Annons

Vårdjättarna: Män styr i kvinnodominerad bransch

Åtta av Sveriges tio största vårdbolag leds av män. Det trots att över tre fjärdedelar av dem som jobbar inom vården är kvinnor.

– Vi försöker leda ur medicinsk synvinkel, inte ur könsvinkel, säger Capios vd Thomas Berglund.

Under strecket
Publicerad

Sämst av vårdjättarna är Capio och Aleris.

Foto: Tomas Oneborg, Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

Sämst av vårdjättarna är Capio och Aleris.

Foto: Tomas Oneborg, Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1
Sämst av vårdjättarna är Capio och Aleris.
Sämst av vårdjättarna är Capio och Aleris. Foto: Tomas Oneborg, Magnus Hjalmarson Neideman

Den privata sjukvården och omsorgen är under lupp när regeringen går vidare med planerna att införa ett vinsttak.

Branschen är extremt kvinnodominerad. Av alla anställda inom sjukvården är tre fjärdedelar kvinnor. Nio av tio sjuksköterskorna är kvinnor.

Bland undersköterskor inom hemtjänst och äldreboende är fördelningen ännu tydligare: 92 procent kvinnor och 8 procent män.

Men så plötsligt – på vd-posterna och i styrelserummen dominerar männen. SvD har kartlagt de viktigaste maktpositionerna i de tio största bolagen inom vård och omsorg.

Åtta av tio bolag har en manlig vd. De heter Henrik, Peter, Rasmus, Thomas, Alexander och så vidare. Likaså har åtta av bolagen en man som styrelseordförande.

– Det här bevisar att jämställdhet inte kommer av sig själv. Man måste sätta upp mål för det och man måste verkligen vilja, säger Annika Elias, ordförande för chefsorganisationen Ledarna.

Annons
Annons

Fyra av de tio bolagen har inte lyckats välja en jämställd styrelse, det vill säga andelen kvinnor är under 40 procent. I ledningsgrupperna däremot ser det betydligt bättre ut. Hela nio av tio är jämställda.

Ofta hänvisar bolagen till brist på kvinnliga kandidater, enligt Annika Elias. Inom industrin motiveras mansdominansen i styrelserummen med att så få kvinnor jobbar inom branschen.

– Här har vi en bransch där det är tvärtom. Det jobbar nästa bara kvinnor i vården. Ändå lyckas man inte välja kvinnor till toppositionerna.

Enligt henne beror det på att ledarskap fortfarande är könskodat och att man i första hand väljer män till höga positioner.

Facket Kommunal representerar bland annat undersköterskor. Ordförande Tobias Baudin säger att de privata vårdaktörerna brukar föra fram att de styrs av kvinnor.

”De vill då göra det likställt att vara emot kvinnligt företagande med att ogilla idén om att det ska gå att lyfta stora vinster ur vår gemensamma välfärd. Det här tyder ju snarare på motsatsen. Ytterst är det män som styr”, skriver han i ett mejl till SvD.

Av alla vård- och omsorgsföretag har 54 procent en kvinnlig vd, enligt SCB, medan SvD:s kartläggning fokuserar på de största bolagen. Då är läget betydligt mer dystert.

Sämst av vårdjättarna är Aleris och Capio. I Capios ledningsgrupp sitter endast en kvinna. I styrelsen finns tre kvinnor.

– Vi jobbar inte för att få en bättre balans, vi jobbar för att lyfta duktiga medarbetare steg för steg, säger Capios vd Thomas Berglund.

Han säger att många av bolagets verksamheter, till exempel S:t Görans sjukhus, leds av kvinnor.

Annons
Annons

– Så småningom tar de säkert över koncernledningen också, säger Thomas Berglund.

Tror du att er verksamhet förändras om det blir fler kvinnor i ledningen?

– Jag tror inte det kommer att förändra så mycket faktiskt. Det är så många kvinnor som leder på andra nivåer. Vi försöker leda ur medicinsk synvinkel, inte ur könsvinkel.

Sju av åtta i Aleris styrelse är män medan ledningsgruppen är jämställd. Aleris vd Alexander Wennergren Helm kommenterar i ett mejl till SvD.

”Som de flesta är jag frustrerad över att det inte går snabbare att nå jämställdhet i näringslivet och i resten av samhället. Jag är övertygad om att ledningsgrupper som består av personer av olika kön men också olika ålder och bakgrund presterar bättre”, skriver han.

Vidare skriver han att Aleris ledningsgrupp består av sex kvinnor och sex män, och att det är i ledningsgrupper där framtidens styrelseledamöter sitter.

Omsorgsbolaget Frösundas vd Susanne Sidén tror att branschen speglar näringslivet i övrigt.

– Även i kvinnodominerade branscher förändras sammansättningen ju högre upp man kommer, tyvärr.

Hon säger att hon bemöts annorlunda än hennes manliga kolleger. Det märker hon bland annat i kommunikationen med kommuner, myndigheter och facket.

Kraven är högre och kritiken hårdare, enligt henne.

Har du haft några fördelar av att vara en kvinnlig chef i en kvinnodominerad bransch?

– Nej, tvärtom. Jag tror att det är svårare internt också, faktiskt, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons