X
Annons
X

Varnar om svenskarnas skulder: ”Som ett korthus”

Svenskarnas skulder har ökat lavinartat sedan finanskrisen. Nu varnar två tunga veteraner för en ny kris.

– Det är som ett korthus, säger Göran Collert, före detta styrelseordförande i nuvarande Swedbank.

undefined
Foto: Claudio Bresciani/TT

Den 15 september 2008 skrevs historia. Den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tvingades på knä och den värsta finanskrisen sedan den stora depressionen 30-talet var ett faktum. Världens centralbanker agerade kraftfullt. Räntor sänktes och pengar trycktes för att hålla världsekonomin vid liv.

Kuren hjälpte och tio år efter krisen blomstrar världsekonomin. Men återhämtningen har skett till priset av stigande skulder eftersom det varit så billigt att låna.

I världens rikaste länder har skulderna ökat från 235 till 265 procent av BNP sedan finanskrisen. I Sverige har skenande bostadslån gjort att skulderna har ökat ännu mer – från 229 procent till 275 procent, enligt Finansinspektionens senaste stabilitetsrapport.

Annons
X

Den brittiska tankesmedjan Oxford Economics utnämnde nyligen Sverige till en av världens fyra mest riskabla bostadsmarknader, och hävdade att svenska bostäder är mer än 60 procent övervärderade, enligt Bloomberg news.

Stigande bostadspriser och växande skulder oroar många ekonomer. En av dem är ekonomiprofessor Lars Jonung som var ordförande i Finanspolitiska rådet åren efter finanskrisen.

– Är det någonting jag är orolig för så är det skulduppbyggnaden i Sverige. Den har pågått oavbrutet i snart 25 år, säger Lars Jonung.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV MARKNADSVECKAN – nyheter som påverkar ditt sparkapital (varje fredag i din mejlbox)

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Enligt Lars Jonung har skulderna de senaste åren ökat 2–3 gånger så snabbt som tillväxten i svensk ekonomi.

    – Det har byggts upp en obalans, och förr eller senare så korrigeras obalanser på ett eller annat sätt, säger han.

    Korrigeringen kan antingen triggas antingen av räntehöjningar eller en ny lågkonjunktur. Räntehöjningar gör det dyrare att låna, medan en lågkonjunktur kan göra att många förlorar jobbet och därför får svårare att betala sina lån.

    Finansdepartementet har misskött sitt jobb i många år.

    Lars Jonung skyller situationen delvis på Riksbanken som sänkt styrräntan till rekordlåga minus en halv procent för att få upp inflationen till sitt 2-procentsmål.

    – Det är räntan som är problemet. Det spelar ingen som helst roll för ekonomin om inflationen är 1 procent eller 2 procent, säger Lars Jonung.

    Även politikerna får sig en rejäl känga.

    – Finansdepartementet har misskött sitt jobb i många år. De har haft många år på sig att göra något åt situationen genom att till exempel ta bort ränteavdraget, säger Lars Jonung.

    För att öka bankernas motståndskraft vid en kris har Sverige höjt kraven på hur mycket kapital banker måste ha tillgängligt för att överleva en kris.

    I dag uppgår svenska bankers egna kapital till runt 5 procent av de totala tillgångarna, vilket är lägre än snittet i EU. Det tycker Lars Jonung är alldeles för lite.

    – De borde ha 20 till 30 procent eget kapital, säger han.

    Göran Collert – vd på Sparbanken Sverige under 90-talets finanskris – tycker också att bankerna har för små buffertar.

    – Bankerna är väldigt känsliga, säger Göran Collert.

    Exakt vad som kommer att trigga nästa kris vet ingen. Den kan börja utomlands, men också i Sverige.

    Göran Collert är orolig för vad som händer med ekonomin om bostadsbyggandet helt stannar upp. Det skulle slå mot ekonomin som fått stor draghjälp från bostadsboomen de senaste åren.

    Det är räntan som är problemet.

    – Erfarenheten från 90-talet är att hushållen till varje pris kommer att slå vakt om sina bostäder, men att de drar ned på mycket annat. Folk kan ju börja bli lite oroliga och rädda – och rädsla är det farligaste som finns, säger Göran Collert, och fortsätter:

    – Då minskar konsumtionen. Gallerior och andra ställen får problem som sprider sig som ett smygande gift. Situationen är mycket fragil när så mycket bygger på lån.

    Alla är inte lika oroade. Andreas Håkansson är bankanalytiker på Exane BNP Paribas.

    – Svenska banker är så pass lönsamma att de klarar stora förluster. Samtidigt är hushållens tillgångar enormt mycket större än hushållens skulder, men det lyfts aldrig fram, säger Andreas Håkansson.

    Annons
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X