Annons

Varningen: Löneökningar nästan obefintliga

Minusräntan har satt djupa spår i svenskarnas lönekuvert de senaste åren. Det menar från Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, som varnar för att trenden riskerar att hålla i sig.

– Tittar du på de allra senaste utfallen så är de reala löneökningarna faktiskt nere på nästan noll, säger Michael Grahn.

Under strecket
Publicerad

Reallöneökningarna är nästan nere på noll.

Foto: Isabell Höjman/TT Bild 1 av 3

Svenska löneökningar, justerade för ökade konsumentpriser (reallöneökningar), har minskat betydligt de senaste åren.

Foto: Thomas Molén Bild 2 av 3

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank

Foto: Lars Pehrson Bild 3 av 3

Reallöneökningarna är nästan nere på noll.

Foto: Isabell Höjman/TT Bild 1 av 1
Reallöneökningarna är nästan nere på noll.
Reallöneökningarna är nästan nere på noll. Foto: Isabell Höjman/TT

För snart tre år sedan sänkte Riksbanken sin styrränta till dagens −0,50 procent. Ett av huvudskälen var att försvaga den svenska kronan genom att skrämma bort investerare som skyr valutor som erbjuder låg avkastning. En svagare krona gör nämligen svenska importvaror dyrare, vilket i sin tur trycker upp inflationen som länge legat under Riksbankens mål på 2 procent.

Riksbankens strategi har på många sätt lyckats. Sedan banken sänkte räntan till minus har kronan försvagat med en hel krona till drygt 10 kronor mot euron. Den svagare kronan har gett en rejäl skjuts åt inflationen (konsumentpriserna) som i dag ligger en bra bit över målet.

Men det finns en baksida. De ökade priserna som vi svenskar möter i butiken har ätit upp nästan hela våra löneökningar de senaste två åren.

Annons
Annons

Svenska löneökningar, justerade för ökade konsumentpriser (reallöneökningar), har minskat betydligt de senaste åren.

Foto: Thomas Molén Bild 1 av 1

– Konsumenternas köpkraft har urholkats ordentligt, säger Michael Grahn, och fortsätter.

Under 2017 och 2018 har reallönerna (lön minus ökade konsumentpriser) bara ökat med i snitt 0,5 procent per år. Det är en väsentlig skillnad från de föregående fem åren då löneökningarna snittade runt 2,5 procent.

– Det som har drivit det här är en typ av dålig inflation som beror på stigande energipriser och en svagare krona, säger Michael Grahn, och fortsätter:

– Det hade varit mycket bättre för hushållen om inflationen hade ökat som ett resultat av större löneökningar för hushållen.

Svenska löneökningar, justerade för ökade konsumentpriser (reallöneökningar), har minskat betydligt de senaste åren.
Svenska löneökningar, justerade för ökade konsumentpriser (reallöneökningar), har minskat betydligt de senaste åren. Foto: Thomas Molén

Historiskt har lönerna behövt öka med nästan 4 procent för att Riksbanken ska nå sitt inflationsmål. Men de senaste åren har bland annat knivskarp konkurrens mellan företagen lagt lock på löneökningarna.

Industrifacken – vars avtal styr löneökningar i andra branscher – lyckades senast bara förhandla till sig löneökningar på 2 procent per år mellan 2017 och 2020. Riksbanken spår att hela ökningen kommer att ätas upp av stigande inflation.

– Det är ett orosmoment, säger Michael Grahn.

Michael Grahn är orolig för att de låga löneökningarna kommer att dämpa hushållens konsumtion, vilket i sin tur kommer få den svenska ekonomin att växla ned de närmsta åren.

Nordea släppte på fredagen en prognos som spår att svensk ekonomi krympte i det tredje kvartalet. Det skulle i så fall vara första gången på över fem år.

Annons
Annons

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

Danske Banks Michael Grahn ser redan nu tecken på en dystrare svensk arbetsmarknad. Det skapas färre nya jobb och uppgången i nyannonserade jobb har stannat av.

– Skulle sysselsättningen sluta att växa börjar det att se riktigt jobbigt ut för svensk ekonomi. Det finns ju också en oro på bostadsmarknaden och för att byggandet har fallit. Det är inte alls osannolikt att bostadspriserna faller ännu mer – speciellt om världsekonomin skulle börja gå sämre, säger Michael Grahn.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank
Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank Foto: Lars Pehrson

Danske Bank tror att bostadspriserna i Stockholm kommer att falla med ytterligare 5–10 procent innan det värsta är över eftersom det har byggts så mycket dyra bostäder som bostadsutvecklarna har svårt att bli av med. Prisfallet riskerar att smitta av sig på andra delar av landet.

Riksbanken varnade häromdagen för att riskerna i världsekonomin har ökat de senaste månaderna – något som kan slå mot den svenska ekonomin och de högt skuldsatta hushållen.

Om ekonomin viker kommer det bli mycket svårt för facken att kräva större löneökningar än de som förhandlats fram de senaste åren. Nästa löneavtal för de svenska industriföretagen kommer att bestämmas 2020. Men även då kan det bli svårt att skapa löneökningar i nivå med före finanskrisen, tror Michael Grahn.

– Det är långt ifrån säkert att förhandlingarna kommer att resultera i kraftigt högre löneökningar. Det kan till och med bli så att löneökningarna blir ännu lägre. Om vi går in i en global lågkonjunktur så tror jag att det kan bli svårt att höja lönerna speciellt mycket, säger han.

Efter reklamen visas:
Han sparade ihop till kontantinsatsen
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons