar. Foto: Jason Loudermilk

Bilsäkerhetsföretaget Autoliv är mest känt för sina krockkuddar, men arbetar sedan något år med så kallada aktiv säkerhet. Det kan röra sig om system som automatiskt bromsar när bilen riskerar att köra in ett framförvarande fordon, eller som styr bilden så att den inte oavsiktligt byter fil på motorvägen.

Faktum är att Autoliv hävdar att AI är en förutsättning för att vi ska kunna minska antalet dödade och skadade i trafiken när antalet trafikanter samtidigt ökar.

Det är inte så att bilarna ute på vägarna är självlärande. Det skulle vara alltför farligt att släppa ut en autonom bil i trafiken och åta den lära av sina misstag. I stället används AI för att lära upp systemet i en kontrollerad inlärningsprocess i simulatorer och på avgränsade banor.

Den mjukvara som installeras i bilarna fryses med en bestämd funktionalitet så att föraren inte behöver vara orolig att den inte hittar på något oväntat.

Det är mycket svårare att lära en dator det.

Nästa steg för Autoliv är teknik som kombinerar AI med passiv säkerhet såsom krockkuddar. Bland annat utvecklar företaget en variant av fotgängar-krockkudde, som kan utlösas ögonblicket innan bilen faktiskt kört på personen.

En stor utmaning som måste lösas innan vi får helt autonoma bilar, är att datorn kommer att möta människor ute i trafiken, både i andra bilar och som fortgängare. Och människor är inte rationella.

– En mänsklig bilförare kan förstå intentionen hos en fotgängare. Vi kan ana oss till om en person kommer att gå ut i gatan eller fortsätta på trottoaren. Det är mycket svårare att lära en dator det, säger Autolivs forskningschef Ola Boström.

Annons
Annons

Det är svenska EA Dice som skapat krigsspelet Battlefield.

Foto: Skärmdump BattlefieldBild 1 av 1

4 / 4

Branschen som var först med AI

Det är svenska EA Dice som skapat krigsspelet Battlefield.
Det är svenska EA Dice som skapat krigsspelet Battlefield. Foto: Skärmdump Battlefield

Spelbranschen var troligen först av alla industrier att börja använda AI i stor skala. Till och med 70-talets primitiva videospel använde en form av AI.

Snart 50 år senare fungerar spelen efter i stort sett samma principer. När din motståndare i det svenskutvecklade krigsspelet Battlefield hoppar fram bakom en byggnad och börjar skjuta på dig följer den en serie tydliga regler om hur den ska försöka döda dig. Om du skjuter först och skadar motståndaren kommer programmet att byta ”tillstånd” och karaktären följer en ny serie regler om hur den ska försöka fly.

Svenska EA Dice och andra spelföretag forskar kring att att göra karaktärerna självlärande. I praktiken innebär det att det inte bara är du som spelare som blir duktigare med tiden, även datorn utvecklar sin skicklighet.

Med maskininlärning kan din motståndare bli mer mänsklig och därmed intressantare att spela mot.

– Om du spelar ett spel många gånger kommer karaktärerna till slut att bli rätt förutsägbara. Med maskininlärning kan din motståndare bli mer mänsklig och därmed intressantare att spela mot, säger Magnus Nordin som är teknikchef på EA Dice utvecklings-division Seed.

Att använda maskininlärning för karaktärer i ett dataspel är faktiskt betydlig svårare än att lära den spela till exempel schack eller go. Anledningen är att ”miljön” på ett bräde är väldigt enkel att beskriva medan miljön i ett krigsspel är i stort sett lika komplex som den riktiga världen.

Det kommer att dröja flera år innan den bästa datorn är lika bra som en professionell mänsklig spelare.

EA Dice arbetar också med att låta AI arbeta bakom kulisserna för att hjälpa spelutvecklarna att designa nya miljöer. Att skapa en helt ny värld med allt från byggnader till träd och djur är ett mycket tidskrävande arbete som en dator skulle kunna lära sig. Och om spelföretagen kan skapa mer variation, så att spelarna inte tröttnar, kan de hålla liv i sina spel längre.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons