Annons

Ida Vanhainen:”Värsta italienska attacken sedan andra världskriget”

Italiens vice premiärminister minglar med franska Gula västarna, en vänskap som väcker fransk ilska och italiensk beundran. Den italienska utrikespolitiken har varit stormig ända sedan landet fick sin brokiga koalitionsregering. En backande ekonomi gör läget än mer desperat.

Under strecket
Publicerad

Gula västarna har de senaste månaderna försatt Frankrike i ett krisläge.

Foto: AFP Bild 1 av 2

Italiens vice premiärminister Luigi Di Maio har hamnat i blåsväder efter att ha uttryckt öppet stöd för den franska proteströrelsen Gula västarna.

Foto: Riccardo Antimiani/TT Bild 2 av 2

Gula västarna har de senaste månaderna försatt Frankrike i ett krisläge.

Foto: AFP Bild 1 av 1
Gula västarna har de senaste månaderna försatt Frankrike i ett krisläge.
Gula västarna har de senaste månaderna försatt Frankrike i ett krisläge. Foto: AFP

Frankrike och Italien har hamnat i luven på varandra.

Efter att uppgifter kom ut om att Italiens vice premiärminister Luigi Di Maio under veckan haft möten med den franska proteströrelsen Gilets jaunes, Gula västarna, en rörelse som senaste månaderna försatt Frankrike i ett krisläge, så har Frankrike beslutat att kalla hem sin ambassadör från Rom.

Att Italiens nuvarande regering och Macron inte drar jämt är inget nytt. Sedan regeringen tillträdde i juni förra året har länderna hamnat i konflikt vid flera tillfällen i frågor som infrastruktursatsningar, migration och verk av Leonardo da Vinci.

Men Luigi Di Maios möte med proteströrelsen tycks blivit droppen för Frankrike som kallar händelsen för ”en oacceptabel provokation” och ”den värsta italienska attacken sedan andra världskriget.”

Annons
Annons

Italiens vice premiärminister Luigi Di Maio har hamnat i blåsväder efter att ha uttryckt öppet stöd för den franska proteströrelsen Gula västarna.

Foto: Riccardo Antimiani/TT Bild 1 av 1

Frankrike är dock långt från ensamt om att ha ett horn i sidan till Italiens nuvarande regering.

Frankrike är dock långt från ensamt om att ha ett horn i sidan till Italiens nuvarande regering.

Sedan den nya regeringen tillträdde i juni 2018 har landet hunnit gräla med i princip samtliga EU-länder över antingen hur Italien sköter sina finanser, den rekordstrikta migrationspolitiken eller synen på EU:s sanktioner mot Ryssland.

Italiens något okonventionella utrikespolitik är ett resultat av regeringens unika komposition av såväl vänster- som höger-populister. Båda läger lika ivriga att visa sin väljarkrets att de menar allvar med sina löften.

Italiens vice premiärminister Luigi Di Maio har hamnat i blåsväder efter att ha uttryckt öppet stöd för den franska proteströrelsen Gula västarna.
Italiens vice premiärminister Luigi Di Maio har hamnat i blåsväder efter att ha uttryckt öppet stöd för den franska proteströrelsen Gula västarna. Foto: Riccardo Antimiani/TT

Femstjärnerörelsens Di Maio skrev muntert, efter mötet med Gula västarna, att ”förändringens vindar blåser över alperna.” Den franska proteströrelsens anti-etablissemangsbudskap står nämligen i samklang med det budskap som Femstjärnerörelsen själva stoltserade med under sina tidiga dagar i början av 00-talet.

På den tiden bestod partiet av en brokig skara uppgivna italienare som samlades under de protester som rörelsens själv kallade vaffanculo-day, vilket på svenska närmast kan översättas till ”dra åt helvete-dagen”. Italien skulle strax slås till marken av eurokrisen, något som gjorde Femstjärnerörelsen till en missnöjesrörelse på steroider.

Annons
Annons

I dag är partiets företrädare iklädda både kostym och slips.

Efter att ha blivit det största parti i presidentvalet i maj 2018 gjorde de gemensam sak med det främlingsfientliga högerpartiet Lega Nord, vanligen kallat endast Lega.

Till en början föreföll partierna vara ett omaka par men de förenades bland annat genom sin syn på migration och sin skepsis till EU-samarbetet.

Den främsta faktorn bakom Femstjärnerörelsens framgångar är Italiens fritt fallande ekonomi.

Så sent som på åttiotalet hade Italien en av Europas högsta levnadsstandarder och ekonomin gick som tåget. Flera enorma korruptionsskandaler inom den italienska staten, eurons fall och otaliga migrationskriser senare är bilden en annan.

2014 uppgick Italiens stadsskuld till svindlande 2 100 miljarder euro, över 130 procent av landets BNP.

Den haltande ekonomin har fått en hel generation av unga, högutbildade Italienare att lämna sitt hemland för att pröva lyckan annorstädes. 2016 uppskattades över 5 miljoner italienare bo i utlandet.

Kompetensflykten har förvärrat många av landets befintliga problem. Splittringen mellan stad och landsbygd, nord och syd, samt mellan gamalt och nytt blir allt djupare.

Frågan är hur länge den EU-kritiska hållningen är möjlig att försvara för regeringen.

Att ta sig an den ekonomiska utmaningen är därför centralt för både Lega och Femstjärnerörelsen. Regeringen har nyligen föreslagit skattesänkningar och ändringar i befintliga arbetsmarknadsregler för att stimulera landets ekonomi.

Ännu återstår att se om åtgärderna kommer ha önskad effekt, eller om ”förändringens vindar” kommer att komma från ett annat vädersträck än det Di Maio önskar.

Så sent som i förra veckan meddelade Italiens statistikmyndighet Istat att landets BNP krympte för andra kvartalet i rad, något som innebär att Italien nu befinner sig i recession.

Frågan är hur länge den EU-kritiska hållningen kommer vara möjlig att försvara för regeringen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons