Annons

Vårdköer och bemötande drar ner svensk sjukvård

Svensk sjukvård håller världsklass. Men topplaceringen hotas alltmer när tillgängligheten försämras och köerna växer visar en genomgång som SvD gjort. Svenskarna är också mest missnöjda med bemötandet inom vården.

Under strecket
Publicerad

Dropp på ett sjukhus.

Foto: Ellen Nielsen Kindstrand/IBLBild 1 av 3

Narkosläkare på Karolinska.

Foto: Henrik Montgomery/TTBild 2 av 3

En kvinnlig patient med en rollator får hjälp av personal att ta sig fram i en korridor på ett sjukhus.

Foto: Claudio Bresciani/TTBild 3 av 3

Dropp på ett sjukhus.

Foto: Ellen Nielsen Kindstrand/IBLBild 1 av 1
Dropp på ett sjukhus.
Dropp på ett sjukhus. Foto: Ellen Nielsen Kindstrand/IBL

Svensk sjukvård står sig stark. I flera internationella studier är Sverige bäst och i andra bland topp fem. Det gäller bland annat den ranking som gjordes tidigare i år vid University of Washington som SvD berättat om och som placerar Sverige på fjärde plats bland 195 länder. Då handlar det om 32 diagnoser där förebyggande åtgärder och bra vårdinsatser räddar patienter från att dö för tidigt.

Om man nästan måste vara blind för att få en ögonoperation är det inte så svårt att ha korta vårdtider.

I en sammanvägning 2015 av olika internationella jämförelser listar SKL – Sveriges Kommuner och landsting – Sverige på första plats. Det gäller både ett kvalitetsindex med 13 parametrar och ett effektivitetsindex som sätter kvaliteten i relation till hur mycket pengar som satsas. Slutsatsen är att Sverige ligger i topp totalt sett utan att vara allra bäst på någon enskild parameter.

Annons
Annons

Med relativt måttliga kostnader ger Sverige en bred och förstklassig vård med väldigt bra resultat. Dessutom omfattas hela befolkningen.

– Vi är väldigt bra på att rädda liv vid kritiska och allvarliga situationer. Vi har teknik och kompetens för att prestera medicinska resultat i yppersta världsklass, säger Roger Molin, analytiker vid Sveriges kommuner och landsting och en av landets ledande sjukvårdsexperter.

Men det är knappast den bild vi vant oss vid från den svenska vårddebatten. I medierna är det snarare svarta rubriker om vårdkris med köer, väntetider, överbeläggningar och inställda operationer. Till och med för svårt sjuka cancerpatienter. Patientsäkerheten hotas också när personalen flyr och skapar kaos på akutmottagningarna och stänger ner vårdavdelningar.

– Den finns en kritisk diskussion om hur sjukvården fungerar i alla länder. I Sverige handlar den om tillgänglighet och väntetider för planerade besök och behandlingar som är beslutade. Köer är aldrig bra, det skapar onödigt lidande och kostar bara extra pengar. Men det går inte ut över vård där tid spelar roll för de medicinska resultaten och det beror på att sjukvården är bra på att prioritera, säger Roger Molin.

Sverige har Europas högsta läkartäthet, men de klarar av färre patienter per dag än sina europeiska kollegor. Ofta förklaras det med att läkare och annan vårdpersonal sitter fast i byråkratiska arbetsuppgifter som hindrar dem från att träffa patienter. Det löser ut stressrelaterade sjukdomar och Sverige är också det land i Europa med flest sjukskrivna läkare.

Annons
Annons

Narkosläkare på Karolinska.

Foto: Henrik Montgomery/TTBild 1 av 1

Många lämnar också yrket och bristen på läkare och specialistsjuksköterskor har varit och kommer att vara en av sjukvårdens största utmaningar under lång tid. Ett problem som Sverige delar med många andra länder.

Sedan 2014 har köerna vuxit på vårdcentralerna och sjukhusen till planerad vård som ingår i den nationella vårdgarantin. Antalet patienter har ökat kraftigt och de flesta landsting är nu sämre på att uppfylla målen i vårdgarantin.

Narkosläkare på Karolinska.
Narkosläkare på Karolinska. Foto: Henrik Montgomery/TT

Det tyder på dålig organisation och planering, att det saknas personal och pengar. Men också på att S-MP-regeringen 2015 tog bort ”kömiljarden” som uppmuntrade landstingen att hålla järnkoll på tillgängligheten.

Samtidigt är det inte alltid dåligt med köer. Det kan tyda på att behandlingen är tillgänglig för alla utan medicinska gränser och oavsett ålder.

– När många kan få behandlingen kan det uppstå köer. Korta väntetider kan däremot vara tecken på att alla inte får behandlingen. Om man nästan måste vara blind för att få en ögonoperation är det inte så svårt att ha korta vårdtider, säger Roger Molin.

Den amerikanska stiftelsen Commonwealth Fund gör varje år en studie bland jämförbara OECD-länder om hur bra vården är att kommunicera med sina patienter. Där har Sverige under många år fått sämst betyg av alla länder.

Annons
Annons

En kvinnlig patient med en rollator får hjälp av personal att ta sig fram i en korridor på ett sjukhus.

Foto: Claudio Bresciani/TTBild 1 av 1

Bara 60 procent av patienterna upplever att personalen känner till viktig information om deras medicinska historia. I andra länder ligger siffran på 80 procent.

En kvinnlig patient med en rollator får hjälp av personal att ta sig fram i en korridor på ett sjukhus.
En kvinnlig patient med en rollator får hjälp av personal att ta sig fram i en korridor på ett sjukhus. Foto: Claudio Bresciani/TT

Undersökningen visar också att svenska patienter är missnöjda med möjligheten att komma fram till sitt sjukhus eller vårdcentral, att få reda på provsvar, få tid hos en läkare eller sjuksköterska, att man hela tiden träffar ny personal och att bemötandet är dåligt.

Andra länder har nöjda patienter trots att de medicinska resultaten är sämre.

– Men här finns vår verkliga akilleshäl. Vi har kanske världens bästa vård, men förmår inte att skapa den trygghet i befolkningen som består i att man är välinformerad, att det är korta väntetider och att man får ett bra bemötande och annan service. Där faller vi i ranking, säger Roger Molin.

Gunnar Berglund, distriktsläkare i Stockholm och 2:e vice ordförande i Stockholms läkarförening, håller med om att vårdcentralerna är satta under stark press och har svårt att leverera en välfungerande primärvård.

Det är klart att de blir besvikna när det är långa väntetider.

– Vi får fler uppgifter, exempelvis att göra en större del av alla utredningar innan en patient skickas till specialistkliniken. Trots att våra besök kostar en femtedel av ett sjukhusbesök får vi inga ökade resurser. Vi behöver 200 nya allmänläkare varje år framöver, men det utbildas bara 70 nya distriktsläkare om året i Stockholm, säger han.

Patienter klagar ofta över att det är svårt att komma fram på telefon, långa väntetider och att man sällan får träffa samma personal från gång till gång.

– I Sverige är det inte högstatus att jobba inom primärvården och då är det svårt att locka till sig personal. Men i Norge har man satsat och där har en distriktsläkare på heltid färre än 1 200 invånare på sin lista medan vi i Sverige har 2 300. Då går det inte att erbjuda kontinuitet med en fast läkarkontakt som är själva nyckeln till en bra primärvård

Gunnar Berglund vet att Sverige har låga siffror när det gäller hur nöjda patienterna är med sjukvården.

– Det är klart att de blir besvikna när det är långa väntetider. Stressen och en dålig arbetsmiljö gör att vi inte alltid kan leverera tillräckligt med empati, men vi behöver också bli bättre på själva bemötandet och förklara vad som händer, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons