Annons

Selbstfreundschaft. Wie das Leben leichter wirdVåra uppblåsta samtidsjag har ingen framtid

Under årets första maj-demonstrationen i Berlin i Tyskland passade några män på att hyra ut stegar till dem som ville ta den optimala ”selfien”.
Under årets första maj-demonstrationen i Berlin i Tyskland passade några män på att hyra ut stegar till dem som ville ta den optimala ”selfien”. Foto: Markus Schreiber / TT

Kändisfilosofen Wilhelm Schmid är en stjärna i Tyskland. Hans senaste bok behandlar vår digitala tidsålders vitt spridda narcissism. En åkomma som drabbar såväl twittrande presidenter som gemene man. Men bot står att finna – för den som är beredd att bortse lite från sig själv.

Under strecket
Publicerad

Kändisfilosofen Wilhelm Schmid är en stjärna i Tyskland

Foto: IBL Bild 1 av 1

Selbstfreundschaft. Wie das Leben leichter wird

Författare
Wilhelm Schmid
Genre
Sakprosa
Förlag
Insel Verlag

126 s.

Den tyske filosofen Wilhelm Schmid är ett fenomen. Han hör till de mest lästa nutida tänkarna i hemlandet, det mesta han skriver placerar sig på bästsäljarlistorna och översätts till flera språk. En av hans storsäljare kom för något år sedan även på svenska: ”Konsten att bli gammal” (Lind & co, 2016). Det är klassisk levnadskonstfilosofi Schmid ägnar sig åt, uppdaterad till 2000-tal, och det på ett vis som förenar teori och praxis, och uppenbarligen fyller ett behov. Även hans senaste bok ”Selbstfreundschaft” (ungefär ”vänskap med sig själv”) har hört till årets mest efterfrågade tyska titlar.

Nu hör denna lilla volym inte till tungviktarna i Schmids flitiga produktion. En del av det som fyller de 121 sidorna ter sig som självklarheter, nästan trivialt. Tilltalet är liksom folkvänligt, når förstås fler, är sympatiskt: här utövas folkbildning. Jag kommer att tänka på något en förläggare sa, under ett samtal på ett framstående svenskt förlag nyligen: att böcker kan vara ”för filosofiska” för en svensk läsekrets. För ”den är ju så obildad”, som min följdfråga fick till svar.

Annons
Annons

Kändisfilosofen Wilhelm Schmid är en stjärna i Tyskland

Foto: IBL Bild 1 av 1

I Schmids lilla bok finns så också passage efter passage där han sätter fingret på färska sårytor på samhällskroppen – visst kan man säga att en sådan ännu finns – och på nära nog allas våra smärtpunkter och nutidsvåndor; mitt på kalaskulan på våra uppblåsta jag. 

Jaget är själva ärendet här. Det har ju blivit för mycket av det. Kolossala jag-bubblor. Självfixering, egenkärlek, narcissism. I sig ingen ny iakttagelse, men Schmids symptombeskrivning och konsekvensanalys är välfunnen och tänkvärd. Som han själv påtalar är det inte endast enstaka presidenter och gäng med våldsverkare vars egon svällt över alla bräddar. De flesta av oss har en släng av sjukan – som bekant till skada för både omgivning och den smittade själv.

Kändisfilosofen Wilhelm Schmid är en stjärna i Tyskland
Kändisfilosofen Wilhelm Schmid är en stjärna i Tyskland Foto: IBL

Wilhelm Schmid ordinerar självkultur, istället för självkult. Självomsorg, i Aristoteles och Marcus Aurelius tradition: rätt sådan leder till just Selbstfreundschaft, vänskap med en själv. ”Så blir livet lättare”, lovar Schmid. För alla. 

Schmid är inte alls någon it-skeptiker men det ska bara vara sans och måtta på den uppkopplade delen av livet.

Reflexion över det egna livet och tillvaron är avgörande inslag här – bidrar också till meningsskapande; att se till att ha utrymme för eftertanke, i vår översysselsatta tid, är ett viktigt steg på vägen – det inbegriper och förutsätter idag även ”digital suveränitet”, förmåga att förnuftigt sovra i och ransonera aktiviteterna på nätet. Schmid är inte alls någon it-skeptiker men det ska bara vara sans och måtta på den uppkopplade delen av livet. (Vårt bespottade svenska ”lagom” är inte alls så dumt. Varför inte omfamna och bli vän också med det?). 

Annons
Annons

Och så till slutkapitlet: ”Vad ska det bli av jaget?” som rubriken lyder. Efter en kort, inledande historik över jaget så skriver Schmid att indikationerna nu hopar sig på att det stolta, självbestämmande subjekt som skapade Moderniteten börjat krokna av för hårt tryck. Ett tryck som orsakats av den tidsålder som det själv frammanat. Det imploderar; diagnosen utmattningssyndrom, i tilltagande, är ett av tecknen – karriärmentalitet, perfektionssträvanden och för mycket fokus på självet ingår i bilden. 

Wilhelm Schmid menar att jaget som vi lite till mans tänker oss det har spelat ut sin roll, det har ingen framtid. Vilket är intressant, men något svårtänkt. Vad kommer då istället? ”Ett annat jag”, förutspår han. Det har redan anmält sin ankomst, är tesen – möjligen en smula luddig då han hänvisar till ”konstnärsgrupper” och improviserande jazzmusiker som föregångare till detta nya, med syftning på samarbete och ömsesidig inspiration mellan ”fria och självmedvetna människor”. Men det klarnar lite då das Netz-Ich kommer på tal. Nät-jaget. Det som är sammanlänkat med andra nätjag – där ”jagen blir till relästationer i gemenskaper”. Delning, utbyte, samverkan.

Låter hoppfullt, i en tid pepprad av hotbilder, alarmism och dystopier. 

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons