Rysslandsforskaren Martin Kragh har utsatts för flera hatkampanjer efter att ha kartlagt rysk desinformation riktad mot Sverige.
Rysslandsforskaren Martin Kragh har utsatts för flera hatkampanjer efter att ha kartlagt rysk desinformation riktad mot Sverige. Foto: Simon Rehnström

”Varje gång Aftonbladet skrev vaknade trollen”

Rysslandsforskaren Martin Kragh bröt ihop av hatstormen mot hans forskning om rysk desinformation i Sverige.

– Jag behövde checka ut och göra något annat, säger han.

Vändningen kom när yngsta dottern föddes. Nu vågar han berätta öppet om de hot, cyberattacker och dataintrång som drabbat honom.

Publicerad

För de allra flesta var det en vanlig torsdagsnatt i juni. Men rysslandsforskaren Martin Kragh blev pappa för andra gången och nu, när dottern föddes, gick allt så fort att han och hans hustru aldrig hann åka till sjukhuset.

Flickan föddes hemma i badrummet, förlöst av Martin Kragh. När han höll barnet i famnen förstod han hur absurda de senaste månaderna varit.

Medan paret gått i väntans tider hade han legat sömnlös av tankar på mordhot, ryska troll och cyberattacker. Trakasserierna hade bokstavligen kommit som brev på posten efter hans senaste forskningsrapport om rysk desinformation, som publicerats på vårvintern samma år.

Nu släppte spänningarna.

– Jag kände så starkt när hon föddes att jag måste släppa allt detta och gå vidare nu. Det var då jag bestämde mig för att inte försöka bemöta allt som skrevs om mig längre, säger Martin Kragh när SvD träffar honom på ett kafé i Stockholm.

I dag känner han sig stark nog att gå vidare med sin forskning, säger han. Nu vågar han också berätta öppet om hoten och trakasserierna som riktats mot honom sedan han började kartlägga ryska påverkanskampanjer i Sverige.

– Det handlar om två vågor av hot, trakasserier och cyberattacker. Den första började i januari 2017, när jag och en av mina kollegor publicerat en forskningsartikel. Den andra började nu under våren, säger Martin Kragh.

När det stormade som värst kring Martin Kragh sökte han läkarvård för stress och fick tillåtelse att arbeta hemifrån av sin arbetsgivare, berättar han.
När det stormade som värst kring Martin Kragh sökte han läkarvård för stress och fick tillåtelse att arbeta hemifrån av sin arbetsgivare, berättar han. Foto: Simon Rehnström
Annons

Januari 2017. Martin Kragh och hans kollega Sebastian Åsberg släpper sin forskningsartikel, om rysk desinformation i Sverige, några dagar in på det nya året. Tajmingen kan knappast bli bättre för en studie om ryska påverkansoperationer.

Donald Trump ska tillträda om några dagar. Frågan som dominerar världspolitiken är: Fick Trump-kampanjen draghjälp från ryska trollfabriker i valrörelsen?

Artikeln publiceras i den ansedda vetenskapliga tidsskriften Journal of Strategic Studies.

I artikeln lyfter de fram flera medieplattformar som, medvetet eller omedvetet, sprider den världsbild som Putinregimen i Kreml vill förmedla i det pågående propagandakriget mellan öst och väst.

Där utmärker sig Aftonbladet, enligt de båda forskarna. Tidningens artiklar ”återger regelbundet narrativ från offentlig rysk diplomati”, skriver de och räknar upp flera exempel där de menar att några av tidningens medarbetare spelat en aktiv roll i att sprida samma världsbild som Kreml pumpar ut i sina propagandakanaler.

Artikeln får internationellt genomslag, men den möter också kritik på hemmaplan. Tomas Ramberg på Ekot beskyller forskarna för att använda ”krigslogik” och den tidigare TV4-chefen Jan Scherman kallar deras arbete ”McCarthyism”.

Annons

Aftonbladet beskriver artikeln som en ”häxjakt” och ett ”generalangrepp på den svenska pressfriheten”.

Men vid sidan av den offentliga debatten inleds samtidigt ett helt annat drev. Det är där hatet, hoten och cyberangreppen kommer in i bilden. Och det är vad det här reportaget handlar om.

Nu känner sig Martin Kragh stark nog att gå vidare med sin forskning, säger han till SvD.
Nu känner sig Martin Kragh stark nog att gå vidare med sin forskning, säger han till SvD. Foto: Simon Rehnström

Mars 2019. Martin Kragh är klädd i tygjacka och halsduk. Han bär en tjock bok om Stalins krigskorrespondens under ena armen och liknar mer en student än en doktor i ekonomisk historia när han kommer genom folkvimlet.

Till vardags är han docent vid Uppsala universitets centrum för Rysslandsstudier samt chef för Utrikespolitiska institutets Rysslands- och Eurasienprogram. Bland sina vänner är han känd som samlare av hip hop-skivor.

Annons

Han har sålt ut större delen av sin vinylsamling, berättar han. Men köper fortfarande enstaka rariteter när han hittar dem.

– Innan artikeln publicerades var det egentligen ingenting som var ovanligt med mig som forskare. Jag var en vanlig ekonom-historiker som skrev understreckare i SvD några gånger om året.

Han framstår inte som lika vanlig när han börjar berätta. Om mordhot och ofredanden som strömmar in via sms och messenger på kvällarna, om falska mejl som konstruerats så att de ser ut att komma från Kraghs chefer på Utrikespolitiska institutet, och om hur hans privata hemsida massanmäls tills den stängs ner.

– I sociala medier pågick ett fullskaligt drev efter att Aftonbladet skrivit om artikeln. Det var anonyma konton som hela tiden drev på bilden av att jag var en Nato-agent och jobbade på uppdrag av någon västlig underrättelsetjänst, berättar han.

Lägg därtill flera misslyckade inloggningsförsök från främmande människor på hans privata mejlkonton och mobiler.

Samtidigt börjar det dyka upp ryskregistrerade hemsidor med frasen martinkragh.ru i adressraden, så att många av Googles sökträffar börjar leda till olika konspirationssajter. Sidorna är borttagna i dag, men SvD har tagit del av några av dem via skärmdumpar.

Annons

Budskap som kablas ut är att Martin Kragh är en ohederlig forskare, driven av en Nato-vänlig agenda och att han hatar Ryssland.

Trolldrevet pågår i det tysta, samtidigt som Martin Kragh försöker hantera debatten med Aftonbladets kultursidor. Till slut går han in i väggen och får söka läkarvård för stress, berättar han:

– Varje gång Aftonbladet skrev något om mig vaknade trollsvansen till liv i sociala medier. Jag orkade till slut inte bemöta det som sades om mig. Det ringde hela tiden. Ibland var det troll. Ibland var det journalister som ville ha kommentar på någonting som trollen hade påstått. Det bara svartnade för ögonen när jag förstod att folk tog de här påhoppen på allvar.

För första gången börjar han undra om han själv utsatts för en utländsk påverkansoperation av den sort han själv skrivit om.

Om det är så vet vi inte. Säpo känner till fallet men vill inte kommentera enskilda ärenden, uppger myndighetens pressavdelning.

Samtidigt visar SvD:s egen kartläggning av trolldrevet att det riktade sig mot fler personer än Martin Kragh.

Annons
Expressens kulturchef Karin Olsson utsattes för en hackerattack efter att ha skrivit om Martin Kraghs forskning.
Expressens kulturchef Karin Olsson utsattes för en hackerattack efter att ha skrivit om Martin Kraghs forskning. Foto: Staffan Löwstedt

Januari 2017. Expressens kulturchef Karin Olsson tror knappt sina ögon när hon öppnar datorn den 25 januari. Det är en helt vanlig onsdag, bortsett från att någon hade bytt visningsbild på hennes Twitterprofil.

Kontot har just kapats av utomstående.

– Jag sitter där och ser nästan som i realtid att profilbilden har bytts ut och hur alla gamla tweets har raderats, säger hon till SvD.

En vecka tidigare har hon skrivit en längre analys om Kraghs omstridda forskningsartikel i Expressen. Hon blir därmed en av de första svenska journalister som menar att Martin Kraghs forskning måste tas på större allvar än den gjort i den pågående debatten.

Även hon kritiserar några av forskningsartikelns hårdare slutsatser om enskilda frilansmedarbetare på Aftonbladet. Frilansarnas koppling till tidningens Rysslandsbevakning är ibland vag, menar hon. Men hon ger samtidigt studien beröm, och hennes analys uppfattas som ett försvar för Martin Kragh av många läsare när den publiceras den 18 januari 2017.

Annons

– Vi vet inte vem som hackade kontot. Men tittar man på när det hände så kan man ju i alla fall tänka att det är ganska sannolikt att det hänger ihop med det som hände Martin Kragh, säger Karin Olsson i dag.

Karin Olsson började twittra 2009, men alla inlägg hon skrivit före 25 januari 2017 försvann när kontot hackades. Hon fick tillbaka kontrollen över det med hjälp av Expressens säkerhetsavdelning.

– De som tog över kontot hann såvitt jag förstår inte skriva något. Däremot upptäckte jag att de hade blockerat Expressens chefredaktör Thomas Mattsson under tiden de var inloggade, säger Karin Olsson.

Vid samma tid börjar telefonerna ringa hos flera av Martin Kraghs kollegor i Uppsala. Claes Levinsson, Martin Kraghs chef vid Uppsala universitet, tar emot flera sådana samtal.

– Folk ringde hem till mig på kvällar och helger med oförskämdheter eller rena hotelser. Man ifrågasatte varför jag som hans chef inte sparkade honom. Det var ofta anonyma nummer där man inte visste vem det var som ringde, säger han till SvD.

Annons

Martin Kragh anklagas under 2017 och 2018 för att vara såväl ”Nato-agent” som ”högerextrem” på nätet. Han och hans medförfattare anmäls för forskningsfusk, och frias av Uppsala universitet.

Det finns fler kollegor till Kragh som får underliga mejl eller nattliga telefonsamtal under den här perioden, berättar forskare som ber SvD att få förbli anonyma. Det sätter fart på ryktesspridningen i forskarvärlden, berättar Claes Levinsson.

– Jag har stått på bjudningar och hört människor säga att 'Martin Kragh har satts i karantän av sin chef, han kommer snart att få sparken.’ Det hjälpte knappt att jag kunde säga: ’Det är ju jag som är Martins chef och jag har inga planer på att sparka honom’.

Martin Kragh doktorerade i ekonomisk historia när han läste på handelshögskola. I dag är han docent vid Uppsala universitets centrum för Rysslandsstudier samt chef för Utrikespolitiska institutets Rysslands- och Eurasienprogram.
Martin Kragh doktorerade i ekonomisk historia när han läste på handelshögskola. I dag är han docent vid Uppsala universitets centrum för Rysslandsstudier samt chef för Utrikespolitiska institutets Rysslands- och Eurasienprogram. Foto: Simon Rehnström

Mars 2019. Martin Kragh rör långsamt om i kaffekoppen framför sig. För en månad sedan började det två år gamla trolldrevet om igen. Denna gång efter att Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg i en ny krönika antytt att Martin Kragh var ett ”demokratiskt problem” eftersom han påstods ha låtit sig styras av utländska statsintressen i sin forskning.
Hans koppling till främmande makt borde utredas av Säpo, menar hon i en av sina mest spridda texter. Flera debattörer tolkar det som en beskyllning om spioneri riktad mot Martin Kragh, även om Linderborg aldrig går fullt så långt i sina anklagelser.

Annons

Aftonbladet har i efterhand delvis backat från påståendet. Men skadan är ändå skedd, menar Martin Kragh:

– Det är i stort sett samma sak som händer igen. Även om jag har fått ett helt annat stöd den här gången, säger han.

Han är noga med att betona att han aldrig sökt konflikt med tidningen.

– Vår forskningsartikel handlade ju inte om Aftonbladet. Den handlade om ryska påverkansoperationer och hur de fungerar. Det är ett problem som existerar oavsett om vi vill det eller inte, säger Martin Kragh.

Vad har varit jobbigast?

– Hade hela artikeln dragits in efter anmälningarna om forskningsfusk hade nog min forskarkarriär varit över.

Var du orolig för att det kunde ske?

– Ja, mitt självförtroende var så lågt när drevet pågick att jag inte vågade känna mig säker på någonting. Då var jag orolig.

Martin Kragh har ryskt påbrå, via sin mamma. Föräldrarna träffades när hans pappa jobbade åt Handelsbanken i Ryssland på 70-talet. Martin Kragh bodde själv i Moskva under studentåren.

Det lade grunden till hans intresse för den ryska samhällsutvecklingen. Familjebakgrunden hjälper honom också att se hur Ryssland förändrats de senaste åren, säger han:

Annons

– Om jag tittar tillbaka på min mammas sida har jag ett ryskt-ukrainskt-judiskt påbrå. De distinktionerna var aldrig viktiga när jag växte upp. Men det är just sånt som har fått betydelse i den ryska samhällsdebatten i dag.

1976, när Martin Kraghs föräldrar träffades, var det ingen i det sovjetiska samhället som gjorde skillnad på ukrainare och ryssar. Efter annekteringen av Krim har ursprung blivit en allt viktigare vattendelare i Ryssland.

Historiskt har landet också en antisemitisk tradition med djupa rötter. Även den gör sig påmind i dagens ryska samhällsklimat.

– Det är precis så påverkansoperationer fungerar när de riktas mot andra länder. Man skapar en polarisering mellan olika grupper som leder till att vi inte pratar med varandra längre. Allt blir svart-vitt hela tiden.

Har dina kritiker haft rätt på någon punkt?

– All forskning ska kunna kritiseras, det hör till processen. Men än så länge är det ingen som har kommit med en vetenskaplig studie som motbevisar våra resultat med ett bättre källmaterial och metodik än vi använde 2017. Jag välkomnar om någon vill göra det. Ingen agenda får styra min forskning, jag har inga politiska motiv.

Efter en stund tillägger han:

– Man brukar ju säga att svinhugg går igen. Men jag anser verkligen inte att jag har utdelat några svinhugg mot någon.

Fotnot: Åsa Linderborg har erbjudits en möjlighet att kommentera denna text, men har avböjt.

När det stormade som värst kring Martin Kragh sökte han läkarvård för stress och fick tillåtelse att arbeta hemifrån av sin arbetsgivare, berättar han.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 4

Nu känner sig Martin Kragh stark nog att gå vidare med sin forskning, säger han till SvD.

Foto: Simon Rehnström Bild 2 av 4

Expressens kulturchef Karin Olsson utsattes för en hackerattack efter att ha skrivit om Martin Kraghs forskning.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 3 av 4

Martin Kragh doktorerade i ekonomisk historia när han läste på handelshögskola. I dag är han docent vid Uppsala universitets centrum för Rysslandsstudier samt chef för Utrikespolitiska institutets Rysslands- och Eurasienprogram.

Foto: Simon Rehnström Bild 4 av 4