Annons

Janerik Larsson:Varför ska man egentligen arbeta?

Pengar till vem?
Pengar till vem? Foto: Henrik Montgomery

 Efter årsskiftet kommer det att skilja 1 300 kronor per månad i disponibel inkomst mellan en person som har arbetat hela livet och en person som har garantipension och maximalt bostadstillägg.

Under strecket
Publicerad

I en intressant intervju i fPlus med Håkan Svärdman. samhällspolitisk chef på försäkringsbranschens fackförbund Forena, konstaterar denne att höstbudgeten missgynnar pensionen för de som arbetar ett helt liv. Syftet är att hjälpa dem som har låg pension, men får stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin:

Redan innan höjningen av grundskyddet har vi sett extremfall där det skiljer sig väldigt lite i pension mellan de som har arbetat hela livet och de som inte har gjort det. Nu kommer det minska ytterligare.

Detta är ett resultatet av effektiv lobbying från pensionärsorganisationerna och av att de politiska partierna bjudit över varandra i jakten på väljare samt att lobbyister och politiker fått god draghjälp i medierna.

Annons

Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank, säger:

 Det är olyckligt om människor inte känner att det lönar sig att arbeta. Det påverkar förtroendet för systemet vilket i sig är olyckligt då det svenska pensionssystemet i grunden är bra och robust.

 Vi kommer att behöva arbeta längre. Men jag tror också att vi behöver skapa mer incitament för individer att spara själva och sedan borde avsättningen till allmän pension vara 18,5 procent, som det var tänkt från början, det skulle ge mer pengar in till systemet.

Men att höja pensionsavgiften är inte en bra lösning, menar Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv:

– Människor måste etablera sig tidigare på arbetsmarknaden. Sverige har i dag i en internationell jämförelse väldigt hög etableringsålder. Att höja arbetskraftskostnaderna är fel väg att gå om man vill få fler i arbete.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons