X
Annons
X

”Vi klarar inte vården för äldre och multisjuka”

Att sköra äldre ligger och väntar i akutmottagningarnas korridorer visar med all önskvärd tydlighet att dagens sjukvårdssystem inte fungerar. Primärvården har inte förutsättningar att klara sitt uppdrag, skriver Jan Nilsson, professor i hjärt-kärlmedicin och ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien.

Läs mer om Krisen i sjukvården
Politikerna måste nu ta ett större ansvar och satsa på de allra sjukaste under kommande mandatperiod, skriver debattören.
Politikerna måste nu ta ett större ansvar och satsa på de allra sjukaste under kommande mandatperiod, skriver debattören. Foto: Leif R Jansson/TT

DEBATT | SJUKVÅRD

Allt fler av oss som bor i Sverige har förmånen att bli riktigt gamla. Tyvärr innebär det också att många drabbas av allvarliga sjukdomar som hjärtsvikt, kol och cancer. Den här utvecklingen ställer nya krav på hälso- och sjukvården. Det finns ett stort behov av att anpassa hälso- och sjukvården så att vi kan möta behoven och ge god vård till den snabbt växande gruppen äldre som ofta är både sköra och multisjuka.

Att sköra äldre ligger och väntar i akutmottagningarnas korridorer och kulvertar visar med all önskvärd tydlighet att dagens sjukvårdssystem inte fungerar. Åtminstone inte för de äldre. Det är ovärdigt en välfärdsstat som Sverige att gamla och sjuka behöver vänta i timmar för att få en första bedömning och sedan ännu längre på en vårdplats. Detta i miljöer som präglas av stress och personalbrist och där det ibland saknas möjlighet för den sjuka att kalla på hjälp.

Under valrörelsen pågick en livlig debatt om hälso- och sjukvården. Det är välkommet med politiska diskussioner kring viktiga vårdfrågor som bemanning i primär- och akutvården, långa köer till behandlingar, arbetsmiljöfrågor, löner och kostnaderna kring Nya Karolinska Sjukhuset. Samtidigt var det iögonenfallande att så lite av debatten handlade om de som behöver vården allra mest: gamla, sköra och multisjuka människor.

Annons
X

Den fragmenterade vården leder till att man som patient själv måste navigera rätt i en stor och komplex vårdorganisation.

I dag är både hälso- och sjukvården och den kliniska forskningen i hög grad fokuserad på enskilda diagnoser och högspecialiserad vård, snarare än på primärvård och kontinuitet. I internationell jämförelse har Sverige en relativt sjukhustung vårdorganisation och en svag primärvård. Det här drabbar de allra sjukaste.

Dagens primärvård klarar i många fall inte av att ta det sammanhållande ansvaret för den multisjuka patienten. Det saknas ett helhetsgrepp kring individens hälsotillstånd och kontinuitet genom hela vårdkedjan.

Sedan länge finns också betydande problem när det gäller samverkan mellan olika huvudmän och vårdnivåer. Detta leder till att människan tappas bort och att den multisjuka patienten lätt hamnar mellan stolarna. Primärvården av i dag har inte förutsättningar att klara sitt uppdrag. Den fragmenterade vården leder till att man som patient själv måste navigera rätt i en stor och komplex vårdorganisation. En både svår och orimlig uppgift för en sjuk människa.

Större delen av den medicinska forskningen är centrerad till universitetssjukhusen. Forskningen kretsar ofta kring specifika enskilda diagnoser och högspecialiserade behandlingar. Detta har lett till viktiga forskningsframsteg, men det kvarstår samtidigt betydande kunskapsluckor när det gäller vård, behandling och uppföljning av gruppen multisjuka. Ett exempel är att det i dag saknas en bra definition av begreppet multisjuk, liksom kunskap om när multisjukdom är en riskfaktor i sig.

Därför är det nu hög tid för politikerna att sätta de sjukaste patienterna i centrum och säkerställa en bättre vård än vad dagens hälso- och sjukvårdssystem kan leverera.

I åtgärdsprogrammet Kunskapslösningen som nyligen lanserades av Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Läkaresällskapet presenteras en rad förslag för att sjösätta en kunskapsrevolution inom svensk vård och en styrning som utgår ifrån patientens behov. Jag vill uppmana landstingen, men också riksdag och regering, att fokusera på tre avgörande frågor för en bättre hälso- och sjukvård för de allra sjukaste.

1. Integrera styrningen. Det svenska sjukvårdssystemet behöver i betydligt högre grad sätta den individuella patientens behov i centrum. För detta krävs en sammanhållen styrning och samordning mellan olika aktörer och vårdnivåer. Här finns goda exempel att inspireras av. I Norrtälje har exempelvis Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun tillsammans bildat bolaget Tiohundra. Det har gjort det möjligt för primärvård, sjukhusvård, vård- och omsorgsboenden, hemtjänst, hemsjukvård och rehabtjänster att ledas och samordnas under ett och samma organisatoriska tak.

Det saknas inte goda initiativ, och tilläggsuppdraget nyligen till Utredningen om god och nära vård (S 2017:01) är ett steg i rätt riktning. Samtidigt har det pratats i årtionden om bättre samverkan mellan kommuner och landsting. Nu är det dags för politikerna att gå till handling och genomföra konkreta organisatoriska förändringar som faktiskt löser problemen.

2. Stärk primärvården. Vi vet att länder som satsar på primärvården har en mer effektiv och jämlikt fördelad vård. Den svenska primärvården behöver stärkas för att bli det samordnande navet kring den sköra och multisjuka patienten, med resurser och förutsättningar att ta ansvar för att koordinera vården och omsorgen. För att kunna ge god vård och för att minska trycket på akutmottagningarna måste primärvården finnas tillgänglig och samverka med den kommunala vården även under kvällar och helger.

Primärvården behöver också förutsättningar att bedriva forskning och utveckling i nära samverkan med universitetssjukvården. Även här finns goda exempel. Så kallade akademiska vårdcentraler finns i dag på flera platser runt om i landet. Dessa knyter samman utbildning, utveckling och forskning med vardagen på vårdcentralerna. Denna typ av verksamhetsnära forskning i primärvården behöver utvecklas och stärkas.

3. Forskningssatsa på multisjuka. Det saknas i dag en tillfredsställande definition av multisjukdom. Det behövs mer kunskap för att bättre förstå vad som påverkar de multisjuka patienternas hälsotillstånd, vad som är den bästa tänkbara vården och hur vi förebygger ytterligare ohälsa och vårdskador.

För att åstadkomma detta behövs särskilda riktade forskningssatsningar kring gruppen sköra och multisjuka. Här kan landstingen bidra med sina forskningsmedel och kommande regering bör inrätta ett nationellt forskningsprogram om multisjuka i nästa forskningsproposition. Det krävs exempelvis finansiering av nationella behandlingsstudier i vårdkedjan för de multisjuka. Detta med målsättningen att undvika låg livskvalitet, undvikbara vårdtillfällen, nedsatt funktionsförmåga eller i värsta fall onödiga dödsfall.

Politikerna måste nu ta ett större ansvar och satsa på de allra sjukaste under kommande mandatperiod. Det skulle kunna göra stor skillnad under livets sista år för miljoner människor som haft turen att bli gamla. Vi får inte glömma de sjukaste.

Jan Nilsson
professor i hjärt-kärlmedicin och ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien

Jan Nilsson. Foto: Pressbild
Annons
X
Annons
X

Politikerna måste nu ta ett större ansvar och satsa på de allra sjukaste under kommande mandatperiod, skriver debattören.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 2

Jan Nilsson.

Foto: Pressbild Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X