Annons

Pas d'ArtTvivlen skingras direkt – det här är överväldigande

Den prisbelönta inredningsarkitekten Martin Brudnizki ligger bakom miljön på Pas d’Art.
Den prisbelönta inredningsarkitekten Martin Brudnizki ligger bakom miljön på Pas d’Art. Foto: Tomas Oneborg

Ibland spännande påhittig, vid andra tillfällen inte tillräckligt vällagad – maten på Pas d’Art är ojämn men när den är bra blir Krogguiden imponerad. Och miljön är ett konstverk i sig.

Under strecket
Publicerad
Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg

Pas d'Art

Typ
Mellanklass
Kontakt
Biblioteksgatan 6, tel: 08 - 684 238 55.

Betyg: 4 av 6

Nog känner vi en viss skepsis på förhand. Ett av stadens större restaurangimperier, Brasseriegruppen, har stängt Wienercaféet för att uttryckligen ersätta det med något som ger bättre lönsamhet.

Det anrika konditoriets lokaler rymmer nu i stället en allroundkrog som har öppet för frukost och lunch och middag och sent barhäng – och serverar bakverk och klassisk fransk bistromat och lokalproducerad chark och grönsaksbaserade, bitvis helt veganska, mellanrätter.

Det låter farligt mycket som krogens motsvarighet till en fabrik.

Finns samma kreativitet och lust i kokkonsten? Där är intrycket mer tvetydigt.

Men Pas d’Art överraskar. Servicen är bra, sommeliererna kunniga och vinlistan något för finsmakare – här finns till och med bourgogner för 45 000 kronor pavan.

Det man verkligen minns efteråt är emellertid miljön, skapad av den prisbelönta inredningsarkitekten Martin Brudnizki, som bland annat gjort om två sviter på Grand Hôtel och designat säregna restauranger som Annabel’s och The Ivy Chelsea Garden i London.

Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg

Att Pas d’Art betyder ”ingen konst” på franska är ironiskt med tanke på att lokalerna i bjärta jugendfärger är rena konstinstallationen. Här finns verk av bland andra Marcel Dzama, Karin Mamma Andersson och Jens Fänge.

Det inre rummets väggmålningar, gjorda för hand av Gary Myatt, innehåller mängder av referenser till den svenska konsthistorien men också Afrodite ridandes på en skimrande älg. Det är överväldigande och allt annat än kliniskt Stockholmsvitt.

Finns samma kreativitet och lust i kokkonsten?

Där är intrycket mer tvetydigt.

Krögaren Michael Spiridon har bland annat ett förflutet på den vid millennieskiftet Michelinbelönade Stockholmskrogen Gässlingen, och vid vårt ena besök imponeras vi av de fantasifulla tolkningarna av klassiska rätter.

Foto: Tomas Oneborg

Den ångade torsken med potatis och vitvinssås serveras på en bädd av surkål och känns som en sorts havets schweinshaxe. Den signaturrätt som kallas ravioli är snarare en mustig gryta på vinbräserad biff som råkar vara instoppad i kuddar av pasta. Och svamptarten med örter och tryffelpecorino är smakrik och mäktig men ändå välavvägd – så här borde fler Stockholmskockar laga vegetariskt.

När vi återvänder till Pas d’Art räcker kökets ambitioner emellertid inte hela vägen fram. Vi kämpar med en torr oxkorv, en trött piggvar och en sönderfallande hollandaise. Chokladmoussen är genomsnittlig och Entrecôte Bordelaise visar sig vara ett köttberg.

Det skulle kunna vara ett uttryck för barnsjukdomar. Vi väljer att hoppas det – och att Spiridon ser till att hela menyn, varje dag, håller samma höga kvalitet framöver. Det borde inte vara någon konst.

1/3
Foto: Tomas Oneborg
2/3
Foto: Tomas Oneborg
3/3
Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons