Annons
Ledare

Maria Rankka:Vårdskulden i Sverige galopperar

Lena Hallengren (S).
Lena Hallengren (S). Foto: Henrik Montgomery/TT

Vård-Sverige var inte i toppform innan pandemin, som har lett till att mängder av planerade operationer och annan specialistvård har ställts in. Regeringen ber att få återkomma.

Under strecket
Publicerad

Den nya rapporten Hälso- och sjukvårdsrapport 2020 från Sveriges kommuner och regioner (SKR) sammanfattar läget i vården fram till och med 2019. Väntetider och tillgänglighet pekas ut som särskilda utmaningar. Egentligen är det inget nytt eftersom detta tycks vara vårt sjukvårdssystems akilleshäl trots alla kömiljarder och fagra politiska löften.

Vårdgarantin för primärvården, som gällt sedan 1 januari förra året, innebär rätt till medicinsk bedömning inom tre dagar. SKR uppskattar att detta uppfylls i cirka 80 procent av fallen. Väntetiderna för planerad specialistvård har försämrats över en femårsperiod trots att vi ser en positiv utveckling inom flera stora sjukdomsgrupper. Förekomsten av både stroke och hjärtinfarkt har exempelvis fallit kraftigt de senaste tio åren och antalet cancerfall har äntligen planat ut.

Antalet genomförda planerade operationer har minskat sedan 2014 medan antalet köande till operationer har ökat med 16 procent. Antalet genomförda nybesök har ökat i specialistvården, men köerna har ökat ännu mer. Behandlingar och vårdbesök täcker inte vårdbehovet, vilket leder till att fler väntar på att få vård. I många fall behöver de vara sjukskrivna med alla kostnader det medför. Självklart påverkar köandet också den fysiska och psykiska hälsan, vilket borde vara ett argument för att organisera sjukvården så att produktionen motsvarar behoven. I det här landet köar vi inte för bröd, så varför ska vi köa för vård?

Annons
Annons

Tillgängligheten, som är ett mer nebulöst mått än väntetiderna, utvecklas också negativt enligt SKR: ”Av närmare 120 tillgänglighetsmått hade 65 procent försämrats, jämfört med året innan. Dessa är inte utvalda för att ge en samlad överblicksbild, men kan säga något om trenden inför 2020, innan pandemin förändrade villkoren för hälso- och sjukvården.”

Det var den lilla detaljen, ja. Pandemin har fått den så kallade vårdskulden att galoppera. Med det menas all den vård som fått skjutas upp för att sjukvården ska kunna prioritera corona-patienter. Mängder av planerade operationer och annan specialistvård har ställts in i år, och kommer att behöva genomföras på toppen av allt annat.

Organisationen Vårdföretagarna har sammanställt hur mycket planerad specialistvård som ställts in under pandemin och vad som krävs för att nollställa skulden. Beräkningarna baseras på att sjukvården upprätthåller samma produktionstakt under sommaren som den gjorde i april, samt att den från och med september är uppe på vanliga nivåer igen.

Tre år kommer det ta – givet dessa antaganden – att beta av vårdskulden i Sverige, förutsatt att kapaciteten ökas med fem procent. Om kapacitetsökningen i stället blir 15 procent minskar avbetalningstiden i riket som helhet till ett år.

Vårdföretagarna föreslår bland annat snabbupphandling av kapacitet, ökad utveckling av digitala vårdlösningar, möjligheter för patienter att söka slutenvård utanför hemregionen samt att momsen på inhyrd vårdpersonal slopas. Till åtgärdsplanen skulle kunna läggas att lära av de bästa. Sankt Görans sjukhus i Stockholm producerar utmärkt vård för 80–85 procent av kostnaderna vid jämförbara regiondrivna sjukhus. Om samma krav ställdes på den offentligt drivna vården som den privata, skulle vi ha pengar att betala av vårdskulden med.

Regeringen har ännu inte kopplat greppet kring frågan. På en presskonferens för några veckor sedan nämnde socialminister Lena Hallengren (S) vårdskulden och sade att ”… därför kommer vi naturligtvis få återkomma till sjukvårdens behov under en lång tid framöver.” Det är sant: det som inte görs nu kommer vi få leva med under lång tid framöver.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons