Annons

Erica Treijs:Rosling bröt upp i ilska – lugnade med lego

Det blir svårare att tro att världen är god när Hans Rosling inte längre finns med oss, skriver SvD:s Erica Treijs.
Det blir svårare att tro att världen är god när Hans Rosling inte längre finns med oss, skriver SvD:s Erica Treijs. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Under strecket
Publicerad

Han fick oss att tro på framtiden. Att planeten skulle överleva. Och Hans Roslings budskap var klart: Världen är inte längre som när Tintin i Kongo skrevs.

Som professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet och en av initiativtagarna till Läkare utan gränsers Sverigesektion, hade Rosling mycket väl kunnat vara en skrivbordsriddare. En man som läste rapporter och publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Som gjorde gott, men skötte sitt. Nu låg det bevisligen inte för Sveriges mest kände professor att bevaka positioner och pinka revir. Han hade inte tid till det. Det fanns en hel värld att rädda och då gällde det att ständigt vara på språng.

Något som människorna i hans närhet naturligtvis tvingades acceptera. I katastrofläkaren Johan von Schreebs avhandling tackas handledaren Hans Rosling bland annat med orden: ”Det har varit en utmaning. Jag har slagits om din uppmärksamhet tillsammans G8-länderna, Bill Gates, Google-grundaren, unga studenter och dina barnbarn.”

När Hans Rosling talade lyssnade publiken... Men det var inte bara ord.

Annons
Annons

Vad Hans Rosling tyckte om den beskrivningen förtäljer inte historien. Däremot har han själv vid otaliga föreläsningar sålt in framgångssagan om att världens kvinnor inte längre föder så många barn så att befolkningsökningen kommer att explodera. I Roslings diagram, som med tiden kom att animeras, planade kurvan alltid ut.

Via stiftelsen Gapminder, som han startade tillsammans med bland andra sin son Ola Rosling, såg han till att levandegöra statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor. Gjorde siffror begripliga. För om utveckling var hans ledord så var bubbeldiagram och legobitar verktygen. Filmerna när Rosling visar olika länders ekonomiska utveckling, visar olika religioners eventuella påverkan på antalet födda barn eller hur en uppfinning som tvättmaskinen frigjort tid för bildning har visats miljontals gånger på bland annat Youtube.

Och när Hans Rosling talade lyssnade publiken. Hans mångordiga engelska med tydlig svensk intonation dunkade resolut in de viktiga budskapen oavsett vem som satt i publiken, om han höll föredraget för ett till brädden fullt Globen, eller för en kvinnoförening i mellersta Sverige. Men det var inte bara ord. Också handling kan läggas till Hans Roslings gärning.

Nu får andra ta över förklarandet där Hans Rosling slutade. Det finns fler bubblor att fylla och bitar att stapla.

Han besökte många katastrofområden genom åren och när det största ebolautbrottet i modern historia slog hårt mot Västafrika väcktes åter hans vrede. Han lämnade sin trygga pensionärstillvaro och åkte till Liberia för att tillsammans med det liberianska hälsoministeriet lära befolkningen hur de kunde förhindra fortsatt spridning av det dödliga viruset. Därefter staplade han legobitar i svensk tv för att vi skulle förstå vad exponentiell tillväxt verkligen innebar.

Det förefaller som om människor som sett världen – om så också dess värsta baksidor – är mindre rädda. När Hans Rosling såg rasismens grin, gav han sig med samma övertygande retorik in i flyktingfrågan. Han fick applåder – och en del kritik. Men de som utsatt sig för riktig fara blir kanske även bättre rustade för att klara motgångar. För Hans Rosling skyndade vidare. Han ville mer. Det fanns fortsatt många med samma människosyn som i 1930-talets ”Tintin i Kongo” att omvända.

Nu får andra ta över förklarandet där Hans Rosling slutade. Det finns fler bubblor att fylla och bitar att stapla. Men det blir svårare att tro att världen är god när Hans Rosling inte längre finns med oss.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons