Annons

Anna-Malin Karlsson:Vård utan tolk kan bli dyrt i längden

Läkare utför halsprov på kvinna.
Läkare utför halsprov på kvinna. Foto: Isabell Höjman/TT

Om läkare och patient inte förstår varandra får läkaren svårt att utföra sitt arbete. Professionell tolkning har stor betydelse för folkhälsan och är därför ett samhällsintresse, slår en rapport fast.

Under strecket
Publicerad

Språk ses allt mer som ett slags valuta som en individ måste inneha för att kunna köpa sig tillgång till samhället. Tillräckliga kunskaper i svenska föreslås bli priset för ett medborgarskap. Och nu senast har KD:s riksting enats om att svenskan ska bli betalmedel för samhällstjänster som sjukvård. Detta blir nämligen konsekvensen av att rätten till offentligt finansierad tolk föreslås begränsas. När språk plockas in som en bekväm symbol för något annat blir mycket galet. Som tur är finns dock kunskaper att ta del av.

Många internationella studier, sammanställda i en rapport av den EU-finansierade Europeiska flyktingfonden, har visat att vården blir sämre om språkhinder finns. Fler fel begås av läkare, fler onödiga undersökningar görs och patienter överbehandlas – ofta utan tillfredsställande resultat. Närvaron av en tolk minskar samtliga dessa effekter tydligt, åtminstone om tolken är professionell och utbildad. När barn eller andra anhöriga tolkar blir det nästan lika mycket fel som utan tolk. Rapporten slår fast att professionell tolkning är av stor betydelse för folkhälsan, och därför inte en individfråga utan ett samhällsintresse.

Annons
Annons

De som får tolk gör också ett mindre antal vårdbesök, eftersom dessa blir effektivare.

Några studier har försökt mäta kostnaderna för att använda respektive inte använda tolk. En schweizisk undersökning (av Alexander Bischoff och Kris Denhaerynk, publicerad i MBH Health Service Research 2010) visar hur komplicerat detta är. Användningen av tolk påverkar kostnaderna genom att vården blir mer träffsäker. De patienter som får tolk kostar därför mer på kort sikt, eftersom de får större vårdinsatser (behandlingar, medicin) på ett tidigt stadium, jämfört med patienter som skulle behöva men inte får tolk.

På lång sikt är dock detta en besparing, eftersom hälsoproblemen tas om hand. De som får tolk gör också ett mindre antal vårdbesök, eftersom dessa blir effektivare.

Studierna visar hur fel det är att se språk som ett betalmedel för individen, eftersom språket i grunden är delat. Poängen med språket är att det finns mellan människor. Det kan bemästras i olika grad av olika individer, men bristande språklig kommunikation slår (till skillnad från monetär fattigdom) inte bara tillbaka på den som inte har.

En tolk är därför inte en lyxhjälp till den som är för lat för att lära sig svenska.

När språket inte fungerar påverkas alla inblandade, även den som själv behärskar ordförråd, uttal och grammatik på infödd nivå. En tolk är därför inte en lyxhjälp till den som är för lat för att lära sig svenska. Tolken arbetar lika mycket för läkaren, sjuksköterskan, socialsekreteraren, åklagaren och advokaten, som är beroende av ett gemensamt språk för att kunna utföra sitt arbete. Tolkning är därför en investering i samhällets funktioner och kan bidra till att gemensamma resurser används så effektivt som möjligt.

Frågan om tolk eller inte handlar inte bara om människors rätt till jämlik behandling, utan också om den gemensamma sektorns effektivitet och om arbetssituationen för vårdens redan hårt pressade anställda. Språk är inte pengar, men språkhinder kostar. Och att göra frågan till symbolpolitik för att vinna debattpoäng kostar ännu mer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons