Annons

Vårens tema: Förändra dig, din kropp och dina relationer

Vem rör dig när du blivit lämnad?
Vem rör dig när du blivit lämnad? Foto: Clare/ IBL

Sorg. Att bli lämnad. Eller om skumtomtar som belöning för hjärnan efter en armhävning. Det är några teman i vårens utgivning av fackböcker inom typiska Idag-områden som psykologi, hälsa och familjeliv.

Under strecket
Publicerad

Huden behöver beröring för att vi ska må bra. Men enligt författaren och forskaren Helena Backlund Wasling har vi börjat försumma att röra vid varandra. Hur det är när en relation brister, och man blir lämnad av sin partner, beskriver psykologen Åsa Kruse i ”Lämnad”.

Foto: Room the Agency/IBL Bild 1 av 1

1 / 4

1. Vikten av beröring och om att bli lämnad

Huden behöver beröring för att vi ska må bra. Men enligt författaren och forskaren Helena Backlund Wasling har vi börjat försumma att röra vid varandra. Hur det är när en relation brister, och man blir lämnad av sin partner, beskriver psykologen Åsa Kruse i ”Lämnad”.
Huden behöver beröring för att vi ska må bra. Men enligt författaren och forskaren Helena Backlund Wasling har vi börjat försumma att röra vid varandra. Hur det är när en relation brister, och man blir lämnad av sin partner, beskriver psykologen Åsa Kruse i ”Lämnad”. Foto: Room the Agency/IBL

Huden är kroppens största organ – och den behöver beröring för att vi ska må bra. Det argumenterar Helena Backlund Wasling för i boken ”Närmare” (Mondial, maj). Enligt författaren, som är forskare inom neurofysiologi, har vi börjat försumma att röra vid varandra. Det får konsekvenser bland annat för vår förmåga att skapa relationer, där beröringen är det klister som får våra sociala liv att hålla samman.

Hur det är när en relation brister, och man blir lämnad av sin partner, beskriver psykologen Åsa Kruse i ”Lämnad” (Natur & Kultur, januari). Boken bygger på intervjuer med personer i 30-årsåldern, en kanske särskilt känslig tid att bli övergiven, eftersom många omkring en då håller på att bilda familj. Både sådana som har lämnats, och personer som har valt att lämna, intervjuas om vägen genom separationen – och vidare framåt.

Annons
Annons

Den svåra kampen för att bli nykter skildras i boken ”Jag som var så rolig att dricka vin med” av Rebecka Åhlund.

Foto: Martina Holmberg/TT Bild 1 av 1

2 / 4

2. Omtumlande liv med missbruk och sorg

Den svåra kampen för att bli nykter skildras i boken ”Jag som var så rolig att dricka vin med” av Rebecka Åhlund.
Den svåra kampen för att bli nykter skildras i boken ”Jag som var så rolig att dricka vin med” av Rebecka Åhlund. Foto: Martina Holmberg/TT

Skildringar av omvälvande livsöden, svåra kriser och vägar vidare har blivit ett starkare inslag i bokutgivningen.

Författaren Lasse Bergs kommande bok ”Ändå inte försvunnen – om sorg, tröst och att vara människa” (Ordfront, april) handlar hans dotters död i en olycka. Under lång tid efteråt kunde Lasse Berg inte skriva. Det var tyst. Men när han väl satte sig kom orden i ett flöde och han steg ner i sorgen och i minnena.

Rebecka Åhlund är författare och journalist. Och alkoholist. I boken ”Jag som var så rolig att dricka vin med” (Natur & Kultur, januari) skriver hon om den tuffa kampen för att bli nykter efter många års missbruk. Om ångesten, skam­men och skulden, men också om nya vänner och sammanhang och det livsbejakande i att börja känna på riktigt. (Läs Andres Lokkos intervju med Rebecka Åhlund från SvD 13/1.)

Hon berättar om en svår uppväxt med missbruk och våld i hemmet, och om vägen till att bli den hon är i dag.

Också filmregissören och musikvideoproducenten Nikeisha Andersson har skrivit om förändringar. I självbiografiska ”Jag önskar att jag aldrig hade blivit född” (Mondial, mars) berättar hon om en svår uppväxt med missbruk och våld i hemmet, och om vägen till att bli den hon är i dag.

I vår kommer också ”Fånge i hederns famn: berättelser av hedersförtryckta kvinnor” (Lava, februari) av Galaxia Wallin. Boken lyfter upp hedersproblematik ur de intervjuade kvinnornas perspektiv. Kvinnorna tillhör olika etniciteter, religioner och åldrar. Det gemensamma är att de bor i Sverige och ändå lever i en hederskultur.

Annons
Annons

För att orka långt krävs en stark hjärna, menar författaren Alex Hutchingson. Bilden är från Stockholm marathon 2018.

Foto: Henry Montgomery/TT Bild 1 av 1

3 / 4

För att orka långt krävs en stark hjärna, menar författaren Alex Hutchingson. Bilden är från Stockholm marathon 2018.
För att orka långt krävs en stark hjärna, menar författaren Alex Hutchingson. Bilden är från Stockholm marathon 2018. Foto: Henry Montgomery/TT

3. Träna med skumtomtar

Självklart finns också ett antal titlar på temat träning och hjärnhälsa.

Handelsprofessorn Micael Dahlén tränar gärna och ofta – men bara om han har kul samtidigt. I boken ”Starkt kul” (Volante, april) ger han tips och råd för hur träningen kan bli roligare. Varför inte ha skumtomtar som belöning vid varje armhävning? Själv gillar han också att undersöka vad den egna kroppen kan klara av, trots att han inte är den allra mest muskulösa typen.

Dessutom betonar Micael Dahlén vikten av att ha rimliga mål. Den allra bästa träningen är ju den som blir av.

I ”Träna din hjärna” (Norstedts, mars) berättar hon om sömnens betydelse för hjärnans förmåga.

För den som vill slipa på hjärnformen kommer den norska neurologen Kaja Nordengen med en hel träningsbok för att sätta fart på hjärnans plasticitet.

I ”Träna din hjärna” (Norstedts, mars) berättar hon om sömnens betydelse för hjärnans förmåga, vikten av att göra vardagliga saker på nya sätt och vinsten med att röra sig. Boken innehåller också konkreta övningar, som minnesträning, gåtor och IQ-test som på skilda vis kan öka nervcellsförbindelserna i hjärnan och öka dess kapacitet.

Att de fysiska barriärerna till stor del sitter i huvudet är tesen i boken ”Uthållighet” (Natur & Kultur, januari). Författaren Alex Hutchingson, doktor i fysik och själv långdistanslöpare, utforskar här människans fysiska begränsningar utifrån olika perspektiv. Slutsats: Hjärnan spelar en nyckelroll när det gäller hur mycket vi orkar.

Annons
Annons

Ta en paus – och gärna en promenad.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

4 / 4

Ta en paus – och gärna en promenad.
Ta en paus – och gärna en promenad. Foto: Tomas Oneborg

4. Bli radikal – börja promenera

Tidigare uppmaningar i bokform till alla stressade presterare om att anstränga sig lite lagom och att sakta in i en hetsig tid återkommer i vårutgivningen.

Journalisten Patrik Hadenius lyfter i boken ”Paus – Konsten att göra något annat” (Natur & Kultur, maj) fram värdet av att bromsa in.

I dag är pausen hotad, menar han. Vi är uppkopplade 24 timmar om dygnet, och fyller ut varje tomrum. Kanske är det dags att tänka om – och få fart på kreativiteten på köpet? Det är nämligen oftast i pausen som de goda idéerna dyker upp, menar Patrik Hadenius.

I boken ”Att gå – ett liv i rörelse” (Norstedts, februari) djupdyker den norske äventyraren Erling Kagge i gåendets förtjänster. Författaren menar att detta med att gå är något av det mest radikala vi kan göra i en samtid där effektivitet och högt tempo är status.

Också att byta spår i livet kan göra tillvaron mer ”lagom”. Gymnasieläraren Åsa Axelsson berättar i ”Jag lämnar ekorrhjulet” (Norstedts, februari) om hur hon i samband med en utmattningsdepression tvingades ställa om i vardagen. Utan hennes inkomst fick familjen börja spara. Men det som började i ekonomisk nödvändighet blev snart en livsstil – och en bättre tillvaro.

Annons
Annons
Annons
Annons