Annons

”Vi kommer att flyga mer – i personliga drönare”

Mer extremoväder och ökade havsnivåer. Den svåraste utmaningen som samhället står inför är klimatet och det gäller att agera och inte blunda. Det menar Swecos vd Åsa Bergman som också spår att vi kommer flyga mer – fast i personliga drönare.

Under strecket
Publicerad

Åsa Bergman är en långvägare inom Sweco. Hon anställdes för 28 år sedan på konsulten med projektledning och var då ute på byggarbetsplatser. För ett år sedan tog hon klivet upp från att vara Sverigechef till att bli vd och koncernchef för hela bolaget.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

”Om vi ska uppnå netto noll i utsläpp av växthusgaser krävs enorma omställningar”, säger Åsa Bergman.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2

Åsa Bergman är en långvägare inom Sweco. Hon anställdes för 28 år sedan på konsulten med projektledning och var då ute på byggarbetsplatser. För ett år sedan tog hon klivet upp från att vara Sverigechef till att bli vd och koncernchef för hela bolaget.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Åsa Bergman är en långvägare inom Sweco. Hon anställdes för 28 år sedan på konsulten med projektledning och var då ute på byggarbetsplatser. För ett år sedan tog hon klivet upp från att vara Sverigechef till att bli vd och koncernchef för hela bolaget.
Åsa Bergman är en långvägare inom Sweco. Hon anställdes för 28 år sedan på konsulten med projektledning och var då ute på byggarbetsplatser. För ett år sedan tog hon klivet upp från att vara Sverigechef till att bli vd och koncernchef för hela bolaget. Foto: Tomas Oneborg

Det var en ovanlig syn. Skolbarn med plakat. Skolbarn som demonstrerade. Svenska Greta Thunbergs arbete för klimatet syntes världen över.

Åsa Bergman följer utvecklingen.

– Jag ser det som ett uttryck för den oro många känner över de klimatförändringar som sker.

Stigande vattennivåer är inte längre science fiction utan något som teknikkonsulterna på Sweco räknar på vid varje nytt projekt. Ett färskt exempel är renoveringen av Nationalmuseum där källaren är säkrad utifrån ett 100-årsperspektiv.

Extremväder är något som vi måste läras oss att leva med menar Åsa Bergman.

– Stormen Alfrida ledde till många strömlösa hushåll. Klimatförändringar påverkar och vi kommer se mer av sånt väder framöver. Då gäller det att samhället kan distribuera el till alla hushåll oavsett väderförhållanden.

Annons
Annons

”Om vi ska uppnå netto noll i utsläpp av växthusgaser krävs enorma omställningar”, säger Åsa Bergman.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Egentligen räcker det att glömma laddare till mobilen för att inse hur oerhört elberoende det moderna livet är.

Hur ser beredskapen ut?

– För kortare elavbrott finns i dag god samhällsberedskap. Men
det är situationer som vid kraftigare oväder, som orsakar längre elavbrott, som vi behöver förbereda oss bättre på att hantera.

De många hushåll i Roslagen som drabbades av stormen Alfridas framfart torde nicka instämmande. Vissa var utan ström i 22 dagar.

Borde fler bli mer medvetna preppers?

– Det är ett individuellt val man måste göra.

Har du själv tankar med vatten hemma – eller reservaggregat?

– Nej, det har jag inte. Jag tror att man inte heller får glömma att Sverige är ett land med god samhällsberedskap.

Egentligen räcker det att glömma laddare till mobilen för att inse hur oerhört elberoende det moderna livet är. Många drömmer samtidigt om en elbil.

”Om vi ska uppnå netto noll i utsläpp av växthusgaser krävs enorma omställningar”, säger Åsa Bergman.
”Om vi ska uppnå netto noll i utsläpp av växthusgaser krävs enorma omställningar”, säger Åsa Bergman. Foto: Tomas Oneborg

Klart är att samhället digitaliseras i en rasande takt.

Infrastrukturen kring el behöver alltså inte bara säkras utan också byggas ut, kraftigt.

– Enligt International Energy Agency kommer det att år 2030 finnas 125 miljoner elbilar på vägar runt om i världen. Frågan är hur alla dessa bilar ska kunna laddas på ett effektivt sätt. Men det handlar också om att exempelvis industri och att transportsektorn förväntas bli mer elberoende.

Annons
Annons

Hur mycket mer el behövs?

– Om vi ska uppnå netto noll i utsläpp av växthusgaser krävs enorma omställningar.

På uppdrag av Svenskt Näringsliv undersökte Sweco nyligen vad som krävs för att uppnå de färdplaner som svenska industri- och transportsektorn satt upp för att uppnå en fossilfri konkurrenskraft till år 2045. Beräkningarna visade att elbehovet kommer att öka med 30 procent och efterfrågan på bioenergi väntas öka med 86 procent fram till år 2045.

– Det kommer att ställas krav på varje enskilt företag för att de uppsatta klimatmålen ska klaras.

Det räcker inte att prata, utsläppen av koldioxid måste minska.

Åsa Bergman beskriver en framtid med förtätade städer, där många människor ska rymmas på liten yta men ändå trivas. Det ställer krav på kollektivtrafik, smarta transporter och innovativa lösningar.

Hon menar att medvetenheten är väldigt hög kring dessa frågor. Hållbarhet och klimatsmarta lösningar är högt upp på agendan. Men hon är samtidigt tydlig med en sak. Det räcker inte att prata, utsläppen av koldioxid måste minska.

– De tekniska lösningarna finns. Det handlar om att de implementeras i projekten. Och vi måste styra om, säger hon med emfas.

Åsa Bergman tror att man i framtiden kommer att ha självkörande bilar på vägarna, att allt kommer att vara elektrifierat eller gå på biobränsle, som exempelvis flyget.

– Rent personligen tror jag att vi kommer flyga omkring i personliga drönare. Vi har ett luftutrymme som vi inte utnyttjar, säger hon.

Om alla använder luften och färre kör runt på vägarna kommer det förändra också hur samhällen byggs och utvecklas. Externa köpcentrum med enorma parkeringsplatser tillhör historien spår Åsa Bergman.

– Butiker eller showroom kommer att finnas men jag tror vi kommer att beställa varorna och få dem hemlevererade på något smart sätt.

Men en ökad e-handel ställer också ökade krav på transporter, där Åsa Bergman spår att alla transporter elektrifieras.

– Man kan fundera på att använda tunnelbanan för att transportera gods genom Stockholm, de tider som den inte transporterar människor.

När lever vi då i denna värld av el? Åsa Bergman är noga med att inte sätta ett datum.

– Jag ser att utvecklingen leder dit, men jag har lärt mig av en KTH-professor att det enda man inte kan är att sia om framtiden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons