– Att hela tiden gå och vänta på en ny vargattack är inget jag vill att någon ska få uppleva. Det är en fruktansvärd syn att hitta sina djur lemlästade och sönderbitna, säger Johan Lundgren.
– Att hela tiden gå och vänta på en ny vargattack är inget jag vill att någon ska få uppleva. Det är en fruktansvärd syn att hitta sina djur lemlästade och sönderbitna, säger Johan Lundgren. Foto: Malin Hoelstad, Anders Wiklund/TT

Vargen dödade drömmen: ”Det var en massaker”

Vargen har dödat 160 får på Johans och Elisabeths gård i Sörmland. Sedan ett nytt vargpar etablerade ett revir mellan Gnesta och Södertälje har deras idyll förvandlats till en mardröm. SvD har besökt gården och en manifestation utanför Näringsdepartementet där fårbönder drabbar samman med aktivister i vargmasker.

Uppdaterad
Publicerad

Midsommarafton 2015 bjöd på traditionsenligt uselt väder. Familjen Aschan hade börjat förbereda lunchen på den pelarförsedda verandan på baksidan. Regnet hängde i luften. Temperaturen orkade knappt passera tiogradersstrecket. Men klart man skulle sitta ute. Det var ju ändå midsommar! 

Molstaberg ligger mellan Gnesta och Mölnbo, cirka femtio minuters bilfärd från Stockholm. I säteriets stora vitmålade corps-de-logi bor Per och Margareta Aschan. I flygeln bor dottern Elisabeth Aschan med maken Johan Lundgren, som blev kära i varandra redan på lågstadiet i Mölnboskolan. Idag har de tre barn och driver ett jordbruk tillsammans. 2007 tog paret över arrendet av markerna från föräldrarna och med det en av de största fårbesättningarna i Sörmland. Sommartid betar cirka tusen får i hagarna som breder ut sig i dalgången där Åtorpsån sakta glider fram genom landskapet som ett smalt, glittrande band.

Familjen drev under ett antal år en gårdsbutik i en av ladugårdarna nära väg 57 som gjorde Molstaberg till ett populärt utflyktsmål. Där kunde folk från stan köpa lammkött, råkorv, ägg, getost, honung och närodlade grönsaker. Allt kravmärkt och ekologiskt. När det var bakluckeloppis på gårdsplanen grillade Johan butikens korvar och serverade dem med surkål och surdegsbröd från Järna Vedugnsbageri. Den pastorala idyllen blev föremål för ett stort uppslaget livsstilsreportage i magasinet Gods & Gårdar. Johan och Elisabeth levde ett liv som många drömmer om, nära djur och natur. Men midsommarhelgen för tre år sedan förvandlades den idylliska tillvaron till en mardröm.      

Annons

Barnen vågade inte sova i sina egna sängar. De arrangerade pinnar till skydd ifall vargen skulle komma

– Att se sina föräldrar gråta, bryta ihop och vara ledsna över lång tid påverkar barn något oerhört. De ville stanna hemma från skolan och skydda mig. De vågade inte sova i sina egna sängar. De arrangerade pinnar till skydd ifall vargen skulle komma, säger Elisabeth innan hon börjar gråta. 

Hon går en bit bort för att samla sig. Åren sedan den första vargattacken har tärt på henne – hon sover illa och äter antidepressiv medicin. Sedan ett halvår tillbaka är hon sjukskriven, hon som alltid varit hälsan själv. Hon beskriver ett familjetrauma. Vi står på samma ställe som hon gjorde då och spanar mot fårhagarna. Maken Johan suckar och fyller i historien i väntan på att hustrun ska torka tårarna: 

– Det var en massaker.

– Vi har blivit experter på att lägga liken i rätt ordning på vår lilla släpvagn för att få med oss så många som möjligt, säger Johan Lundgren.
– Vi har blivit experter på att lägga liken i rätt ordning på vår lilla släpvagn för att få med oss så många som möjligt, säger Johan Lundgren. Foto: LRF
Annons
– Man inser hur starka vargarna är när man ser vad de gör med fåren. Vissa av våra damer väger nittio kilo och de kastar runt dem som ingenting, suckar Johan.
– Man inser hur starka vargarna är när man ser vad de gör med fåren. Vissa av våra damer väger nittio kilo och de kastar runt dem som ingenting, suckar Johan. Foto: LRF

Tillsammans med den äldste sonen Carl åkte Elisabeth på fyrhjuling till fårhagen den där midsommaraftonen för tre år sedan. När hon insåg att fåren i hagen utsatts för en vargattack körde hon hem sonen och hämtade bultpistolen man använder för avlivning av djur. Det blev inget midsommarfirande. Istället släpade gästerna kadaver. Efter att ha avlivat de skadade djuren och samlat djurkropparna i en av ladorna räknade Johan till 40 döda djur. Det var den första vargattacken av totalt fem den sommaren. 

Det blev inget midsommarfirande. Istället släpade gästerna kadaver.

Ett halvår tidigare hade ett nytt vargpar etablerat revir mellan Gnesta och Södertälje, det så kallade Sjundareviret. När våren kom hade de fått valpar. Det skapade oro i området där över 50 lammproducenter bedriver sin verksamhet. I slutet av sommaren 2015 beviljade Länsstyrelsen slutligen skyddsjakt. Rovdjuren fick bara skjutas i Molstabergs fårhagar där själva angreppen hade ägt rum. Vad Johan och Elisabeth inte räknat med var att beslutet skulle locka aktivister till gården.

Annons

På de smala grusvägarna som genomkorsar landskapet rullade främmande bilar. Vargvännerna slog upp tält – med stöd av allemansrätten – i fårhagarna. Från köksfönstret såg familjen hur fler och fler människor samlades på ägorna. Plötsligt flög en kameraförsedda drönare över familjens hus. En privat entreprenör från Stockholm började arrangera nattliga vargsafaris på familjens mark. Tillslut befann sig ett par hundra människor runt familjens hem, berättar Johan. Somliga var hotfulla och klädda i hemmagjorda uniformer. De patrullerade de smala grusvägarna för att skydda sina vänner vargarna. Att de skrämde familjens barn brydde de sig inte om. 

Aktiviteten i markerna jagade bort vargarna. Rovdjuren rörde sig istället mot Hölö, där ytterligare nio får dödades. Den 15 september 2015 sköts en vargtik av en granne till familjen. Händelsen utreddes som jaktbrott. Grannen friades senare. Dagen efter var de övriga vargarna tillbaka på Molstaberg. Två fårtackor dödades. Under november inträffade ytterligare fem attacker mot familjens får vilket resulterade i totalt elva döda djur.

Annons

Då agerade myndigheterna. Länsstyrelsens veterinär polisanmälde familjen Aschan/Lundgren för djurplågeri. Fåren har inte varit tillräckligt skyddade för vargangrepp vilket kan bryta mot djurskyddslagen, menade myndigheten.

Länsstyrelsens veterinär polisanmälde familjen Aschan/Lundgren för djurplågeri. Fåren har inte varit tillräckligt skyddade för vargangrepp vilket kan bryta mot djurskyddslagen, menade myndigheten.

Det rovdjursavvisande stängslet är totalt 115 cm inklusive eltråden högst upp.  Det skulle kosta 2,1 miljoner kronor att sätta upp det runt alla fårhagarna.
Det rovdjursavvisande stängslet är totalt 115 cm inklusive eltråden högst upp. Det skulle kosta 2,1 miljoner kronor att sätta upp det runt alla fårhagarna. Foto: Malin Hoelstad

Åklagaren lade ner förundersökningen. Hagarna var stängslade, förstås. Men inte med den typ av rovdjursavvisande stängsel som Länsstyrelsen förordade. I december 2017 beviljade Länsstyrelsen anstånd till den 1 juni 2018 för att förse alla fårhagar på Molstaberg med rätt typ av rovdjursavvisande stängsel. Åtgärden har kostat familjen 2,1 miljoner kronor. Länsstyrelsen har betalat ut bidrag till knappt en tredjedel av summan. Totalt rör det sig om flera mil stängsel som sträcker sig genom landskapet. Jag måste be Johan att upprepa stängslets höjd, eftersom jag först tror att jag uppfattat siffrorna fel. 

Annons

– 115 centimeter, säger han och måttar i höjd med midjan.

Han visar mig stängslet han med sådan möda satt upp tillsammans med hjälpsamma grannar och släktingar. Träpålar står nedkörda i marken. Mellan dem sitter ett tunt ståltrådsnät. Längst upp löper en strömförande tråd. Mot marken finns inga förstärkningar. Att en sådan klen anordning effektivt skulle kunna hindra en varg från att passera tycker jag låter en smula optimistiskt. 

Varghat och vidskepelse – som rädslan för varulvar och hamnskiften – hade emellertid ingen plats i det moderna och elektriskt upplysta folkhem som växte fram. 1965 fridlystes vargen.

Jag är förstås ingen vargexpert. Men i rollen som journalist har jag ägnat de senaste åren åt att läsa vetenskapliga rapporter, intervjua svenska och internationella vargkännare och plöja nyhetsarkiv på jakt efter vargrelaterat material. Orsaken är att jag skrivit en bok om den vargattack i Kolmårdens djurpark som sommaren 2012 krävde en 30-årig kvinnlig djurskötares liv. Jag blev besatt av att ta reda på hur olyckan kunde ske.

Annons
Efter den senaste vargattacken var många får på Molstaberg svårt skadade och raglade runt med vanställda mular och inälvor hängande ur buken.
Efter den senaste vargattacken var många får på Molstaberg svårt skadade och raglade runt med vanställda mular och inälvor hängande ur buken. Foto: Malin Hoelstad

Jag fann en för mig okänd berättelse som handlade om hur vargens mytologi skrevs om i mitten av 1970-talet för att anpassas till den rådande tidsandan. I arkiven hittade jag en rapport från Naturskyddsföreningens ”Projekt varg” som handlade om hur vargen skulle kunna återplanteras i den svenska naturen efter att ha varit i princip helt utrotad.

En av de första åtgärderna som behövde göras för att kunna hälsa vargen tillbaka var att vända den negativa opinionen i vargfrågan och göra svenskarna mer positivt inställda till det mytomspunna rovdjuret. För svenskarna har verkligen hatat vargen, tro inget annat. I en tid då svenskarna fortfarande var ett fattigt och utarmat bondefolk hade vi våra orsaker. En dödad häst, ko eller att fåren inte kom hem från betet kunde innebära en vinter i köld, svält och armod.

Annons

Mellan 1830 och 1840 dödades 6 790 vargar i Sverige. Författaren och naturskildraren Henrik Ekman har sammanställt siffror över de skador som vargen under den här tiden orsakade. Under ett enda år – 1829 – dödade svenska vargar 465 hästar, 3 100 nötdjur och närmare 22 000 får getter och svin. Minnet av den mytomspunna Gysingevargens härjningar, som krävde nio människoliv mellan åren 1820 och 1821, levde kvar i generationer. Staten betalade ut generösa skottpengar på varg och i mitten av 1900-talet fanns inga vargar kvar i Sverige. 

Varghat och vidskepelse – som rädslan för varulvar och hamnskiften – hade emellertid ingen plats i det moderna och elektriskt upplysta folkhem som växte fram. 1965 fridlystes vargen. Den moderna miljörörelsen växte fram och med den ett nytt förhållande till naturen. En rad framgångsrika bevarandeprojekt för rovfåglar genomfördes. ”Projekt Berguv” räddade den utrotningshotade ugglan genom att ungar föddes upp i fångenskap och därefter släpptes fria i skogen.

Den bohemiske svensk-tyske etologen Erik Zimen lanserade idén att föda upp vargar på djurparker enligt samma princip och därefter låta dem växa upp i stora inhägnader. Där skulle turister kunna studera vargarna innan de planterades ut i några noggrant utvalda områden i Sverige.

Annons

Idéerna spreds i tv, i radio och i tidningar och välkomnades av den urbana medelklassen där naturintresset och omsorgen om utrotningshotade djur var en växande trend. Utplanteringen genomfördes aldrig, men planerna har givit upphov till en rad konspirationsteorier – främst bland jagande män på landsbygden – om att den skandinaviska vargstammen i själva verket är utplanterade djurparksvargar.

Men hur spåren från två vargar – en hona och en hane – plötsligt kunde korsas i Värmland på gränsen mot Norge och etablera en ny svensk vargstam i början av 1980-talet är ett mysterium. Life finds a way, som det heter i den senaste ”Jurassic Park”-filmen.

Något fog för misstankarna finns inte. Genetiker på Uppsala universitet har konstaterat att de svenska vargarna verkar härröra österifrån, troligtvis från Finland eller Ryssland. Vintern 1978 upptäcks spår från en ensam varghane i området kring sjön Boviggen, norr om Torsby, någon mil från den norska gränsen. Någon månad senare syns spår från en mindre varg – en hona – som tycks ha slagit följe med varghanen i närheten av Sysslebäck. Men hur spåren från två vargar – en hona och en hane – plötsligt kunde korsas i Värmland på gränsen mot Norge och etablera en ny svensk vargstam i början av 1980-talet är ett mysterium. Life finds a way, som det heter i den senaste ”Jurassic Park”-filmen. 

Annons
Efter reklamen visas:
Vargen har dödat 160 får - nu ger bonden upp

Kampanjen för att förändra synen på vargen blev framgångsrik. Särskilt på Kolmården, som förvandlade sina varghägn till en hisnande tivoliattraktion. Tusentals besökare har därinne klappat de stora revirhävdande rovdjuren. En hantering som upphörde när vargarna en regnig sommardag 2012 gick till attack och dödade den djurskötare som fött upp dem med nappflaska. Den tragiska händelsen innebar det sista kapitlet i berättelsen om den snälla svenska vargen. 

En vargflock i rörelse är en naturkraft. När en varg bestämt sig för att gå till attack eller bara röra sig i en viss riktning finns det inte mycket som kan hålla den tillbaka.

Jag har under mitt arbete med min bok intervjuat en rad vargforskare, både svenska och internationella. Jag kan konstatera att de flesta av dem har en helt annan syn på detta rovdjur än den populariserade version som spridits i svenska medier. De talar om ett extremt kraftfullt, uthålligt och intelligent rovdjur som under vissa sällsynta omständigheter kan utgöra en fara inte bara för tamboskap och hundar, utan även för människor – i synnerhet småväxta personer. En vargflock i rörelse är en naturkraft. När en varg bestämt sig för att gå till attack eller bara röra sig i en viss riktning finns det inte mycket som kan hålla den tillbaka.

Annons

Det finns en rad händelser på svenska djurparker som vittnar om det. Stängslet runt Kolmårdens varghägn är tre meter högt, försett med strömförande ledningar som lutar i vinkel in mot hägnet och en förstärkning i betong som fortsätter en meter under marken. Trots det lyckades två av Kolmårdens ettåriga varghanar rymma från djurparken 2007. Rovdjuren grävde sig genom den steniga jorden, under det så kallade grävskyddet, till friheten utanför hägnet. Den ena sköts ett par dagar senare. Den andra vandrade nio mil i nordostlig riktning och sköts av en fårbonde efter att den hade gått till attack mot hans djur.

Den tragiska händelsen på Kolmården innebar det sista kapitlet i berättelsen om den snälla svenska vargen

I Skånes djurpark lyckades hela vargflocken rymma 2010 efter att de slitit av en stålvajer. Blodstänk på platsen vittnade om det ursinne med vilket vargarna hade ryckt och dragit i anordningen innan en öppning skapades i stängslet. Vargflocken trängde sig ut bland djurparkens besökare och gick till anfall mot en dovhjort i ett angränsande hägn. Under stor dramatik tvingades djurparkens veterinär att skjuta samtliga vargar i flocken. I Stockholm lät sig Skansen-vargen Vanja på sjuttiotalet inte begränsas av en tre meter hög betongmur utan lyckades på något vis forcera hindret och försvinna bland djurparkens besökare och vidare ut i huvudstaden. Varghonan jagades av ett femtiotal poliser och sköts till slut vid spanska ambassaden på Djurgården.  

Annons
En varg från Kolmården. Som vuxen kan vargen mäta 90 centimeter i mankhöjd och väga upp mot 80 kilo.
En varg från Kolmården. Som vuxen kan vargen mäta 90 centimeter i mankhöjd och väga upp mot 80 kilo. Foto: Daniella Backlund

Detta rovdjur – som i vuxen ålder kan mäta 90 centimeter i mankhöjd och väga upp mot 80 kilo (vanligast är dock en vikt på 35 till 50 kilo) – menar myndigheterna kommer låta sig begränsas av ett ståltrådstaket som mäter 115 centimeter ovanför markytan och helt saknar förstärkning mot grävande klor. För att vara säker på att få ersättning för dödad boskap och möjlighet till skyddsjakt för att freda sina lamm och tackor är rovdjursavvisande stängsel ett krav. Det ska även vara korrekt uppsatt.

Johan Lundgren började under vintern köra lastbil för att kunna betala de lån han tvingas ta för att finansiera åtgärden. Ut måste fåren komma för att beta. Det fanns just då inga alternativ. Förrådet av vinterfoder var slut. Med hjälp av frivilliga grannar, släktingar och vänner började han så i april 2018 stängsla hagarna.

Annons

Jag tycker Sverige har en bra rovdjurspolitik. Problemet är myndigheterna som inte tillämpar den. De tre senaste åren har varit en fullkomlig mardröm, som en Kafka-roman

Men det hjälper inte. Den 2 maj går vargarna till attack på nytt. 42 djur dör. Tio skadas allvarligt. Tre dagar senare är vargarna tillbaka och dödar ytterligare 24 tackor.

– Man inser hur starka vargarna är när man ser vad de gör med fåren. Vissa av våra damer väger nittio kilo och de kastar runt dem som ingenting, suckar Johan.  

– Det finns inte längre någon glädje kvar. Vi har bestämt oss för att lägga ner hela vår lammproduktion, säger Johan Lundgren.
– Det finns inte längre någon glädje kvar. Vi har bestämt oss för att lägga ner hela vår lammproduktion, säger Johan Lundgren. Foto: Malin Hoelstad

Efter den senaste vargattacken var många får svårt skadade och raglar runt som zombies på gården med vanställda mular och inälvor hängande ur buken. Av någon anledning biter vargarna inte ihjäl alla får som attackeras utan lämnar vissa lemlästade men levande.

Annons

Johan ansöker om skyddsjakt på vargarna som terroriserat gården i tre år, men får avslag. Han har inte hunnit stängsla klart och uppfyller inte kraven. Då orkar Johan inte längre. Efter tretton vargattacker är krafterna slut. Han har förlorat. När fårbonden intervjuas i SVT:s lokalnyheter i maj 2018 kan han inte hålla tårarna tillbaka. Han gråter i sändning. Men han hatar inte vargar, säger han när jag besöker familjen på Molstaberg.  

– Det handlar inte om att vara för eller emot varg. Jag vill inte se vargen utrotad. Jag tycker Sverige har en bra rovdjurspolitik. Problemet är myndigheterna som inte tillämpar den. De tre senaste åren har varit en fullkomlig mardröm, som en Kafka-roman.

Familjen upplever sig motarbetade, närmast mobbade, av Länsstyrelsens tjänstemän. På myndigheten beklagar man situationen men har noterat att djurägarna har jobbat enligt den upprättade stängslingsplanen.

– Jag förstår att de har hamnat i en svår situation. Det är komplicerat med stora besättningar i närheten av vargrevir. Men alla djurägare har – oavsett storlek på besättningen – ansvar att skydda sina djur mot lidande, säger landsbygdsdirektör Ulrika Geber via telefon. 

Annons

Det är komplicerat med stora besättningar i närheten av vargrevir. Men alla djurägare har – oavsett storlek på besättningen – ansvar att skydda sina djur mot lidande

Medan Johan och Elisabeth håller en samlad fasad är släktingen Carl Aschan, regionchef på Lantbrukarnas Riksförbund, rasande. Rösten darrar av ilska när han beskriver hur representanter från myndigheterna går runt på gården och mäter höjden på det rovdjursavvisande stängslet med tumstock. Som om det skulle spela någon roll? Enligt honom är det orimligt att ställa krav på djurägaren att hålla vargen borta. Det är statens ansvar, menar han. Det är ju myndigheterna som förvaltar rovdjuren. 

– Ska folk som bor i området behöva leva i rädsla och inte våga släppa ut sina barn för att bevara fyra oskygga vargar som vant sig vid att leva på tamdjur? Ska djurhållare tvingas lägga ner sin verksamhet? Hur är det meningen att vårt land ska klara livsmedelsförsörjningen?      

Elisabeth orkar inte hetsa upp sig längre: 

– Sättet vi jordbrukare porträtteras på i media gör att vi inte längre ses som en yrkeskår utan som några slags Åsa-Nisse-figurer. Folk tycks tro att vi är lite inavlade och dumma i huvudet härute.

Annons
Betande får i hagen vid Molstaberg. Av någon anledning biter vargarna inte ihjäl alla får som attackeras. De lämnas istället vid liv med svåra bitskador
Betande får i hagen vid Molstaberg. Av någon anledning biter vargarna inte ihjäl alla får som attackeras. De lämnas istället vid liv med svåra bitskador Foto: Malin Hoelstad

Situationen på Molstaberg har fått politikerna i kommunledningen i Södertälje att agera, om än en smula yrvaket. Samma majeftermiddag som jag besöker gården kommer hela kommunstyrelsen från Södertälje, med ordföranden Boel Godner (S) i spetsen, på besök. Medierna är i släptåg. Intervjuer görs med det vackra landskapet i bakgrunden. Situationen beklagas och politikerna riktar kritik mot Länsstyrelsen i Stockholm. Det är inte konstigt. Det är valår.

Den infekterade vargfrågan har ett narrativ som påminner om migrationsdebatten. Främmande element – alltså vargen – hotar det man upplever som Sveriges rurala och ursprungliga särart. Med andra ord en fråga som klippt och skuren för ett populistiskt missnöjesparti på den yttersta högerkanten att exploatera. Varningar har kommit från Sveriges Lantbruksuniversitet att delar av jägarkåren redan anammat något som skämtsamt kallas för ”italiensk förvaltning”, det vill säga tjuvjakt som en form av civil olydnad.

Annons

Enligt Erica von Essen, forskare vid SLU, riskerar myndigheterna nu att förlora greppet om rovdjursförvaltningen. Hon ser hur människor har börjat ställa sig utanför demokratiska processer och system för att istället ta lagen i egna händer. Enligt siffror från Naturvårdsverket tycks det redan ske. För tredje året i rad minskar den svenska vargstammen, från 355 till 305 djur, utan andra naturliga förklaringar än ”olovlig borttagning”, det vill säga illegal jakt enligt devisen skjut–gräv–tig. 

För tredje året i rad minskar den svenska vargstammen, från 355 till 305 djur, utan andra naturliga förklaringar än ”olovlig borttagning”, det vill säga illegal jakt enligt devisen skjut–gräv–tig

Den 14 juni samlar Svenska fåravelsförbundet till manifestation med anledning av vargattackerna på Molstaberg. Johan och Elisabeth orkar inte delta. En klunga på omkring femtio personer står i solskenet utanför hamburgerrestaurangen Max mittemot Näringsdepartementet på Mäster Samuelsgatan i centrala Stockholm. På plakaten står slagord som ”När lammen tystnar växer hagarna igen” och ”Betande djur för biologisk mångfald”.

Annons

Ett tjugotal svartklädda motdemonstranter från organisationen Hunt Sabouteurs Sweden dyker upp i vägkorsningen. De bär vargmasker i kartong och plakat med vargbilder. Det blir bråk när en manlig jordbrukare försöker slita av en av demonstranterna djurmasken. Passerande kontorstjänstemän i smala kostymer och resenärer på väg från Centralstationen stannar upp och betraktar tumultet. Polis tvingas hålla isär grupperna. En amerikansk turist frågar vad som pågår. Jag försöker förklara att det råder delade meningar om de drygt 300 vargar som finns i svenska skogar. 

– Wow!, svarar amerikanen. Han har läst i Lonely Planet om svenskens relation till naturen. Men att den skulle vara så här intensiv kunde han inte föreställa sig.    

Den 14 juni samlade Svenska fåravelsförbundet till manifestation utanför Näringsdepartementet med anledning av vargattackerna på Molstaberg. Ett tjugotal svartklädda motdemonstranter från organisationen Hunt Sabouteurs Sweden dök upp i vargmasker i kartong. Det blir bråk när en manlig jordbrukare försökte slita av en av demonstranterna djurmasken.
Den 14 juni samlade Svenska fåravelsförbundet till manifestation utanför Näringsdepartementet med anledning av vargattackerna på Molstaberg. Ett tjugotal svartklädda motdemonstranter från organisationen Hunt Sabouteurs Sweden dök upp i vargmasker i kartong. Det blir bråk när en manlig jordbrukare försökte slita av en av demonstranterna djurmasken. Foto: Malin Hoelstad
Annons

När situationen lugnat ner sig pratar jag med en av vargaktivisterna. Under vargmasken döljer sig en ung kvinna med lilafärgat hår som brinner för djurrättsfrågor. Hon är vegan, säger hon, liksom resten av gänget av demonstranter. De anser att om människan ska döda och äta djur kan vi lika gärna döda och äta våra egna barn. Jag undrar vilka känslor vargflocken i Sjundareviret som hittills dödat 160 tackor och lamm på Molstaberg väcker hos henne. 

– Det är fruktansvärt, säger hon, men vargarna kan inte kan hjälpa att de dödar eftersom de lyder sina instinkter. Förresten dödar människan många fler djur. 

I djurrättsaktivisternas värld ska inga djur behöva bli mat åt människor eller hållas instängda i hagar. Men lammen är ju domesticerade djur, försöker jag. De överlever bara om vi människor vakar över dem och skyddar dem från rovdjur. Hennes förslag är att boskapen omplaceras till Gotlands djurfristad. Det är en gård som drivs av en ideell förening där alla djur har ett namn och blir behandlade som kännande och unika individer. Som fårtackan Solveig och tuppkycklingen Sigge, som finns att läsa om på hemsidan. Två fabriksdjur som friköpts och fått ett liv istället för att slaktas. 

Annons

På plakaten står slagord som ”När lammen tystnar växer hagarna igen” och ”Betande djur för biologisk mångfald”. Ett tjugotal svartklädda motdemonstranter från organisationen Hunt Sabouteurs Sweden dyker upp i vägkorsningen

Den unga kvinnan säger: 

– Människan har ingen rätt att utnyttja djur för egen vinning. Djuren har ett eget värde och rätten till ett eget liv. 

Enligt Johan Lundgren verkar det som vargen föredrar tackorna eftersom deras kött är fetare.
Enligt Johan Lundgren verkar det som vargen föredrar tackorna eftersom deras kött är fetare. Foto: Malin Hoelstad

Det är ett budskap som många nog kan sympatisera med. Problemet är att ifall alla industrikycklingar – jordens nu vanligaste fågelart – skulle befrias räcker nog inte Gotlands yta inte till. 60 miljarder kycklingar gasas och förvandlas till livsmedel varje år i industrianläggningar jorden runt. Enligt forskare kommer djurartens ben som fyller soptippar i framtiden utgöra det vanligaste fossilet från vår nuvarande geologiska era. Den som kallas antropocen – människans tidsålder – och innebär att mänsklig verksamhet påverkar allt levande och alla ekologiska system på planeten.

Annons

Den torka som drabbat svenska jordbrukare hårt i sommar kommer bli allt vanligare i framtiden, spår experterna. I takt med att jordens temperatur ökar på grund av växthusgaser följer extremt väder och ständiga värmerekord. Vi befinner oss i det första geologiska epokskiftet på 11 500 år. Det är den tid som har förflutit sedan isen drog sig tillbaka från Skandinavien och människor och vargar för första gången sökte sig till våra breddgrader. De med sitt oöverträffade luktsinne och varma päls. Vi med elden och våra berättelser.   

Demonstranterna i vägkorsningen uttrycker en längtan efter en värld som inte längre finns, vilket förstås inte gör den mindre lockande. Carolyn Merchant, vetenskapshistoriker på Berkleyuniversitetet i Kalifornien, beskriver i sin bok ”Reinventing Eden” likheterna mellan miljörörelsens stora berättelse och den kristna paradismyten. I den orörda och ursprungliga naturen ser miljövännerna den Edens lustgård som Gud gav åt de första människorna. Den pågående miljökatastrofen är vår tids syndafall. Aktivisterna är rörelsens frälsare och profeter. Efter att djurarter utrotats, hav förgiftats och skogar skövlats finns drömmen om att naturen ska återhämta sig och i en avlägsen framtid åter spira. 

Annons

Fram till den dagen råder den svenska byråkratin. Vad som ska upprätthålla visionen om en närodlad politik och ett grönt folkhem – för att hänvisa till ett par begrepp i senaste årens politiska språk – är ett staket som mäter 115 centimeter över marken. Myndigheterna försäkrar att stängslen är effektiva. Men vargen är smart. Den bryr sig inte om stängselhöjder, mänskliga regler och moraliska värdesystem. Den ser bara ännu ett hinder i naturen att passera. Vill man se hur det kan gå till så finns det redan idag på Youtube. En film visar hur en varg sliter och drar i ståltråden innan den helt springer rakt igenom stängslet. Just anpassningsförmågan är vad som gjort vargen till ett så framgångsrikt rovdjur. 

Myndigheterna försäkrar att stängslen är effektiva. Men vargen är smart. Den bryr sig inte om stängselhöjder, mänskliga regler och moraliska värdesystem

Familjen Lundgren-Aschan kommer att ha kvar de återstående fåren för att hålla landskapet öppet, men inte fortsätta med uppfödning av lamm.
Familjen Lundgren-Aschan kommer att ha kvar de återstående fåren för att hålla landskapet öppet, men inte fortsätta med uppfödning av lamm. Foto: Malin Hoelstad
Annons

Den har nu börjat röra sig allt närmare huvudstaden. Sedan 1 januari 2017 har 829 observationer av varg i Stockholms län rapporterats. Så sent som i maj 2018 sågs en varg på Järvafältet, någon mil från centrala Stockholm. Våren 2017 syntes en varg stryka runt Kontorsparken i Norra Djurgårdsstaden. I Vallentuna, cirka tre mil norrut, sköts i höstas en varg efter att skyddsjakt beviljats av Länsstyrelsen. Just den vargen hade uppvisat ett oskyggt beteende och dödat ett antal hundar i området. Den hade även närmat sig ett treårigt barn.

Samtidigt som vargarna utvidgar sina territorier tycks den moderna människan gjort allt för att glömma bort tidigare erfarenheter av vad det innebär att leva och verka i närheten av det stora rovdjuret. Istället har bilden av ett slags Disneyfigur med kärnfamiljsvärderingar målats upp med hjälp av djurparker och tv-produktioner. Många rovdjursexperter jag har varit i kontakt med tycker det är olyckligt. 

Vargar är varken helgon eller utsända av djävulen. De är stora rovdjur helt enkelt

Annons

Enligt John Linnell vid det norska institutet för naturforskning, NINA, har det europeiska bevarandearbetet som initierades på 1970-talet varit mycket framgångsrikt. Vargen är idag inte längre utrotningshotad. I Europa finns omkring 12 000 vilda vargar. Att förringa och förlöjliga den oro som nyetablerade vargrevir skapar tror forskaren är kontraproduktivt. Det leder bara till ökad misstro och polarisering i frågan, precis som när andra traumatiserande skeenden i historien förnekas. Till brittiska BBC säger han: 

– Vargar är varken helgon eller utsända av djävulen. De är stora rovdjur helt enkelt.     

För Johan och Elisabeth väntar nu nedläggning av verksamheten på Molstaberg. Någon lammuppfödning kommer inte äga rum i framtiden. De återstående fåren ska hållas betande tillsvidare för att hålla kulturlandskapet öppet. När betesdjuren är borta växer hagarna igen. Först kommer sly. Sedan äts de undan för undan upp av den mörka matta av gran– och tallskog som täcker större delarna av vårt land. Arter av blommor, fåglar och insekter som hör hemma i de öppna betesmarkerna försvinner. Istället för insektssurr, fågelkvitter och lammens bräkande kommer skogens tystnad att råda.     

Lars Berge är återkommande medarbetare i SvD Kultur och författare till boken ”Vargattacken”.

– Vi har blivit experter på att lägga liken i rätt ordning på vår lilla släpvagn för att få med oss så många som möjligt, säger Johan Lundgren.

Foto: LRFBild 1 av 10

– Man inser hur starka vargarna är när man ser vad de gör med fåren. Vissa av våra damer väger nittio kilo och de kastar runt dem som ingenting, suckar Johan.

Foto: LRFBild 2 av 10

Det rovdjursavvisande stängslet är totalt 115 cm inklusive eltråden högst upp. Det skulle kosta 2,1 miljoner kronor att sätta upp det runt alla fårhagarna.

Foto: Malin HoelstadBild 3 av 10

Efter den senaste vargattacken var många får på Molstaberg svårt skadade och raglade runt med vanställda mular och inälvor hängande ur buken.

Foto: Malin HoelstadBild 4 av 10

En varg från Kolmården. Som vuxen kan vargen mäta 90 centimeter i mankhöjd och väga upp mot 80 kilo.

Foto: Daniella BacklundBild 5 av 10

– Det finns inte längre någon glädje kvar. Vi har bestämt oss för att lägga ner hela vår lammproduktion, säger Johan Lundgren.

Foto: Malin HoelstadBild 6 av 10

Betande får i hagen vid Molstaberg. Av någon anledning biter vargarna inte ihjäl alla får som attackeras. De lämnas istället vid liv med svåra bitskador

Foto: Malin HoelstadBild 7 av 10

Den 14 juni samlade Svenska fåravelsförbundet till manifestation utanför Näringsdepartementet med anledning av vargattackerna på Molstaberg. Ett tjugotal svartklädda motdemonstranter från organisationen Hunt Sabouteurs Sweden dök upp i vargmasker i kartong. Det blir bråk när en manlig jordbrukare försökte slita av en av demonstranterna djurmasken.

Foto: Malin HoelstadBild 8 av 10

Enligt Johan Lundgren verkar det som vargen föredrar tackorna eftersom deras kött är fetare.

Foto: Malin HoelstadBild 9 av 10

Familjen Lundgren-Aschan kommer att ha kvar de återstående fåren för att hålla landskapet öppet, men inte fortsätta med uppfödning av lamm.

Foto: Malin HoelstadBild 10 av 10