Annons

Catarina Kärkkäinen:Värna världen vi vill komma tillbaka till

Gata i Bryssel under Belgiens lockdown.
Gata i Bryssel under Belgiens lockdown. Foto: Jonathan Raa/TT

Viruset har spridits till med människor som rör sig, men arbetet mot smittan har också hjälpts av den fria rörligheten för varor, tjänster, personer, kapital.

Under strecket
Publicerad

Krisen med anledningen av den globala pandemin fortgår alltjämt, och med den också den stora belastningen på hela samhället. Just nu fokuserar vi rätteligen på vården och sjuktalen, och hur vårt samhälles grundläggande funktionssätt ska upprätthållas under krisen. Men det finns också andra skeenden i världen som förtjänar vår uppmärksamhet, och som kommer att fortsätta att påverka oss när viruset inte längre gör det i samma omfattning som nu.

Det gäller ekonomin och vår fortsatta ekonomiska förmåga. Den är en förutsättning för allt. När lågkonjunkturen blir långvarig kommer vi nog för svensk del ångra att vi inte ägnade åren med högkonjunktur åt nödvändiga strukturella reformer av våra marknader och offentliga system. Näringslivet hänger också samman med vår säkerhet.

Som ordföranden i EU-kommissionen Ursula von der Leyen poängterade i ett tal i förra veckan kommer denna kris föra med sig ekonomisk sårbarhet. Tillgångar byter inte sällan ägare vid kriser, och det är en naturlig del av marknadsekonomi. Men det bör inte innebära att främmande makt kan köpa upp kritisk infrastruktur och andra strategiska tillgångar i Sverige och Europa.

Annons
Annons

Det gäller vår psykologiska och intellektuella värnkraft. Coronaviruset har också utvecklats till det som WHO klassar som en informationsepidemi med världsomfattande ryktesspridning och direkt desinformation. Flera av oss har nog skäl att fundera på hur vi har tagit till oss och kritiskt granskat information under de senaste veckorna.

I rapporten ”Informationspandemi: Desinformation i skuggan av Coronakrisen” från tankesmedjan Frivärld, analyserar Patrik Oksanen och Henrik Sundbom hur olika aktörer bidrar till spridningen. För Kina är viruset ett nederlag som behöver bildsättas som en seger. För Ryssland används det för att undergräva förtroendet för västliga institutioner.

Det gäller också vilka slutsatser vi själva drar, och vilka ideal som vi vill ska prägla världen som vi kommer tillbaka till. Regeringar i till exempel Ungern använder krisen för att konsolidera sin makt. I vanliga fall demokratiska krafter glömmer sina sagda ideal och, utifrån ovan nämnda desinformation, lovordar den kinesiska regimens effektiva metoder för att hejda smittspridningen.

Röster i Sverige och Europa lägger skulden för spridningen på liberalismen, marknadsekonomin och rörligheten. Men lika sant som att viruset har spridits med människor som rör sig är att den fria rörligheten för varor, tjänster, personer, kapital och information har hjälpt arbetet mot smittan.

Och lika sant som att många människor frivilligt har gjort stora uppoffringar de senaste veckorna är att vi är många som har påmints om allt det där som vi saknar och som vi i vanliga fall har frihet att göra.

Det är nog helt enkelt sant, nu som i vanliga fall, att det finns skäl att tycka om vår del av världen och värna en ordning som innebär att den får fortsätta vara vad den är.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons