Annons

Nervositeten sprider sig – är krisen på väg?

Illustration: Alexander Rauscher
Illustration: Alexander Rauscher

Är stormarnas storm på väg? Nervositeten sprider sig. Kampen om världsherravälde mellan Donald Trump och Xi Jinping, brexit, Hongkongprotester, Hormuzsundet. Allt ovanpå svag tillväxt, extremt låga räntor och centralbanker ute på djupt vatten.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

I filmen ”Den perfekta stormen” styr kapten Billy Tyne fiskebåten Andrea Gail mot två kraftiga väderfronter och en storm, som glider ihop och bildar stormarnas storm. Till slut går båten – liksom verklighetens Andrea Gail – till botten i de enorma vågorna.

Just nu ser en annan perfekt storm ut att byggas upp i världen. Utgångsläget är redan från början dåligt. Skeppen, kontinenterna, har alla problem i maskinrummet. Låt oss ta några exempel:

Den långa konjunkturuppgången i USA har inte varit så stark, trots låga räntor. BNP växte 2,1 procent i årstakt andra kvartalet i år, jämfört med 3,1 procent första kvartalet.

Europas uppgång har varit ännu bräckligare, trots extremt låga räntor. Och flaggskeppet Kinas tillväxt har inte varit lika hög som tidigare. BNP visade den lägsta tillväxten på 27 år med 6,2 procents ökning i årstakt under andra kvartalet, ned från 6,4 procent första kvartalet.

– Allt det här tyder på underliggande problem i världen, säger Klas Eklund, seniorekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

 

I det här känsliga läget har det börjat mullra i folkleden. I USA har amerikanerna gjort revolution via valurnorna och gett Donald Trump makten. Ryssarna har gång på gång gett sista ordet till Vladimir Putin, men börjar nu protestera mot honom.

Annons
Annons

Britterna har röstat för brexit och Boris Johnson. Och i Hongkong protesterar demonstranter mot befarade härskarfasoner från den allt hårdare kinesiske presidenten Xi Jinping.

När så USA:s president Donald Trump intensifierar kampen om världsherravälde genom ett upptrappat handelskrig med Kina skapar han en storm som riskerar att krocka med övriga fronter och bilda just den perfekta stormen.

Det är mycket som tyder på att det är en inledning till en förkrigstid om man tittar på indikatorerna

– Det handlar om ett imperium på nedgång och ett annat på uppgång, om teknikskifte och folkvandringar. Trump är bara ett symptom på det här. När han blir återvald och har klarat av att få till någon sorts avtal med Kina kommer han att vända sig mot Europa, säger statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.

Lägg därtill osäkerheten runt brexit, skärmytslingarna i Hormuzsundet och oron över hur Xi Jinping kommer att reagera på de folkliga protesterna i Hongkong.

– Det är mycket som tyder på att det är en inledning till en förkrigstid om man tittar på indikatorerna, även om en del talar emot det. Men det är ingen slump att vi befäster Gotland. Det finns en politisk oro, säger Stig-Björn Ljunggren.

 

Allt detta kan få stora effekter på ekonomin, påpekar bland andra professor Lars Jonung vid Ekonomhögskolan vid Lunds universitet, som dock i första hand tror på en svag inbromsning.

– Men om Kina invaderar Hongkong eller om vi får krig i Mellanöstern så har vi förutsättningar för en kraftig inbromsning och kris, säger han.

Då skulle vi kunna få räntor på 3–6 procent i Sverige, vilket skulle vara katastrofalt för fastighetsmarknaden, enligt Lars Jonung.

Annons
Annons

– Det är mardrömsscenariot, säger han.

Handelskriget har slagit mot Europas flaggskepp Tyskland, framför allt mot den viktiga bilindustrin. BNP minskade med 0,1 procent under andra kvartalet jämfört med första kvartalet på grund av en avmattning inom exportindustrin.

Den försvagade tillväxten och oron i världen skapar svallvågor på de finansiella marknaderna där fartygen börjat gunga.

På räntesidan har tioåriga amerikanska papper lägre ränta än korta papper, vilket är extremt ovanligt. Och det viktiga amerikanska inköpschefsindexet, som visar planerna hos inköpschefer inom tjänstesektorn, har fallit från höga nivåer. Visserligen är det fortfarande över 50, vilket tyder på tillväxt, men fallet oroar många experter.

 

Samtidigt är börserna slagiga. Upp ena dagen och ner nästa. Både Stockholmsbörsen och amerikanska Dow Jones index visar runt minus 6 procent den senaste månaden.

– Det är ingen lågkonjunktur än, men det finns gott om tecken på att det blir en, säger Klas Eklund.

Nervositeten sprider sig. Många spanar upp mot himlen och försöker tyda tecknen.

– Världsekonomin klarar en smäll, men alla problem samtidigt ovanpå en konjunkturnedgång och extremt låg inflation gör att vi befinner oss i ett område där det inte finns någon karta, säger Klas Eklund.

Det finns helt enkelt inga erfarenheter att ankra skeppen med.

– Västvärlden har aldrig varit i en situation med nollränta i slutet av en högkonjunktur samtidigt som världen är hopflätad på det här sättet med mängder av oroshärdar. Det är inte konstigt att folk är nervösa, säger Klas Eklund.

Annons
Annons

Centralbankerna, inklusive den svenska Riksbanken, verkar öka sin krisberedskap och vara beredda att erbjuda marknaden likviditet, enligt Kristin Magnusson Bernard, Nordeas chef för makroekonomisk analys.

– Man börjar förbereda sig för något, säger hon.

 

Men frågan är hur mycket centralbankerna kan göra. Styrräntorna är i många fall rekordlåga och många centralbanker stödköper redan obligationer.

– Det finns en politisk ovilja att komma överens och en brist på vettiga verktyg i kombination med extremt uppumpade värderingar, säger Kristin Magnusson Bernard.

Hon utesluter inte en recession, men tror att den blir ganska normal.

– Riktigt orolig blir jag om det smäller till på den svenska arbetsmarknaden. Skulle vi få rapporter om företag som drar ner sysselsättningen på allvar kan det gå illa, säger hon.

Arbetslösheten ökade till 7,6 procent i juni i år, från 7,2 procent samma månad i fjol, vilket var ett trendbrott. Och övertidsuttaget minskade med närmare 15 procent under andra kvartalet jämfört med samma tid i fjol. På två år är nedgången mer än 20 procent.

 

Flera ekonomer efterlyser politiskt samarbete och politiska stimulanser, som infrastrukturinvesteringar.

– Om centralbanken tömt skafferiet på allt godis och den enda som har någon liten chokladkaka är regeringarna, så kommer EU att tillåta högre budgetunderskott. Om Tyskland levererar 2–3 procent underskott i stället för 1 procent överskott i statsbudgeten så frigörs enorma resurser, säger Aktiespararnas chefsanalytiker Peter Malmqvist.

Problemet är att politiker i Italien, Frankrike, Spanien och Grekland redan har öst pengar över sina hemmamarknader, påpekar professor Lars Jonung.

– De har använt sig av en expansiv finanspolitik för att maskera problem på andra håll i sin ekonomi. De har dopat sig själva, säger Lars Jonung.

Han anser att vi har nått vägs ände med centralbankernas penningpolitik och politikernas finanspolitik.

– Hur ska narkomanen bli av med sitt beroende? Vi har helt glömt bort utbudssidan med reformer av den svenska arbetsmarknaden och skattesystemet. Vi kan inte lyfta oss i håret längre. Det måste komma en tillnyktring, säger han.

Kristin Magnusson Bernard påpekar att politikerna kan agera annorlunda i en kris.

– Då kan det finnas en vilja till nya lösningar, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons