Annons

Mikael Parkvall:Vem är samhällskritisk – Ebba Grön eller vården?

Joakim Thåström i Ebba Grön i september 1979 samt ett högisoleringsrum på infektionskliniken på Karolinska denna vår.
Joakim Thåström i Ebba Grön i september 1979 samt ett högisoleringsrum på infektionskliniken på Karolinska denna vår. Foto: Per Björn/TT och Claudio Bresciani/TT

Vilhelm Moberg och Ebba Grön brukar beskrivas som samhällskritiska, men numera får sjukhus och järnvägar samma epitet. Ordet ”samhällskritisk” har fått en ny betydelse – och som så ofta ligger engelskan bakom förändringen.

Under strecket
Publicerad

Ett ord som ökat kraftigt i användning på sistone är samhällskritisk. Banker, järnvägar, apotek, utbildningsverksamheter, barnomsorg och sjukhus utmålas alla som just samhällskritiska.

En tidsresenär från det förflutna skulle kunna ana en ny vår för allsköns satiriker och rabulister, men det är förstås inte vad det handlar om. Betydelsen är i stället ”av yttersta vikt för att samhället ska fungera”.

Under de senaste veckorna har den här användningen faktiskt svarat för den överväldigande majoriteten av ordets förekomster i svenska traditionella medier.

Det är svårt att säga riktigt hur ny den här betydelsen är, men vanligare tycks den ha blivit. Tittar man bara ett år tillbaka i tiden är det snarare politisk och kulturell verksamhet som begåvas med epitetet. Då var konst, litteratur, filmer och rapptexter samhällskritiska, men sällan förskolepersonal och lokförare. Associationerna gick kanske i första hand till storheter som Vilhelm Moberg, Rachel Carson eller Ebba Grön.

Genomslaget för ett helt nytt ord är betydligt lättare att följa än när ett befintligt ord, som här, får en ny betydelse. I det första fallet räcker det ganska bra med att elektroniskt söka igenom några större textmassor, men i det senare krävs okulärbesiktning av förekomsternas sammanhang.

Annons
Annons

”Att vara viktig för” och ”att ogilla” är inte riktigt varandras motsatser, men heller inte långtifrån.

Ordlistor brukar för kritisk ange fyra betydelser – ”granskande”, ”klandrande”, ”som innebär kris” och ”som bildar en övergång mellan olika förlopp eller tillstånd (inom fysiken)”, och under uppslagsordet samhällskritik hänvisas till klanderbetydelsen. Att den saknas i ordböcker tyder på att den nu aktuella användningen är ganska ny.

”Att vara viktig för” och ”att ogilla” är inte riktigt varandras motsatser, men heller inte långtifrån (och det förekommer faktiskt i språkhistorien att ord utvecklas till sina direkta motsatser). Vad har då hänt?

Själva ordet kritik har vi ytterst fått från grekiskans krinein ”bedöma” (ursprungligen ”sålla”), och genom att det som bedömdes ofta var allvarliga lägen fick vi kris. Den nya betydelsen av kritisk har ju just att göra med oundgänglighet i krissituationer.

Som så ofta förr är det frestande att misstänka engelskan för den nya utvecklingen – critical kan betyda ”avgörande”, ”av yttersta vikt”.

Det här är på intet vis första gången som omvälvande händelser sätter sina spår i språkbruket, och även om bogvisir, kurdiskt bokkafé, tsunami och stabsläge fanns sedan förut var de nog okända för många svensktalande innan katastrofer placerade dem på var mans tunga.

Som barn tyckte jag inte att det var märkligt att musikkritiker ogillade den senaste hårdrocken.

I fall av förändring brukar frågan nästan alltid uppkomma om vi håller på att göra språket oprecist. Vi kan i sammanhanget dra oss till minnes att kritiker redan innefattade ”recensent” och ”belackare”. Som barn tyckte jag inte att det var märkligt att tidningarnas musikkritiker ogillade den senaste hårdrocken – det hördes ju på själva yrkestiteln att deras jobb bestod just i att tycka illa om saker.

En normalbildad vuxen resonerar dock inte så, och lär heller knappast ha några större svårigheter att tolka den nya samhällskritiken.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons