Annons
Krönika

Andreas Cervenka:Tyst miljardaffär väcker frågan: Vem rattar Sverige?

Vid årsskiftet genomfördes i tysthet en affär på flera tusen miljarder kronor som berör alla svenskar. I värsta fall kan den visa sig bli ödesdiger för landet. Men politikerna gäspar.

Under strecket
Publicerad

Tillgångarna och skulderna i Nordea ökade från cirka 1 800 miljarder till 4 800 miljarder, alltså med 3 000 miljarder kronor, skriver Andreas Cervenka.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

Tillgångarna och skulderna i Nordea ökade från cirka 1 800 miljarder till 4 800 miljarder, alltså med 3 000 miljarder kronor, skriver Andreas Cervenka.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1
Tillgångarna och skulderna i Nordea ökade från cirka 1 800 miljarder till 4 800 miljarder, alltså med 3 000 miljarder kronor, skriver Andreas Cervenka.
Tillgångarna och skulderna i Nordea ökade från cirka 1 800 miljarder till 4 800 miljarder, alltså med 3 000 miljarder kronor, skriver Andreas Cervenka. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

På 2017 års första arbetsdag, den 2 januari, meddelade Nordea att banken omvandlat sina dotterbanker i de nordiska länderna till så kallade filialer.

”Därmed har samtliga tillgångar och skulder i dotterbankerna överförts till Nordea Bank AB (publ) samtidigt som Nordea Bank Danmark A/S, Nordea Bank Finland Abp och Nordea Bank Norge ASA har upplösts”, stod det i pressmeddelandet.

För många medborgare framstår nog denna nyhet ungefär lika exalterande som att lite färg torkat i en trappuppgång strax utanför Vänersborg. Inget som får snittsvensken att ramla av stolen.

Om kommunikén innehållit siffror hade saken nog kommit i ett annat läge.

För många medborgare framstår nog denna nyhet ungefär lika exalterande som att lite färg torkat i en trappuppgång strax utanför Vänersborg

Annons
Annons

Genom ovan nämnda överföringar ökar nämligen tillgångar och skulder i svenska Nordea Bank AB från cirka 1 800 miljarder till 4 800 miljarder, alltså med 3 000 miljarder kronor. Beloppet motsvarar runt 70 procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Eller cirka 300 000 kronor för varje svensk.

Varför bry sig om detta?

Därför att det finns ett talesätt om banker som lyder: de expanderar globalt men dör lokalt. Begravningskostnaderna tenderar av erfarenhet att landa en bit bortom kransar och smörgåstårta.

Nordeas nya struktur innebär att det formellt sett blir Sverige och svenska myndigheter som får bära ansvaret om något går snett.

Totalt har Nordeas koncern tillgångar på drygt 6 000 miljarder kronor, eller 150 procent av Sveriges BNP. Banken rankas som en av världens 30 så kallade systemviktiga institut enligt Financial Stability Board. Sverige är det minsta landet i världen som är hemvist för en bank på denna lista. Det riskerar att bli ett dyrt nöje.

Det anser i alla fall Sveriges Riksbank. Om Nordea av någon anledning inte lägre kan låna på marknaden blir det Riksbanken som får rycka ut med nödkrediter.

”Detta ökar riskerna för Riksbanken och ytterst för de offentliga finanserna”, konstaterade Stefan Ingves och hans kollegor i ett remissvar i fjol.

Som exempel på ansvarets storlek nämns att Nordeas skuld i utländsk valuta motsvarar 900 procent av Riksbankens valutareserv.

Betydligt vildare hypoteser än så har blivit verklighet (Lex finanskrisen).

Om Nordea hamnar i djup kris är det enligt de nya EU-reglerna om hur krisbanker ska hanteras framförallt ägare och långivare som ska stå för förlusterna. Men Riksbanken pekar på att staten ändå under vissa omständigheter kan komma att gå in med pengar.

Annons
Annons

”Det kan sammantaget inte uteslutas att den svenska staten, om Nordea får finansiella problem, kan komma att behöva skjuta till avsevärda belopp till Nordea antingen i form av förebyggande kapitalisering eller inom ramen för resolution”, skriver Riksbanken.

Varningen bygger förstås på ett hypotetiskt resonemang. Men betydligt vildare hypoteser än så har blivit verklighet (Lex finanskrisen).

Vad säger politikerna? En affär som ökar den teoretiska bördan för Sverige med 3 000 miljarder kronor och som enligt en myndighet i värsta fall riskerar att få statsskulden att skjuta i höjden borde ju vara en stor sak för alla vänner av sunda statsfinanser. Icke.

Regeringen har enligt finansdepartementet formellt sett varken rätt eller möjlighet att påverka frågan. Och i riksdagen tycks inte oron vara överdrivet stor. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har inte fått en enda fråga om saken.

Lite som att sila mikrober men svälja Mall of Scandinavia.

De två myndigheter som i första hand ansvarar för bankerna, Finansinspektionen (FI) och Riksgälden, delar inte Riksbankens oro och ser inga ökade risker för Sverige med Nordeas nya struktur. Snarare fördelar. Finansinspektionen, som formellt äger frågan, sade också ja till Nordeas planer i maj förra året.

För FI innebär detta att myndighetens ansvar ökar ganska dramatiskt. Den dåliga nyheten: Internationella Valutafonden IMF kritiserade i höstas FI som för liten och oerfaren för att övervaka ett så stort banksystem.

Samtidigt som de stora politiska partierna kan träta om budgetfrågor som handlar om några hundra miljoner vinkar alltså en annan del av det offentliga Sverige igenom en tretusentalsmiljardersaffär utan debatt. Lite som att sila mikrober men svälja Mall of Scandinavia.

Annons
Annons

Detta tycks vara ett mönster. Finansminister Magdalena Andersson (S) har beskrivit svensk ekonomi som en Tesla. Men den svenska bilen verkar vara utrustad med ett märkligt tilläggspaket. När någon fingrar på handbromsen dyker det upp en fot som pressar gasen i botten. När ratten vrids åt vänster följs det av en kraftig gir åt höger.

Magdalena Andersson bedriver enligt egen utsago en ”stram” finanspolitik. Samtidigt genomför en annan del av statsapparaten, Riksbanken, ett enormt stimulansprogram med 275 nytryckta miljarder och minusränta.

Regeringen säger sig vilja bekämpa ökade inkomstklyftor och ojämlikhet. Riksbanken gör tvärtemot: bankens lågräntepolitik gynnar de rika genom att höja värdet på olika tillgångar medan andra grupper halkar efter.
Finansinspektionen har med amorteringskrav och höjda kapitalkrav på bankerna försökt göra det dyrare att låna. Men det hjälper föga eftersom Riksbankens räntesänkningar gjort det billigare.

Eftersom Sverige får allt fler fattigpensionärer vill regeringen sänka skatten för dessa. Samtidigt torpederas pensionerna effektivt av Riksbankens minusränta.

Allt detta är en naturlig följd av Sveriges system med självständiga myndigheter och en oberoende Riksbank. Men det ger onekligen ett lite rörigt intryck. Om vi ska hålla oss kvar vid finansministerns bilmetafor brukar utländska ekonomer på besök berömma den glänsande lacken och den jämna och höga hastigheten men samtidigt varna för att det kan bli jobbigt om det dyker upp en snäv kurva.

Och den dag när däcken plötsligt tappar markkontakt i motorvägsfart är det en fråga som helst bör vara hyfsat utredd: vem är det som kör?

Exklusivt – läs hela Cervenkas nya bok: ”Vad gör en bank?”svd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons