Annons

”Vi kan inte blunda för extremismen längre”

Foto: Bezav Mahmod

Ann-Sofie Hermansson (S) är en ovanlig röst i årets valrörelse, där både kandidater och partier över hela spektrat verkar göra allt de kan för att inte sticka ut och höras. Hon har gjort motståndet mot identitetspolitiken och dess följder till en profilfråga.

Under strecket
Publicerad

Intervju | Ann-Sofie Hermansson

Det säger en del att det känns som en frisk fläkt med en vänsterpolitiker som pratar om jämlikhet i ordets mest grundläggande bemärkelse. Likhet inför lagen. Samhällsproblem som ska mötas av alla, tillsammans, oavsett etnicitet, kön, och hudfärg. En gång i tiden var detta självklarheter. ”Skit i identiteten, du kan inte ha alla erfarenheterna”, säger Ann-Sofie Hermansson (S), kommunalråd i Göteborg, när vi träffades i veckan.

Tillsammans med Nalin Pekgul, tidigare S-riksdagsledamot och en av Sveriges främsta röster mot hedersförtryck och religiös extremism, går hon till val på att arbeta mot parallella samhällen, där religiösa extremister sätter spelreglerna för människors vardag.

Då är identitetspolitiken en nödvändig fiende. De flesta förstår nog att man inte behöver en viss uppsättning gener eller kromosomer för att företräda andra. Men den idén har gjort det naturligt för kommunpolitiker att ge bidrag till religiösa extremister eller navelskådande seminarier om intersektionalitet. För vem är politikern att säga vad som är rätt och fel gentemot valfri grupps självutnämnda företrädare?

Annons
Annons

Skit i identiteten, du kan inte ha alla erfarenheterna.

Därför låter mycket av det Hermansson säger nytt och självklart på samma gång, och det är en del av problemet. Hermansson påpekar nämligen det som få andra politiker vågat: den normkritiska, förment antirasistiska kejsaren är naken.
Som när hon pratar om det ramaskri som uppstod när kommunala tjänstemän stoppade finansieringen för visningen av aktivistfilmen ”Burka songs 2.0”, där personer som försvarat terrorister skulle delta i ett seminarium.

– I det efterföljande samtalet skulle personer som omhuldat dömda terrorister delta. Vi ska ha en långtgående yttrandefrihet, men Göteborgs kommun ska inte ge en plattform för odemokratiska uppfattningar. De här är inte personer som vill det demokratiska samhället väl.

Eller då Göteborgs sociala resursförvaltning drog sig ur ”fördjupningsdagen för anti-rasistisk hiv-prevention”, där en diger samling bidragsentreprenörer i den normkritiska sektorn skulle diskutera ”vithetsnormer på arbetsplatsen” och ”motståndsstrategier”.

– Vad är anti-rasistisk hiv-prevention egentligen? frågade jag mig. Det hela kändes alldeles för snävt och konstigt för kommunen.

Hermansson har inte precis valt de mest bekväma ämnena för sin kampanj, med tanke på tonläget inom stora delar av vänstern.

– Om man tar upp problemen med parallella strukturer och religiös extremism riskerar man att bli kallad för islamofob och rasist. Men man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. När man tittar till exempel på rättegången efter brandbomben mot synagogan i Göteborg (9/9-17, då två män från Syrien och en från Gaza kastade brandbomber mot en ungdomsfest i synagogan, red. anm.), då inser man att det här är verkligen ingen lek, det hade kunnat bli mycket allvarligare.

Annons
Annons

Mycket av det Hermansson säger kan låta självklart. Men det är det inte för alla. När Hermansson säger att ”det blir friktion” låter det som en underdrift. Hennes kamp mot bidrag till extremister och identitetspolitiska arrangemang har mött motstånd från samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Hon säger det inte själv, men man kan ana att det även inom hennes eget parti finns de som tycker att hon går för hårt fram. I partiet finns personer som Ulf Bjereld, som har förringat och försvarat hat och rasism genom att peka på ”kulturell kontext”.

I samarbetspartiet Miljöpartiet har den identitetspolitiska relativismen till och med skapat en nationell politisk kris under mandatperioden. Tidigare bostadsminister Mehmet Kaplans samröre med islamistiska och fascistiska organisationer uppstod inte i ett vakuum, och språkröret Gustav Fridolin förde fram Kaplan till regeringsposten.

Hermansson påpekar att översynen med extremism finns över politikens hela spektrum, och med tanke på hur länge den tidigare riksdagsledamoten Abdirizak Waberi fick hållas inom Moderaterna, trots sin bokstavstrogna tolkning av islam, är det svårt att förneka att hon har en poäng.

I min värld längtar många efter en socialdemokrati med självförtroende, men ibland har vi gått vilse i det separatistiska.

Men hos vänstern har identitetspolitiken blivit ideologi snarare än undantag. Hermansson är en klassisk socialdemokrat, och de båda världsbilderna går inte ihop.

– Det är en sorts politisk identitetskris. Men det kanske är bra, och kan föda någonting på längre sikt. I min värld längtar många efter en socialdemokrati med självförtroende, men ibland har vi gått vilse i det separatistiska.

Annons
Annons

Hermansson är en viktig röst, och gör både socialdemokratin och Sverige en stor tjänst genom att vara tydlig mot identitetspolitiken och ursäktandet av religiös extremism. Men verkligheten ser krass ut. Hermansson poängterar att det både behövs förebyggande åtgärder som stävjar extremismen på lång sikt, kraftigare polisarbete och sådant som kameraövervakning för att möta det mer akuta hotet.
Samtidigt har samhället redan låtit extremismen gro under lång tid, och det mesta talar för att problemen inom rättsväsende och polis kommer att bestå inom överskådlig framtid. Bara en av de tre män som dömdes till fängelse för attacken mot synagogan i Göteborg kommer att utvisas, de två andra får stanna kvar och kan fortsätta hota Sveriges judar.

De senaste årens stora invandring från länder där både kvinnoförtryck och religiös extremism är kulturella fundament kommer att förstora problemet. Politiker som Hermansson kan göra stor skillnad genom att ta ett första viktigt steg mot en attitydförändring i samhället, och öppna för ett politiskt klimat där lösningar kan diskuteras på allvar. Men det är bara en början.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons