Annons

Olof Ehrenkrona:Vi behöver kärnkraften för att klara klimatet

Pekka Lundmark, vd för Fortum.
Pekka Lundmark, vd för Fortum. Foto: Malin Hoelstad

Intervju | Fortums vd Pekka Lundmark vill ha mer nordiskt samarbete och snabbare beslut. Företaget som var finländskt från början men numera är en stor aktör också i Sverige och på kontinenten arbetar systematiskt för att bidra till en fossilfri produktion av el och värme.

Under strecket
Publicerad

I torsdags utlyste Europaparlamentet klimatnödläge. Det var ännu en av dessa symboliska manifestationer i tävlan om att stå i skenet från strålkastarna.

Men det finns de som arbetar med fullt fokus på att förändra vår energiförsörjning och handfast bidrar till att begränsa jordens uppvärmning.

Vi träffas i Grand Hôtels foajé i anslutning till ännu en av de många konferenser om energifrågor som hålls i skuggan av klimatdebatten. Pekka Lundmark, Fortum, har just talat. Dagens Industri står värd.

Uppgiften är inte alldeles enkel med 1,4 miljarder kineser och snart lika många indier och en befolkning i Afrika som växer snabbare än någonsin. Fattigdomsbekämpning kräver energi, och när fattigdomen väl har bekämpats uppstår en ny global medelklass med sina önskningar om sådant som kräver ännu mer energi.

Svaret handlar om elektrifiering, att ersätta fossilsamhället med elsamhället. Pekka Lundmark ger några siffror:

– Vi har räknat med att det för Nordens del, om vi vill klara klimatmålet, handlar om en ökning av elproduktionen med så mycket som femtio procent, från 400 TWh till 600 TWh. I Sverige kan det handla om en ökning från 140 TWh till över 200 TWh.

Annons
Annons

– På europeisk nivå är det en ännu större sak eftersom vi i Norden har kommit längre med elektrifieringen.

Lundmark hänvisar till den europeiska branschorganisationens beräkningar:

– Eurelectrics estimat är att efterfrågan på el i Europa kan fördubblas från 3 000 TWh till 6 000 TWh. Det är mycket, väldigt mycket, säger han.

Det handlar, enligt Fortums VD, framförallt om tre områden.

– Elektrifiering av transportsektorn, av tunga industriella processer och uppvärmningen i de länder som fortfarande använder fossila bränslen för att producera värme.

Han illustrerar därmed något som är underskattat i klimatdebatten, en underskattning som förmodligen är det största hotet mot legitimiteten i hela omställningen.

Med elektrifieringen följer också en hel rad andra miljövinster som renare luft och mindre buller. Fossilfri el luktar inte och sprider inte partiklar, datorer är tystare än skriv- maskiner och gör dessutom mycket annat i stort sett ljudlöst.

Elektrifiering är också ett sätt att öka energieffektiviteten, inte bara därför att fysikens lagar säger så utan därför att elen även öppnar för användningen av de förnybara energislagen.

På min fråga om det är realistiskt att räkna med att vindkraften skall kunna stå för hälften av den ökning av efterfrågan som förväntas, svarar Lundmark, att det i norra Europa nog kommer att bli så, medan solkraften av rent geografiska skäl kommer att spela en större roll i Sydeuropa.

Lundmark tar också upp frågan om att blanda in vätgas i naturgasen.

– Europa har ett stort gasnät, det kan vara ett sätt att göra gasen grönare. Vätgasen är också intressant som ett alternativ för energilagring. För Tyskland, som samtidigt ska fasa ut både kärnkraft och kolkraft kommer gasen att få en avgörande roll. Här måste vi använda alla medel för att göra gasen så grön som möjligt.

Annons
Annons

Nu sker den största utbyggnaden av vindkraften i norra Sverige. Det gör problemet med den bristande överföringskapaciteten från nord till syd ännu mer akut. Pekka Lundmark efterlyser ”riktiga krafttag” för att bättre samordna den nordiska nätplaneringen. Det står högt på önskelistan, eftersom den massiva elektrifiering som krävs förutsätter en långt större flexibilitet än stamnäten i dag kan erbjuda. Det är också en ekonomisk fråga eftersom kostnaden för flexibiliteten sjunker betydligt om nätutbyggnaden samplaneras.

Fortum har föreslagit en nordisk fond där stamnätsoperatörerna sätter in de intäkter de får genom flaskhalsarna i systemet. De ger ju arbitragevinster som skulle kunna användas för att bygga bort flaskhalsarna Dessa är marknadsimperfektioner till nackdel för såväl producenter som konsumenter.

Det finns numera ett nordiskt samarbetsforum som blev resultatet av Jorma Ollilas, Nokias förre VD, rapport om nordiskt energisamarbete. Lundmark säger att energiföretagen vill gå betydligt längre i samarbetet. De måste kunna reagera snabbare på förändringar i utbud och efterfrågan som bland annat följer av vindkraftens växande andel av utbudet:

– Vi vill helst se en helt integrerad nordisk marknad.

Fortum producerar mycket solkraft i Indien och Lundmark välkomnar konsumentproducerad el.

– Det första jag gjorde som ny chef för Fortum var att installera solceller på villataket, men med det sagt så kommer solkraftens roll för att minska utsläppen att vara begränsad här uppe. I Indien satsar vi dock stort, 200–250 nya MW/år. Sveriges subventionering med miljardbelopp av solceller har dock föga klimatnytta.

Annons
Annons

Jag frågar vad han helst ser för förändringar i Sverige. Först och främst gäller det tillståndsprövningen. Ett exempel är renoveringen av de sekelgamla turbinerna i Untra som har väntat i 14 år på tillstånd. Pekka Lundmark menar också att det är fel att utesluta en fortsatt användning av kärnkraften.

– Det är bra med långsiktiga uppgörelser men vi behöver också använda kärnenergin, även efter år 2040, menar han. – Vi ska inte heller stänga dörren för de små kärnkraftverken som nu utvecklas på flera håll i världen.

Jag kan inte undgå att jämföra producentens psykologi med opinionsbildarens och i någon mån kanske också med oss vanliga energikonsumenter. Lundmark tvekar inte om att problemet är lösbart om vi ställer om produktionen, och det kan vi göra med redan känd teknik. Men på den offentliga arenan handlar debatten nästan bara om försakelser och drastiska livsstilsförändringar.

I stället borde vi diskutera hur vi finansierar och bygger en fossilfri energiproduktion och var i världen vi gör investeringarna. Tekniken finns och kapitalet är billigare än någonsin. Är det inte dags att börja lyssna lite på företagarna, geograferna, ingenjörerna och ekonomerna? Om vi menar allvar med att värna klimatet och inte bara vill vädra våra känslor.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons