Annons

Väsby–Japan tur och retur

Mangaäventyr i Upplands Väsby? Med boken Oblivion High skriver Johanna Koljonen och Nina von Rüdiger ett nytt kapitel i den svenska seriehistorien – och tecknar om bilden av en sömnig förstad.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Upplands Väsby har kvar sin pyramid. Det triangelformade kontorshuset i glas, ett postmodernt utropstecken när det byggdes i slutet av 1980-talet, är än i dag det första som möter besökare vid pendeltåget. Pyramiden symboliserar en tid av optimism, då familjer och företag strömmade in, då förorten norr om Stockholm blev världsberömd i hela Sverige för hårdrocksbandet Europe och ishockeysensationen Vilda Väsby.

I dag är bilden en annan. Väsby betraktas som arketypen av en sömnig förstad. Det är ingen slump att manusförfattarna till tv-serien Kontoret, den svenska versionen av The Office, valde att förlägga handlingen just hit. Huvudpersonen Ove Sundberg inleder visserligen första avsnittet med att skrika ”Goood morgon, Upplands Väsby!”, men det är bara en komisk effekt. Sovstaden slumrar vidare.

Fram till nu, det vill säga.

I veckan släpps nämligen Nina von Rüdigers och Johanna Koljonens serieroman Oblivion High, ett högstadiedrama i mangaformat där ett naket sagoväsen vänder upp och ned på Väsby. En japansk utbytesstudent dyker upp i Väsby men försvinner lika snabbt i tomma intet. Näcken, som bott vid Edssjöns strand, rövar bort japanen, skaffar märkliga kläder och tar plats i klass 7B. Väsby blir sig aldrig mer likt.

Annons
Annons

Det var här i Väsby som Nina och Johanna lärde känna varandra för tio år sedan. Gemensamma bekanta hade sagt att de två – båda nördar, båda intresserade av serier och båda från Finland – borde passa bra ihop. Det var rätt tänkt. Till slut blev de inte bara vänner utan Väsbygrannar, och så småningom också arbetskamrater. Även om det sistnämnda länge verkade orealistiskt.

–Om jag ska vara helt ärlig trodde jag först inte att det skulle bli något. Det kändes så osannolikt. Vi har extremt olika smak, jag gillar Buffy the Vampire Slayer och västerländska serier och Nina tycker det är så dåligt. Någonstans möttes vi ändå i den här skolmiljön som vi båda var intresserade av, säger Johanna Koljonen när vi träffas på ett fik i Väsbys åttiotalsdoftande köpcentrum.

Ninas första uppslag var onekligen diffust. Berättelsen skulle handla om en tonårig Näcken som lurade unga tjejer, kanske genom att förfölja dem. Och på något sätt skulle den innehålla orden Oblivion High. Det var allt. Nina tog med sin embryoniska idé till Johanna, som i och för sig aldrig hade skrivit seriemanus men som alltså hade en dokumenterad passion för high school-film – ”high school-filmen är en jättebra metafor för samhället i stort”, som hon säger. Kanske kunde hon bidra med manus?

Efter en ganska utdragen produktionsprocess kom Oblivion High ut i finländska bokhandlar för fyra år sedan. Boken är ett slags crossover mellan mangaroman, high school-film och folksaga med övernaturliga drag. Fast placerad i ett modernt Upplands Väsby. Hur går det ihop? Bättre än man kanske kan tro.

Annons
Annons

–Många mangatecknare i Norden skriver serier som rör sig i en japansk mytologi. Problemet är att när man inte på riktigt kan kulturen blir det lätt derivativt. Det är svårt att få det att kännas på riktigt i kroppen. När den nordiska sagotraditionen är så rik kändes det naturligt att använda den, säger Johanna Koljonen.

Nordisk folklore är inget nytt för tecknaren Nina von Rüdiger. En av hennes tidigare serier baseras på den finländska nationalskalden Johan Ludvig Runebergs dikt om Näcken. Berättelsen om en tonårig Näcken som dyker upp på 2000-talet blev en modern förlängning av den historien och Upplands Väsby, som har en stor finländsk befolkning, en logisk samtida miljö.

–Även om jag gillar låtsasvärldar ser jag ingen anledning att gå längre bort efter inspiration än vad som finns under näsan. Vi ville ta vår kultur och vår vardag, fast berätta om dem i en annan kostym, säger Nina von Rüdiger.

Men hur mycket kan man säga om en stad som Väsby? Borde inte själva sovstadsmiljön få läsaren att somna? Tvärtom, säger Johanna Koljonen. Hon tycker att det finns ett slags isolering bland ungdomar i svenska småstäder som gör miljön perfekt för övernaturliga berättelser.

–När man är tretton år är man ännu så himla mycket fast här. Att åka in till stan, till Stockholm, det finns inte riktigt på agendan. Samtidigt försvinner många vuxna från Väsby över dagen, eftersom de flesta inte jobbar här. Barnen som bor här lever nästan i en parallell verklighet.

Nina von Rüdiger instämmer. Tomrummet i en liten stad är liksom gjort för att fyllas med något annat, något ofattbart.

Annons
Annons

–När ytan är extremt normal måste det nästan pågå märkliga saker under ytan. Jag bor i en del av Väsby där man inte har tät bebyggelse, och när jag tittar ut genom fönstret ser jag bara åker, skog och berg. Det bästa jag vet är att gå ut i skogen och sluta ögonen och lyssna. Då börjar fantasin gå i spinn, säger hon.

På så vis passar Oblivion High in i en modern tradition av att skriva in nya historier i svenska småstäder. John Ajvide Lindqvists skräckberättelser utspelar sig ofta i öde förorter, Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens häxroman Cirkeln rör sig i en nedlagd bruksort och många deckarförfattare väljer en vinteröde semesterort som skådeplats för sina mordscener. Johanna Koljonen tror att man inte ska underskatta den sprängkraft som finns i ungdomlig uttråkning.

–Jag minns så väl den där känslan när man var liten, att man önskade att det skulle finnas något mer. Är man i en tråkig skolmiljö är det en väldigt mäktig fantasi att man skulle ha superkrafter eller att något övernaturligt skulle hända. Det kan vara väldigt, väldigt tråkigt att vara tonåring.

Viljan att bryta tristessen är kanske också en förklaring till att mangakulturen är så populär bland just tonåringar. Japansk manga och dess närliggande subkulturer är en explosion i grälla pastellfärger, serierna är ofta fyllda av svallande känsloyttringar och magiska inslag. Kulturen förkroppsligas på så kallade cosplay-evenemang där man klär ut sig i kostymer vars förbjudna lolitaestetik ofta gör föräldragenerationen tokig. Klart att denna iögonfallande mix lockar uttråkade 13-åringar.

Annons
Annons

Utvecklingen för svensk manga gick blixtsnabbt för några år sedan, men har därefter planat ut en smula. Man kan jämföra med utvecklingen inom svensk hiphop, där alla skivbolag storsatsade runt år 2000, men sedan tappade intresset och förpassade genren in i en lång medieskugga. Hotas svensk manga av samma nedgång? Johanna Koljonen säger att farhågorna är överdrivna – mangakulturen har snarare mognat under de senaste åren, tycker hon.

–Nu finns det en handfull artister som faktiskt håller en internationell nivå. Kidsen som läste de här serierna har tittat på enormt mycket japansk popkultur och det finns ingen orsak att anta att de kommer att sluta med det. Det finns flera mangakonvent i Sverige, det största har ungefär fyra tusen besökare. Det är ingen dålig siffra.

Under 2012 firar Upplands Väsby 60 år som kommun. Inför jubileumsfirandet har man uppmanat invånarna att skicka in sina egna Väsbyhistorier. Sagan om Näcken kan nu fogas in i den minnesbanken som en modern, lite mer spännande, berättelse om förstaden norr om Stockholm. Hög tid, tycker Nina von Rüdiger.

–De som inte bor i Väsby kommer hit och ser det hemska höghuset och centrumet, men det är en jättestor kommun med herrgårdar, jordbruk, skog, vatten, fornlämningar och runor. Betongghettot och det uråldriga lever parallellt på samma ställe, fast de är helt olika världar.

Och kanske, fantiserar Johanna Koljonen, kan Oblivion High också mynna ut i en egen minimal sub-subkultur, Väsbys egen kvist på mangakulturens jättelika träd.

–Vi hoppas att boken blir ett jättefenomen, superpopulärt, att passionerade fans från hela Sverige åker hit och går på Oblivion High-rundvandringar i Väsby. Det vore roligt.

Anton Gustavsson

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons