Annons

”Varken kört eller lugnt för vår existens”

Det enda försvarbara förhållningssättet är att göra vårt yttersta för att avvärja hot som kan anses existentiella, skriver debattörerna.
Det enda försvarbara förhållningssättet är att göra vårt yttersta för att avvärja hot som kan anses existentiella, skriver debattörerna. Foto: TT

Debatten om existentiella hot mot mänskligheten domineras i alltför hög grad av domedagsprofeter å ena sidan och förnekare å den andra. Samhället bör ge sitt prioriterade stöd åt dem som i stället arbetar med att upptäcka, verifiera, avvärja och förebygga sådana hot, skriver innovatörerna Bertil Hök och Lasse Tenerz.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

DEBATT | EXISTENTIELLA HOT

Förvisso kastar de existentiella hoten en mörk skugga över tillvaron. Jordens medeltemperatur stiger och närmar sig okontrollerbara nivåer. Det globala klimathotet har blivit en politisk angelägenhet på högsta nivå.

Det finns flera hot. Biosfären är i obalans med ett växande antal utrotningshotade arter, vilket kan förändra livsvillkoren för allt levande, mänskligheten inkluderad. Massförstörelsevapen har kapacitet att släcka ut allt liv på jorden och hålls i schack av en bräcklig terrorbalans i händerna på makthavare som kan vara bakbundna av kortsiktiga målkonflikter, korrumperade eller i värsta fall totalitära. Missbruk av en snabbt framväxande superintelligens överlägsen människans kan förändra livsvillkoren för vår civilisation i ett enda slag. Listan kan göras längre, och mörkertalet är okänt.

Inte undra på att en dystopisk våg sveper över världen. Domedagsprofeterna tvekar inte. Enligt dem går utvecklingen åt fel håll i allt snabbare takt, och inget tycks kunna hejda den. Den antropocena epoken blir kortvarig, och mänsklighetens suicidala förintelse är nära förestående, enligt Roy Scranton i boken ”Learning to Die in the Anthropocene”.

Annons
Annons

Men – är vi så chanslösa som domedagsprofeterna hävdar? Hur kan de vara så säkra på sin sak? Vad är syftet med att basunera ut ett budskap som inbjuder till uppgivenhet? Är det ett cyniskt spel för att göra profetian självuppfyllande? Hur kan en ”strategisk hopplöshet” vändas till mänsklighetens enda kvarvarande hopp (Adam Kjellgren, DN Kultur den 16 juli)? Den mediala uppmärksamhet som domedagsprofeterna åtnjuter står inte i proportion till tomheten – för att inte säga förljugenheten – i deras budskap.

Förnekande av klimathotet är utbrett, trots att det saknar vetenskapligt stöd. Att det företräds av USA:s president ökar inte trovärdigheten. Polarisering har blivit ett hot i sig självt. Den växande klyftan mellan fattiga och rika, maktlösa och mäktiga, riskerar att paralysera världssamfundet och kan i värsta fall leda till att domedagsprofeterna blir sannspådda.

Ställningstagande måste bygga på fakta snarare än grundlöst tyckande eller ”magkänsla”. Det är den vetenskapliga forskningens roll att ta fram fakta. Det enda försvarbara förhållningssättet är att göra vårt yttersta för att avvärja hot som kan anses existentiella. Det är vi människor som har förorsakat dem, och ingen annan än vi kan göra något åt dem. Vi har nyckeln till framtiden och måste ta oss an de existentiella utmaningarna med gemensamma krafter i stället för att kriga inbördes.

De existentiella hoten bottnar undantagslöst i djupa konflikter mellan maktstrukturer, resursutnyttjande, ideologi och folkgrupper. Allt fler frågar sig dock: Är inte mänsklighetens överlevnad viktigare än självhävdelsen i dessa konflikter? En ljusglimt är att det faktiskt pågår dialoger mellan världens ledare. Klimatavtalen från Paris 2015 och Katowice 2018 representerar i all sin ofullkomlighet ändå ett steg på vägen i rätt riktning.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Greta Thunberg har visat att en tonåring kan skapa en global folkrörelse kring en existentiell fråga, om den uppfattas som tillräckligt angelägen. Folkrörelser drivs underifrån och skapar ett svårstoppat medialt tryck på tröga makthavare.

Greta säger: ”Ni vet vad som måste göras, och ändå gör ni ingenting!” Det är inte helt rättvist. Jo, vi vet en hel del om vad som behöver göras, men inte alltid hur. Bakom kulisserna pågår forskning och utveckling för att åstadkomma förändring. Uppslag och idéer analyseras, prioriteras, förädlas, testas och verifieras. De som jobbar i det tysta vet att det kan vara kontraproduktivt att basunera ut halvfärdiga lösningar.

De existentiella hoten är ett resultat av mänskliga fel och brister. Alltför ofta låter vi oss styras av kortsynthet. Men domedagsprofeterna och förnekarna tycks bortse ifrån det faktum att människor i sina bästa stunder faktiskt kan åstadkomma underverk. Ta den fria tillgången till all världens information som exempel – självklar för oss här och nu, men fullständigt osannolik för trettio år sedan. Det miraklet, som förändrat vår tillvaro i grunden, är ett resultat av mänsklig innovationsförmåga. Glöm heller inte 1970-talets ozonhot som löstes genom internationella överenskommelser och ny teknik.

Så mycket vet vi: Lösningarna kommer inte av sig själva och sker inte över en natt. Bakom det vi kallar innovationsförmåga döljer sig samordnade aktioner från ett flertal aktörer för att uppnå gemensamma mål. Att gripa tag i, och gå till djupet med komplexa frågeställningar och konfliktsituationer för att sedan vända dem mot oväntade lösningar, är också uttryck för innovationsförmåga.

Vi får inte glömma alla de forskare och innovatörer som oförtrutet arbetar med stora samhällsutmaningar. Stiftelsen Skapa (www.stiftelsenskapa.se) främjar svensk innovationsförmåga bland annat genom utdelning av priser och stipendier för innovativa insatser och har gjort det sedan 1985. Nu initieras det nya priset Skapa Förebild till minne av Leffe Smith, en god vän och kollega till oss som står bakom detta debattinlägg. Priset ska delas ut till någon som i Leffes anda har utfört avgörande innovativa insatser utan att därför ha placerat sig själv i rampljuset.

Det behövs mer. De existentiella hoten hänger över oss alla och ska ses som en uppmaning till handling. Samhällets prioriterade stöd bör riktas mot kunskapshöjande och innovativa insatser som kan möjliggöra genombrott i positiv riktning.

Bertil Hök
aktuell med boken Leffe, Einstein & framtiden
Lasse Tenerz
innovatör

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons