Annons

Varningen: Så försöker Ryssland påverka valet

Foto: Lars Pehrson/SvD och Alexei Nikolsky/TT

RIGA | En massiv våg av desinformation sköljer över Sverige, som nu är i skottgluggen för rysk påverkan inför riksdagsvalet om en månad.

Nu varnar Estlands underrättelsechef för att underskatta Moskvas förmåga att bygga upp nätverk som långsiktigt påverkar den politiska debatten.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Janis Sarts.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 5

Janis Sarts.

Foto: Tomas LundinBild 2 av 5

Erik Lagersten, före detta kommunikationsdirektör på försvarsmakten och nu en av försvarets rådgivare vid Stratcom.

Foto: Tomas LundinBild 3 av 5

Jonas Survila.

Foto: Tomas LundinBild 4 av 5

Kreml i Moskva.

Foto: Leif R Jansson/TTBild 5 av 5

Janis Sarts.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 1

Vågen av desinformation, halvsanningar och förvrängda skildringar som sköljer fram över Sverige är massiv. ”Svenska barn tvingas be till Allah i skolan”, ”Sverige gömmer undan positiva dopingtest”, ”Sverige överväger att sända armén till Donetsk”, ”Migranter utkämpar ett krig i Sverige” eller ”Sverige nära kollaps – 55 dödszoner”.

– Vi kommer att få se mer och mer av det här, säger chefen för den estniska underrättelsetjänsten, Mikk Marran.

I en intervju med SvD pekar han på att Moskva investerar långsiktigt i personer och grupper som först långt senare kommer till användning.

Vi ser att Ryssland försöker påverka beslutsprocesserna i de europeiska länderna.

– Vi ser att Ryssland försöker påverka beslutsprocesserna i de europeiska länderna. Och för att åstadkomma detta har de investerat i nätverk av påverkansagenter. Alltså personer som kan använda sin status till att påverka politiska beslut.

Janis Sarts.
Janis Sarts. Foto: Pontus Lundahl/TT
Annons
Annons

Janis Sarts.

Foto: Tomas LundinBild 1 av 1

På ett expertmöte i Riga, arrangerat av NATO:s strategiska kommunikationscentrum Stratcom, är hans budskap att ”Moskva spelar ett långsiktigt spel” och att avsikten är att splittra och försvaga väst för att stärka greppet om makten på hemmaplan.

Först i andra hand kommer mer taktiska mål som försök att få slut på västs sanktioner mot Ryssland eller få till stånd ett erkännande av Krim som en del av Ryssland. Också för detta behövs Moskva-vänliga aktörer i väst som driver Rysslands frågor.

Ryssland är därför ständigt på jakt efter unga talanger inom politik, idrott eller andra delar av samhället som de gynnar. Kreml erbjuder dessa personer allt från smickrande medietäckning i statsstyrda medier till finansiering eller exklusiv tillgång till affärsmöjligheter.

Efter reklamen visas:
Därför vill vi så gärna tro på fake news

– Kärnan i Moskvas påverkansstrategi är att påverka parlamentsval långt innan de äger rum, säger Mikk Marran.

Hur motståndskraftigt är Sverige?

– Sverige har vaknat upp i sista sekunden och hör i dag till de mer motståndskraftiga länderna i Europa, anser Janis Sarts, chef för Stratcom i Riga som kartlägger de ryska påverkansförsöken.

Med vilka metoder arbetar Moskva mot Sverige?

– De satsar på nätverk som det tar åratal att bygga upp.

Hör Sverigedemokraterna till dessa nätverk?

– Jag vill inte säga mer än att Sverigedemokraterna definitivt passar in i mönstret.

Hur stor är risken för inblandning i riksdagsvalet i september?

– Vi har i höst tre val som alla är viktiga för Kreml. Sverige, Lettland och mellanårsvalen i USA. Topprioritet har de amerikanska valen.

Janis Sarts.
Janis Sarts. Foto: Tomas Lundin
Annons
Annons

Erik Lagersten, före detta kommunikationsdirektör på försvarsmakten och nu en av försvarets rådgivare vid Stratcom.

Foto: Tomas LundinBild 1 av 1

Det svenska valet är enligt Janis Sarts viktigt men inte avgörande. En helt annan sak hade det varit om valrörelsen kretsat kring ett möjligt svenskt NATO-medlemskap och om detta hade varit en central valfråga.

– NATO-frågan är extremt viktig för Ryssland, bekräftar också överstelöjtnant Patrik Thomé som är chef för försvarsmaktens förband för psykologiska operationer.

Erik Lagersten, före detta kommunikationsdirektör på försvarsmakten och nu en av försvarets rådgivare vid Stratcom, säger att en svensk NATO-anslutning är helt uteslutet för Moskva. Här går en röd linje.

– I det sammanhanget är det uppenbart att Sverigedemokraterna tjänar ryska intressen, säger han. Huruvida det sker medvetet och aktivt eller utan avsikt vill han inte uttala sig om.

Erik Lagersten, före detta kommunikationsdirektör på försvarsmakten och nu en av försvarets rådgivare vid Stratcom.
Erik Lagersten, före detta kommunikationsdirektör på försvarsmakten och nu en av försvarets rådgivare vid Stratcom. Foto: Tomas Lundin

Jonas Survila från Kings College i London är kommunikationsexpert och har varit rådgivare i flera valkampanjer. Han är övertygad om att Ryssland intensivt kartlägger Sverige.

– De svenska säkerhetstjänsterna vet ganska noga hur det går till och vem som gör vad. Men frågan är hur man ska få stopp på det hela, säger han.

– Kolla fakta och rätta felaktigheter räcker inte. Folk väljer ofta att ignorera det. Marine Le Pen ljög i valrörelsen men det hindrade inte väljare från att rösta på henne.

Annons
Annons

Jonas Survila.

Foto: Tomas LundinBild 1 av 1

Hur Moskva arbetar har Jonas Survila själv upplevt. När han nyligen ledde en kurs för ryska oppositionspolitiker i Warszawa trängde sig ett ryskt tv-team in i lokalerna och filmade.

– Någon måste ha hackat våra mejl och skickat programmet till tv-kanalen, tror Jonas Survila.

Jonas Survila.
Jonas Survila. Foto: Tomas Lundin

Tv-bilderna från mötet sändes sedan på bästa tid tillsammans med en enligt Jonas Survila helt påhittad historia om att amerikanska CIA tränade oppositionella. När aktivisterna kom tillbaka till Moskva möttes de på flygplatsen av TV-teams och anklagades för att att vara landsförrädare.

Metoderna som Moskva har till förfogande sträcker sig från mer robusta medel som klassisk underrättelseverksamhet eller försök att skapa oro genom militärmanövrar till mer subtila sätt att påverka.

– En växande risk är att Moskva bygger upp egna databaser och använder artificiell intelligens för att påverka. Riktigt otäckt blir det om de får förmåga att skräddarsy metoder och rikta anpassade budskap till enskilda personer, säger Stratcomchefen Janis Sarts.

Ett effektivt motgift är enligt Lettlands president Raimonds Vejonis svårt att hitta när angreppen förs mot öppna demokratier.

– Vad vi nu ser är en kamp om människors hjärtan och hjärnor. I en värld av växande osäkerhet attackeras våra värderingar med hjälp av nya teknologier avsedda att undergräva vår tilltro till demokratiska val.

Annons
Annons

Kreml i Moskva.

Foto: Leif R Jansson/TTBild 1 av 1

Vad kan vi göra?

– Vi måste bli bättre på att berätta vår story. Berätta om demokratins styrka. Ha ett positivt budskap i stället för att bara reagera.

Kreml i Moskva.
Kreml i Moskva. Foto: Leif R Jansson/TT

I det amerikanska presidentvalet var det attackerna på Hilary Clinton. I Frankrike beskylldes Emmanuel Macron för att ha haft sex med sin hustrus dotter och för att vilja införa sharialagar. Och i Tyskland var det fallet Lisa med den 13-åriga rysktyska flickan som påstod att hon kidnappats och våldtagit av flyktingar och rapporter om tyska politiker som skulle ha försökt sopa det hela under mattan.

Det är tre exempel på hur ryska eller Moskvastödda medier engagerade sig hårt i viktiga val i väst. Satsningen på Donald Trump gav utdelning. I Frankrike tog däremot Macron hem en dunderseger medan Moskvas favorit Marine Le Pen förlorade.

I Tyskland gick det sisådär. Angela Merkel vann, men framgångarna för högerpopulistiska AfD ledde till månader av uppslitande regeringsförhandlingar och slutligen en koalition som riskerar att slitas sönder av migrationspolitiken. Angela Merkel som förordar en tuff politik mot Moskva är ifrågasatt.

Ett annat exempel är Österrike där flyktingdebatten har varit intensiv och där nu Moskvavänliga högerpartiet FPÖ sitter i regeringen.

I år fokuserar Moskva på det svenska riksdagsvalet den 9 september, det lettiska parlamentsvalet den 7 oktober och det amerikanska mellanårsvalet den 6 november.

I Sverige kretsar allt kring migrationsdebatten och kraven på lag och ordning som Moskvavänliga medier väntas elda på. I Lettland är det språkstriden med den rysktalande minoriteten och kontroversen med Moskva om en ny lag som höjer kraven på lettiska som huvudspråk i minoritetskolor.

I det amerikanska mellanårsvalet väntas migrationen och gränskontroller mot Mexiko bli en het fråga med Trump som redan nu beskyller demokraterna för att stå för invandring som leder till dramatiskt ökad brottslighet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons