Varningen: Den stora motorn Kina har bromsat in

Världsekonomin är dåligt rustad för att hantera en ny globala finanskris, och störst sårbarheter finns i utvecklingsländerna. Varningen kommer från Carmen Reinhart, ekonomiprofessor på Harvard University och expert på internationella finanskriser.

Publicerad
”Fler räntehöjningar finns på horisonten  och det slår mot tillväxtländerna”, säger Harvardprofessorn Carmen Reinhart.
”Fler räntehöjningar finns på horisonten och det slår mot tillväxtländerna”, säger Harvardprofessorn Carmen Reinhart. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Carmen Reinhart är oroad.

– Det finns ett mycket större fokus på den finansiella stabilitetsfrågor än före finanskrisen. Det är speciellt sant för länderna som drabbades hårdast av finanskrisen, som till exempel USA, säger hon, och fortsätter:

– Det är den goda nyheten.

Den femtonde september är det tio år sedan investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs.

Krisen spred sig med rekordfart till resten av världen och ekonomin stannade upp totalt.

Banken hade varit en stor spelare på den amerikanska bolånemarknaden som kollapsade då överbelånade amerikaner inte kunde betala sina lån när räntorna steg.

Trots att Lehman Brothers var USA:s fjärde största investmentbank valde staten att inte rädda banken, och den värsta finanskrisen sedan den stora depressionen på 1930-talet var ett faktum.

Krisen spred sig med rekordfart till resten av världen och ekonomin stannade upp totalt när banker och företag inte ville låna ut pengar till varandra eftersom de inte visste vem som satt på de dåliga bolånen som hade dolts i obskyra värdepapper, som i sin tur hade spritts över hela världen.

De redan låga räntorna begränsar definitivt centralbankernas förmåga att reagera mycket aggressivt.

När Carmen Reinhardt besöker ett soldränkt Stockholm är läget ett annat. Hon betonar att krisen lett till att både regelverk och övervakning av finansbranschen har förbättrats betydligt.

Annons

Men hon är samtidigt mycket orolig för många stora länders förmåga att stötta ekonomin, investeringarna och konsumtionen vid en ny kris – i alla fall med hjälp av räntesänkningar och pengar från staten.

Finanskrisen tvingade centralbankerna världen över att sänka sina styrräntor till historiskt låga nivåer. Låg inflation har sedan gjort att många inte har kunnat höja sina räntor, däribland den Europeiska centralbanken.

I Sverige har Riksbankens styrränta varit under noll i över två års tid, trots att ekonomin gått på högvarv.

– De redan låga räntorna begränsar definitivt centralbankernas förmåga att reagera mycket aggressivt för att underlätta likviditetsförhållandena om en ny finansiell kris skulle uppstå, säger Carmen Reinhart.

Carmen Reinhart påpekar att inkomsterna per capita i skuldtyngda länder som Grekland och Italien fortfarande inte har återhämtat sig till nivåerna innan finanskrisen och menar att det gör dem sårbara vid en ny finanskris.
Carmen Reinhart påpekar att inkomsterna per capita i skuldtyngda länder som Grekland och Italien fortfarande inte har återhämtat sig till nivåerna innan finanskrisen och menar att det gör dem sårbara vid en ny finanskris. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Det är inte vem som helst som är oroad.

Tillsammans med sin Harvardkollega Kenneth Rogoff skrev Carmen Reinhart 2009 boken ”This time is different” som beskriver de senaste åttahundra årens finanskriser och hur mycket de skadar ekonomin.

För drygt femtio år sedan flydde Reinhart till USA från Fidel Castros Kuba, bara tio år gammal, med sina föräldrar och tre resväskor.

På den tiden kämpade USA med en hög statsskuld efter det andra världskriget.

Och vi vet från historien att finansiella kriser är mycket kostsamma.

Finanskrisen har gjort att USA:s statsskuld i dag är nästan lika stor som då. Landets nya centralbankschef, Jerome Powell, sa under ett besök till Stockholm i våras att skuldökningen är ett ”allvarligt problem” som inte är hållbart.

– I Sverige är det här inte ett problem. Men definitivt om man tittar på USA och många länder i Europa – definitivt i perifera Europa – så har de offentliga skuldnivåerna i vissa fall nått nya toppar, säger Carmen Reinhart.

De höga skulderna spås dessutom fortsätta att stiga i många länder, vilket gör att de inte kommer att kunna låna lika mycket pengar för att stimulera ekonomin vid en ny kris.

Annons

– Och vi vet från historien att finansiella kriser är mycket kostsamma, säger Carmen Reinhart.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den förra finanskrisen började i USA. Var finns de största problemen idag?

Carmen Reinhart menar att det största hotet mot världsekonomin idag kommer från utvecklingsländerna, bland annat på grund av utvecklingen i Kina.

Till skillnad från den stora depressionen på 30-talet återhämtade sig de fattiga länderna snabbt från den senaste finanskrisen. Det berodde mycket på den starka tillväxten i Kina, vilket ledde till en stor efterfrågan på råvaror som gjorde att priserna sköt i höjden och fyllde utvecklingsländernas fickor med pengar.

– Det var riktigt bra för utvecklingsländerna, säger Carmen Reinhart.

Men enligt Reinhart har utvecklingsländerna blivit betydligt mer sårbara de senaste åren.

Annons

– Den stora motorn – Kina – har bromsat in, säger hon.

Kina har också ändrat sin ekonomiska politik. I stället för att förlita sig på fasta investeringar som drivmotor för tillväxten fokuserar landet numera på att en mer konsumtionsbaserad tillväxt som inte är lika råvaruintensiv.

I själva verket har många utvecklingsländer en högre skuldbörda.

Det andra som oroar Carmen Reinhart är att allt fler investerare har börjat dra tillbaka sina pengar från utvecklingsländerna.

När centralbankerna, under den globala finanskrisen, sänkte räntorna och tryckte mer pengar för att uppmuntra till konsumtion och investeringar hamnade mycket av pengarna i utvecklingsländerna eftersom de erbjöd bättre avkastning än till exempel USA och Europa.

Men på senare tid har till exempel den amerikanska centralbanken börjat att höja räntan och ta tillbaka en del av de pengarna som de har tryckt, vilket har fått många att lämna utvecklingsländerna. Även den Europeiska centralbanken planerar att dra tillbaka sina stimulanser.

Skulderna i dollar arbetar emot dem.

Annons

Historiskt sett har cocktailen av fallande råvarupriser och minskade kapitalflöden lett till att tillväxtländer har tvingats att ställa in betalningarna på sina skulder, men inte den här gången.

Det betyder dock inte att faran är över, säger Carmen Reinhart som varnar för att stigande räntor kan vara droppen som får bägaren att rinna över i flera utvecklingsländer. Räntehöjningar ökar i sig kostnaden för tillväxtländernas skulder. Men effekten blir än större av att många skulder också är i dollar, och dollarn stärks när räntorna stiger.

– Skulderna i dollar arbetar emot dem, säger Carmen Reinhart.

Utvecklingsländerna har dessutom lånat mycket från Kina, och mycket av de pengarna finns inte i den officiella statistiken.

– I själva verket har många utvecklingsländer en högre skuldbörda, utlandsskuld och dollarskuld, än vi ser i de officiella uppskattningarna, säger Carmen Reinhart, och fortsätter:

– Det finns ett antal länder där skuldproblemen gentemot Kina är väl kända, som Venezuela. Men det finns flera andra, i synnerhet söder om Sahara, där skuldomstruktureringar redan kan vara på gång, men de ligger precis utanför vår radar.

”Fler räntehöjningar finns på horisonten och det slår mot tillväxtländerna”, säger Harvardprofessorn Carmen Reinhart.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 3

Carmen Reinhart påpekar att inkomsterna per capita i skuldtyngda länder som Grekland och Italien fortfarande inte har återhämtat sig till nivåerna innan finanskrisen och menar att det gör dem sårbara vid en ny finanskris.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 3
Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 3 av 3