Annons

Växande träningstrend: ”Stor viktminskning”

En del av tjusningen med vandring är att den ger träning samtidigt som du upplever naturen eller en ny stad.
En del av tjusningen med vandring är att den ger träning samtidigt som du upplever naturen eller en ny stad. Foto: Gorm Kallestad/TT

Förbättrad hälsa, viktnedgång och minskad stress. Vandringens hälsoeffekter är många – även för den som redan tränar hårt. Det menar idrottsfysiologen Mikael Mattsson, som själv använder vandring som uppladdning inför tuffa tävlingar.

Under strecket
Publicerad

Enligt Mikael Mattsson får vi effekter för blodtryck, blodfetter och hjärtat redan vid vanliga promenader.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 3

Mikael Mattsson är doktor i medicinsk vetenskap vid KI och forskare vid RISE, SVEXA och Stanford.

Foto: Privat Bild 2 av 3

Jobbmöten kan med fördel förläggas till skogen.

Foto: Terje Pedersen/TT Bild 3 av 3

Vandring är en träningsform som passar de flesta – från nybörjarmotionären till elitidrottaren. Det säger Mikael Mattsson, som är doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet och forskare vid RISE, SVEXA och Stanford.

Det är också en träningsform som blir alltmer populär, vilket Mikael Mattsson tror har flera orsaker.

– Jag kan se en motreaktion till att allt ska vara så snabbt och högintensivt, samtidigt som många vill vistas mer i naturen. Dessutom har många fått upp ögonen för vandringsresor där man får chansen att upptäcka nya platser samtidigt som man rör på sig, säger han.

Under de senaste 5–10 åren har det börjat komma forskning på vandring. Studierna utgår ofta ifrån en aktivitet som motsvarar 60 procent av maxpuls – en intensitet som gör att du utan problem ska kunna prata med den som är bredvid dig, enligt Mikael Mattsson.

– Ett riktmärke skulle kunna vara att man inte blir ”svettig så att det stör”, säger han och menar därmed att det är en hastighet du utan problem kan hålla fram och tillbaka till jobbet utan att behöva duscha.

Annons
Annons

Enligt Mikael Mattsson får vi effekter för blodtryck, blodfetter och hjärtat redan vid vanliga promenader.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Du får samma typ av hälsoeffekter om du går ut med hunden som om du vandrar.

Forskning från GIH på fysisk aktiv arbetspendling visar att om man promenerar till jobbet 20 minuter fram och tillbaka, tre gånger i veckan, så kommer du att få väldigt bra hälsoeffekter av det.

– Det är inte en överdrivet stor arbetsinsats och dessutom tar det i storstäderna antagligen längre tid att åka kommunalt än att promenera, säger Mikael Mattsson och ger exempel på annan forskning som visar att vi blir ”dummare” av inomhusluft och att vi blir gladare, mer positiva och energirika av att vara ute i naturen.

– Det vore alltså smartare, både ur hälsoaspekt och för arbetsgivaren, att ha vissa möten promenerandes i stället för i ett mötesrum, kommenterar han.

Enligt Mikael Mattsson får vi effekter för blodtryck, blodfetter och hjärtat redan vid vanliga promenader.
Enligt Mikael Mattsson får vi effekter för blodtryck, blodfetter och hjärtat redan vid vanliga promenader. Foto: Tomas Oneborg

Men var slutar promenaden och börjar vandringen?

– För hälsoaspekten behöver vi inte göra den uppdelningen, du får samma typ av hälsoeffekter om du går ut med hunden som om du vandrar. För att få ytterligare effekt får du göra det jobbigare, till exempel genom att lägga på en ryggsäck, lite uppförsbackar och obanad mark.

Enligt Mikael Mattsson får vi effekter för blodtryck, blodfetter och hjärtat redan vid vanliga promenader. Lågintensiv träning ger däremot inte så stor förbättring av konditionen, om du inte är jättedåligt tränad innan.

Annons
Annons

Mikael Mattsson är doktor i medicinsk vetenskap vid KI och forskare vid RISE, SVEXA och Stanford.

Foto: Privat Bild 1 av 1

– Vill du ha den typen av resultat så är det uppför backen med ryggsäcken och stavarna som gäller och ju mer du orkar bära desto bättre, menar Mikael Mattsson.

Den typ av fett du framför allt blir av med, är det fett som är farligast för hälsan.

Studier som gjorts på vandringsresor, där deltagarna vandrat två och en halv timme varannan dag under tre veckor, visar stor effekt på blodtryck, blodfetter och allmänhälsa – men även på humöret och hur pigg man känner sig.

Tittar man på fjällvandringar där man vandrat i åtta timmar per dag, i fyra–fem dagar, kan man även se en stor viktminskning.

– Och det som är extra intressant är att den typ av fett du framför allt blir av med, är det fett som är farligast för hälsan – och även svårast att bli av med – nämligen det som sitter runt organ som lever och hjärta, konstaterar Mikael Mattsson.

Mikael Mattsson är doktor i medicinsk vetenskap vid KI och forskare vid RISE, SVEXA och Stanford.
Mikael Mattsson är doktor i medicinsk vetenskap vid KI och forskare vid RISE, SVEXA och Stanford. Foto: Privat

Även den farliga bukfetman påverkas och effekten kan sitta i upp till ett år.

– Det tar lång tid att bli av med bukfetma, men har du väl blivit av med den så tar det lång tid att bygga upp den igen, säger Mikael Mattsson.

Han menar att just vandringsresor är bra, eftersom det skapar motivation att förbereda sig – och har man även någon att gå med ökar motivationen ytterligare.

Vandring är dessutom socialt – det är väldigt mycket lättare att prata med någon medan du vandrar, än om du susar fram i full fart på cykel på en landsväg.

Annons
Annons

Jobbmöten kan med fördel förläggas till skogen.

Foto: Terje Pedersen/TT Bild 1 av 1

– För 15–20 år sedan var det golfen som gav arbetskollegor möjlighet till några timmars möte utomhus, vandringar kan fungera på precis samma sätt, menar Mikael Mattsson.

Jobbmöten kan med fördel förläggas till skogen.
Jobbmöten kan med fördel förläggas till skogen. Foto: Terje Pedersen/TT

Hur ska en person som inte rör på sig alls komma igång?

– Skaffa gärna ett mål, som att boka in en vandring tillsammans med vänner längre fram i tiden och träna tillsammans inför den, längre sträckor allteftersom, råder Mikael Mattsson.

Vill man börja i mindre omfattning kan det räcka med att gå av tunnelbanan en station tidigare och sedan öka på.

För den som tränar lite hårdare kan vandring fungera som ”aktiv vila”, vilket kan leda till bättre prestation i längden.

Enligt Mikael Mattsson får den genomsnittlige maratonmotionären allt sämre tider, vilket till exempel går att se på resultatlistor från Stockholm Maraton. En viktig anledning skulle kunna vara att löparna generellt har mindre lågintensiv träning med sig inför loppen.

– Helt enkelt på grund av att vi jobbar mer stillasittande i dag. Hög- och lågintensiv träning ger olika effekter fysiologiskt, och vill man bli riktigt bra behöver man både och.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons