Hanna Elm och Hanna Wandrell har picknick i Tantolunden, Stockholm.
Hanna Elm och Hanna Wandrell har picknick i Tantolunden, Stockholm. Foto: Malin Hoelstad

Vi hade i alla fall tur med vädret – eller?

Ska vi jubla över sommarens regn? Samtidigt som många svenskar har svurit över det grådassiga sommarvädret har resten av Europa haft värmebölja efter värmebölja. Men troligen är det ändå vi som är vinnarna.

Uppdaterad
Publicerad

Svetten lackade, stämningen kokade. Likt extremsommaren 1994 gick det över förväntan för Sverige i fotbolls-VM. Denna gång briljerade damerna och den 29 juni slog Stina Blackstenius ut Tyskland i kvartsfinalen på Roazhonstadion i Rennes i nordvästra Frankrike.

Dagen innan hade det franska värmerekordet slagits. 45,9 grader uppmättes utanför Montpellier på sydkusten. En värmebölja låg över Europa och den slog rekord på många håll på kontinenten.

I Frankrike inrättades kylrum för pensionärer, städer utfärdade körförbud för äldre bilar – och duschar och luftfuktare ställdes ut i huvudstaden. Fransmännen gjorde allt för att undvika konsekvenserna av den förra värmeböljan 2003, då omkring 15 000 personer dog. På Iberiska halvön kämpade samtidigt tusentals brandmän mot omfattande skogsbränder.

Bland de mer humoristiska inslagen var en tysk man som åkte moped spritt språngande naken. Bland de mindre roliga – att minst 13 personer miste livet i Europa i samband med värmevågen.

Annons

En knapp månad senare var det dags igen, och denna gång blev det ännu varmare. I Paris överträffades det tidigare rekordet med över två grader när 42,6 grader uppmättes den 25 juli. Samma vecka satte Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Belgien nya nationella värmerekord.

Värmen nådde aldrig riktigt hit upp.

Följderna blev dramatiska. Flera kärnkraftverk i Frankrike och Tyskland stängde av reaktorer på grund av hettan. På Rhenfloden kunde lastfartyg inte färdas med full vikt eftersom vattenståndet var för lågt.

Faktum är att juli 2019 var den varmaste månaden som någonsin har uppmätts på ett globalt plan, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Men det var knappast tal om några avstängda reaktorer i Forsmark eller Oskarshamn. Värmen nådde aldrig riktigt hit upp.

1/2

Det tidigare värmerekordet i Frankrike slogs den 28 juni i år.

Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT
2/2

Människor svalkar sig i en fontän i Paris, Frankrike.

Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT

I Stockholm var det 15 grader tisdag den 2 juli när Sveriges VM-drömmar krossades efter en snöplig 1–0-förlust mot Nederländerna på ett kokhett Parc Olympique Lyonnaise i Lyon. Natten mot den 4 juli var den kallaste i huvudstaden på 40 år, och i juni passerade dagligen regnfronter i stora delar av landet.

Varför var det inte lika varmt här? Och ska vi rent av vara glada för vår regniga sommar?

Annons

Den europeiska hettan hade sin orsak i luft som värmts upp över ett molnfritt Sahara för att sedan färdas norrut. Fenomenet är inte nytt, i kvällspressen benämns det ofta som ”Afrikavärme”.

Varma somrar kan uppstå på två olika sätt, förklarar Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Det ena är att riktigt varm luft från Sahara tar sig norrut. Det andra är när det blir en atmosfärisk blockering då ett högtryck parkerar sig över ett område under en längre period.

Det här har vi klimatforskare varnat för i årtionden.

Men junis Afrikavärme tog sig som sagt aldrig hit. Ett högtryck över Nordsjön pressade ner de varma vindarna – och i början av juli drog i stället ett svalare lågtryck in över Sverige. Även det en klassisk meteorologisk företeelse. Samma visa var det i slutet av juli, även om norra Sverige fick höga temperaturer.

1/2

Anders Fällström och dottern Edith Olvenmyr spelar minigolf i regnet i Stockholm.

Foto: Malin Hoelstad
2/2

Hanna Elm och Hanna Wandrell har picknick i Tantolunden, Stockholm.

Foto: Malin Hoelstad

Anledningen till den europeiska rekordsommaren är inte att väderfenomenen har förändrats, berättar Gunilla Svensson. Afrikavärme, Nordsjölågtryck och blockeringar har alltid funnits.

Sommarens extremväder på kontinenten har den enkla förklaringen att jordens klimat blivit varmare, förklarar Gunilla Svensson. Planetens medeltemperatur har ökat med en grad sedan mitten av 1800-talet – och i Sverige med 1,5 grader sedan 1980-talet.

Annons

Och vad det beror på råder det bred konsensus om i forskarvärlden, säger Gunilla Svensson. Den globala uppvärmningen sker just nu framför våra egna ögon. En ny internationell studie visar att förra sommarens torka och extremvärme i Sverige inte hade kunnat ske utan mänsklig påverkan.

Gunilla Svensson, professor i meteorologi, fotograferad framför konstverket ”A Tree Reflected” av Henrik Håkansson.
Gunilla Svensson, professor i meteorologi, fotograferad framför konstverket ”A Tree Reflected” av Henrik Håkansson. Foto: Malin Hoelstad

I torsdags släppte FN:s klimatpanel IPCC en rapport om att jordens klimat aldrig har varit så här hotat.

– Det här har vi klimatforskare varnat för i årtionden. Jag är inte förvånad över vad som sker, säger Gunilla Svensson.

Vi svenskar bryr oss mycket om klimatet. Den senaste Europabarometern, som släpptes i torsdags, visar att klimatet toppar listan över de viktigaste EU-frågorna. 48 procent av de tillfrågade svenskarna har satt klimatet längst upp på prioriteringslistan – högst av alla EU-länder.

Optimalt väder för spannmål är 20 grader och regelbundet regn.

Annons

Svaren hämtades in i november – när förra sommarens aldrig tidigare skådade torka och extremvärme fanns färskt i minnet.

Sommaren 2018 kan ha satt sina spår på svenskarnas sommarplaner på två sätt. Sedan dess har begreppet flygskam myntats. Allt fler anser att det är oförsvarbart att släppa ut flera ton koldioxid för att få en eller två veckors säkra soltimmar.

1/2

Årets sommar har bjudit på många regniga dagar.

Foto: Tomas Oneborg
2/2

Ulla Svanström är på promenad med hunden Stella på Södermalm, Stockholm.

Foto: Malin Hoelstad

Men det varma vädret har också gjort att fler har tänkt att man lika gärna kan semestra hemma i Sverige. Svenska turistföreningen hade 18 procent fler bokningar denna sommar jämfört med i fjol, och 32 procent fler personer har bokat tågresor med SJ under sommaren än förra året.

Annons

Hur tungt klimatoron verkligen väger in i sommarplanerna kan däremot diskuteras. Ymnigt regn och 15-gradiga julikvällar har fått sista minuten-bokningarna att skjuta i höjden.

De flesta charterbolag har sett en kraftig ökning av antalet sista minuten-bokningar. Under en vecka i juli hade charterbolaget TUI 30 procent fler bokningar jämfört med samma period i fjol, skriver DN.

Hemmasemestrande svenskar blev säkert också missnöjda när regn och åska tvingade dem att damma av gamla brädspel och dvd-filmer i stugorna.

Men för jord- och skogsbruket har årets gråmulna, klassiska svenska sommarväder varit perfekt.

1/2

Regnmolnen hänger över Molly Larsson och Astrid Womack som sitter vid Årstaviken i Stockholm.

Foto: Malin Hoelstad
2/2
Foto: Malin Hoelstad

I år väntas skörden bli bättre än det senaste femårssnittet. Optimalt väder för spannmål är 20 grader och regelbundet regn, skriver Lantmännen i sin skördeprognos för i år.

Annons

Vi märker det mer på sommaren eftersom vädret har varit mer dramatiskt.

Förra året var däremot en katastrof. Den extrema torkan gjorde att stora delar av landet förvandlades till en enda stor tändsticksask. Över 25 000 hektar skogsmark brann och på många håll rådde strikta eldningsförbud. På Gotland och i Stockholms skärgård ransonerades vattnet kraftigt.

Fjolårets väder beräknas ha kostat svenska lantbrukare 10 miljarder kronor, enligt Lantbrukarnas riksförbund. För skogsägarna beräknas bränderna ha kostat hundratals miljoner kronor.

1/2

Turister fyller på sina vattenflaskor i Rom, Italien.

Foto: Andrew Medichini/AP/TT
2/2

Även Nederländerna har fått en släng av årets värmeböljor.

Foto: Nicolas Economou/TT

I jordbruksvärlden pågår därför en diskussion om hur vi bäst skyddar oss för sådana somrar.

Men vad har vi att vänta oss i framtiden? Kommer klimatförändringarna att ge oss ännu varmare somrar?

Annons

Frågan diskuteras flitigt i forskarvärlden. Det finns en teori om att förändringar i jetströmmarna har bidragit till de senaste årens värmeböljor.

Jetströmmar är starka luftströmmar som rör sig omkring elva kilometer över marken, från väst till öst, på norra halvklotet. Men de rör sig inte alltid jämnt, utan böljar. Kurvorna kallas för Rossbyvågor, och styr i sin tur hur hög- och lågtryck utformas.

Förra sommarens varma väder berodde på att ett högtryck parkerade sig över Sverige. Kall luft kunde aldrig ta sig hit och kyla ner landet – och den kraftiga torkan förvärrade i sin tur situationen. Blockeringen, som det kallas inom meteorologin, kan ha haft sin orsak i hur jetströmmarna rörde sig.

Efter reklamen visas:
Vi hade iallafall tur med vädret. Eller?

Vissa studier pekar på att Rossbyvågorna har blivit större på grund av den globala uppvärmningen – vilket kan ha bidragit till de senaste årens extrema värmeböljor. Teorin skulle även kunna förklara varför monsunregnen i Asien har blivit kraftigare.

Miljövetaren Johan Rockström lyfte detta i en artikel i SvD tidigare i somras, men som så ofta i forskarvärlden går meningarna isär. Gunilla Svensson är inte helt säker på att Rockström har rätt. Hon menar att det finns för lite forskning i nuläget.

– Det har inte varit några blockeringar över Sverige i sommar, utan varm luft har transporterats hit när det var som varmast. Den naturliga variabiliteten är för stor för att dra den slutsatsen.

Hur sommarvädret blir i framtiden är i praktiken omöjligt att veta, menar hon. Det enda vi med säkerhet kan sluta oss till, är att jordens medeltemperatur ökar ifall vi fortsätter att släppa ut växthusgaser. Men det kan ändå innebära fem kalla somrar i rad, eftersom variabiliteten är så stor. Den största skillnaden i medeltemperatur sker i stället på vintern, förklarar Gunilla Svensson.

– Vi märker det kanske mer på sommaren, när det blir extremt varmt och torrt.

Det tidigare värmerekordet i Frankrike slogs den 28 juni i år.

Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT Bild 1 av 11

Människor svalkar sig i en fontän i Paris, Frankrike.

Foto: Rafael Yaghobzadeh/AP/TT Bild 2 av 11

Anders Fällström och dottern Edith Olvenmyr spelar minigolf i regnet i Stockholm.

Foto: Malin Hoelstad Bild 3 av 11

Hanna Elm och Hanna Wandrell har picknick i Tantolunden, Stockholm.

Foto: Malin Hoelstad Bild 4 av 11

Gunilla Svensson, professor i meteorologi, fotograferad framför konstverket ”A Tree Reflected” av Henrik Håkansson.

Foto: Malin Hoelstad Bild 5 av 11

Årets sommar har bjudit på många regniga dagar.

Foto: Tomas Oneborg Bild 6 av 11

Ulla Svanström är på promenad med hunden Stella på Södermalm, Stockholm.

Foto: Malin Hoelstad Bild 7 av 11

Regnmolnen hänger över Molly Larsson och Astrid Womack som sitter vid Årstaviken i Stockholm.

Foto: Malin Hoelstad Bild 8 av 11
Foto: Malin Hoelstad Bild 9 av 11

Turister fyller på sina vattenflaskor i Rom, Italien.

Foto: Andrew Medichini/AP/TT Bild 10 av 11

Även Nederländerna har fått en släng av årets värmeböljor.

Foto: Nicolas Economou/TT Bild 11 av 11