Annons

”Växtbaserade livsmedel bör ges bättre villkor”

Det finns stora affärsmöjligheter när människor nu ställer om till mer vegetarisk kost. Det är ett steg på vägen mot bättre folkhälsa och ett sätt att möta utmaningarna för klimatet. Samtidigt halkar politiken och regelverk efter. Här finns flera viktiga steg att ta, skriver företag inom livsmedelsbranschen som har startat en ny branschorganisation, Växtbaserat Sverige.

Under strecket
Publicerad
Bönor, havre och grönsaker är en växande marknad när konsumenter nu efterfrågar dessa livsmedel. Politiker bör se över forskningsanslag och konkurrensregler, skriver artikelförfattarna.
Bönor, havre och grönsaker är en växande marknad när konsumenter nu efterfrågar dessa livsmedel. Politiker bör se över forskningsanslag och konkurrensregler, skriver artikelförfattarna. Foto: Suvad Mrkonjic/TT

DEBATT | LIVSMEDEL

Den 18 januari presenterades resultatet av EAT-Lancet-kommissionens studie. Rapporten bekräftar den bild av klimatutmaningen som under det senaste året beskrivits i såväl tidskrifterna Nature, Science som FN:s klimatpanel IPCC:s rapport: Vi måste ställa om både produktionen och konsumtionen av mat om vi ska lyckas nå målet om max 1,5 graders uppvärmning. Det går inte att förneka att såväl produktion som konsumtion av det vi äter och dricker spelar en mycket avgörande roll i klimatomställningen och för folkhälsan.

Vi välkomnar ambitionen som uttalas i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet om att säkerställa att klimatpolitiken får genomslag i konkreta åtgärder.

Just nu pågår ett konsumentdrivet skifte där andelen människor som väljer att äta mer växtbaserad kost och mindre kött har ökat konstant de senaste åren enligt Jordbruksverkets data över den svenska köttkonsumtionen. I snabb takt startas också svenska Food Tech-företag som satsar på växtbaserade livsmedel och det är i stor utsträckning dessa företag som driver på utvecklingen av nya, innovativa och hållbara livsmedel. Enligt siffror från Nielsen Research har frysta vegetariska livsmedel den starkaste tillväxten av alla frysta kategorier inom dagligvaruhandeln under de senaste åren med omkring 20 procent tillväxt. Kategorin kylda vegetariska livsmedel växte under 2017 med 45 procent jämfört med föregående år. Försäljningen av växtbaserade mejeriprodukter ökade under 2018 med 20 procent jämfört med 2017. Samma utveckling sker i andra länder och den globala marknaden för växtbaserade proteiner väntas växa till 50 miljarder kronor till 2023. Tidningen The Economist har till och med utsett 2019 till ”The year of the Vegan”.

Annons

För att ta vara på affärsmöjligheterna som denna utveckling innebär bör även produktionen ställas om. Sverige har mycket goda förutsättningar att leda denna utveckling av hållbar, högkvalitativ och växtbaserad livsmedelsproduktion. För att främja produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel har vi därför, som representanter för företag inom en växande och innovativ bransch, bildat branschorganisationen Växtbaserat Sverige. Vårt syfte är att lyfta fram den potential som finns hos företag som vill främja växtbaserad mat och dryck. Vi vill vara den innovativa och progressiva rösten i livsmedelsbranschen som visar hur vi med samlad kraft kan möta samhällsutmaningar inom både miljö och folkhälsa och samtidigt bidrar till tillväxt och konkurrenskraft för svensk livsmedelsproduktion.

Trots den potential som finns hos dessa företag, och trots de tydliga ambitionerna i Livsmedelsstrategin om att både öka produktionen och exporten av livsmedel, och leva upp till internationella åtaganden på miljö- och klimatområdet, så tas inte denna möjlighet tillvara. Det är därför dags att livsmedelsföretag som främjar växtbaserad mat får plats vid förhandlingsbordet. För att säkerställa det på livsmedelsområdet uppmanar vi regering och riksdag att:

1. Tydliggöra växtbaserat som viktigt bidrag till lösningen på klimatfrågan i Livsmedelsstrategin.

För att främja omställningen till en ökad produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel behöver livsmedelsstrategin i högre grad inkludera mål och åtgärder för att främja produktion, innovation och export inom det växtbaserade segmentet. Det kan handla om utveckling av nya livsmedel, nya odlingsmetoder samt att öka kunskapen kring förädling av växtbaserade proteiner. Initiativet att starta Sweden Food Arena är positivt. Vi hoppas att detta arbete kan ta inspiration och lära av den innovationskraft och det nytänkande som finns i företagen som är verksamma i det växtbaserade segmentet. Det är också viktigt att strukturen på både Sweden Food Arena och de forsknings- och innovationsprogram som drivs genom den tar hänsyn till de förutsättningar som små- och medelstora företag har vad gäller finansiella förutsättningar att delta så att trösklarna inte blir för höga.

2. Sätta tydliga politiska mål kring att minska klimatpåverkan av maten.

Det klimatpolitiska ramverket, som de flesta partier i riksdagen enats om, innehåller flera styrmedel för att minska klimatpåverkan från olika sektorer. Det är nödvändigt att också satsa resurser på att utveckla styrmedel, verktyg och information som hjälper konsumenter att göra informerade val vad gäller livsmedel.

3. Säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor.

Dagens regelverk håller tillbaka istället för att stötta innovationskraften och utvecklingspotentialen inom det växtbaserade segmentet. Stora subventioner ges exempelvis inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik till producenter av animaliska produkter. På nationell nivå finns det många regelverk som gynnar animalieproduktionen, exempelvis Livsmedelsstrategin och Livsmedelverkets livsmedelsdatabas. Det är dags att säkerställa att regelverk inte missgynnar utvecklingen av växtbaserade livsmedel.

4. Satsa på forskning och utveckling av nya, hållbara livsmedel.

För att utveckla livsmedel som både leder till en minskad klimatpåverkan och till ökade hälsovinster för befolkningen, behöver investeringar ske i forskning och utveckling av nya, hållbara livsmedel. Utgångspunkten för den kommande regeringens forskningsinvesteringar kan inte ensidigt kretsa kring att förbättra dagens tillverkningsprocesser. Forskning kring nya hållbara livsmedel behöver beredas plats, inte minst för att lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Vi befinner oss i ett paradigmskifte och svenska konsumenter pekar redan ut riktningen, samtidigt som politiken och regelverk halkar efter. Sverige har en gyllene möjlighet att stärka livsmedelsbranschen samtidigt som nödvändiga kliv tas mot mer klimatsmart konsumtion och produktion.

Riksdag och regering måste möjliggöra för livsmedelssektorn att bli en del av lösningen på klimatfrågan och folkhälsoutmaningen och främja omställning till ökad produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel. Konsumenternas stigande efterfrågan på växtbaserade livsmedel är ett viktigt steg i att begränsa utsläppen av växthusgaser och främja folkhälsan – nu krävs även breda politiska initiativ på alla nivåer.

Peter Odemark
vd Findus
Anders Wallerman
vd Food for progress
Dan Mortazavi
vd Goodtrade Scandinavia AB/Astrid och aporna
Magnus Nordin
vd Nestlé/Hälsans Kök
Stefan Granlund
vd Nordic Lunch/VegMe
Toni Petersson
vd Oatly
Henrik Julin
vd Orkla Foods Sverige

Annons
Annons

Bönor, havre och grönsaker är en växande marknad när konsumenter nu efterfrågar dessa livsmedel. Politiker bör se över forskningsanslag och konkurrensregler, skriver artikelförfattarna.

Foto: Suvad Mrkonjic/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons