Efter reklamen visas:
Framtidens tallrik ILL TOPPVIDEO.mp4

”Vi kommer se på 2020 och fråga, vad höll vi på med?”

Kan vi mätta 10 miljarder människor år 2050 utan att förstöra planeten? Ja, menar forskare – men det krävs en rejäl omställning. Fram­tidens tallrik kan vara så väsens­skild från dagens att det knappt går att föreställa sig.

Uppdaterad
Publicerad
Framtidens tallrikFölj ämneFöljer ämne
Presenteras av Scani

Tunna plastlådor är placerade i ställningar ovanpå varandra. Nils Österström drar ut en av dem och visar upp tusentals krälande små mjölmaskar, färdiga att bli fiskfoder.

Som så många andra intervjuer just nu görs denna över Skype. Visningen av företaget Tebritos anläggning får vi genom mobiltelefonens skärm.

− De håller sig här i sina lådor. Det är det som är så finurligt, att man kan odla dem väldigt storskaligt på en liten yta, säger Nils Österström och visar upp annan låda där svarta skalbaggar kravlar omkring − larvernas föräldrar.

Tebritos affärsidé är att att föda upp insekter och omvandla dem till högvärdigt protein och fett. Sedan i november har man en produktionsanläggning i Orsa och än så länge produceras cirka 80 kilo larver per vecka. Målsättningen är att nå en produktionsvolym på flera tusentals ton per anläggning och år. För Nils Österström är insekter som föda åt djur – och människor – en självklar och viktig del av framtidens matsystem.

− Dels ger de ett högvärdigt animaliskt protein som har samma proteinkvalitet som nötkött. De innehåller många viktiga mineraler och vitaminer, har ett högt järninnehåll och fleromättat fett, och nästan inget kolesterol.

− Dels är det väldigt klimatsmart eftersom man använder sidoströmmar från spannmålsindustrin för att föda upp dem, så det är inte ”food for food”. Det är helt enkelt ett bra sätt att producera det extra protein världen behöver.

1/2

Nils Österström, medgrundare av Tebrito.

Foto: Tebrito, Kola Production
2/2

Ett av Tebritos produktionsrum i Orsa.

Foto: Tebrito, Kola Production

De marknader som Tebrito just nu siktar in sig på är dels växtnäringsprodukter, som görs på mjölmaskens spillning (frass), dels foder till fisk och husdjur. Att sälja insekter som mat åt människor är däremot inte tillåtet i Sverige i dag, till skillnad från i många andra länder.

Annons

Men det kan det bli ändring på redan i år, hoppas Nils Österström.

− Sedan 2018 har vi en ny lag i EU gällande ny mat, och just nu behandlas ett antal ansökningar om insekter som livsmedel. Nu kan vi ha kommit till den punkt där man är redo att godkänna bland annat mjölmasken som föda.

Är insekter en del av svaret på hur vi ska lösa matfrågan i framtiden? Nils Österström är övertygad. Andra bedömare är mer skeptiska, och menar att vägen till någon storkonsumtion är lång, och att vi då redan hittat andra proteinkällor.

Vad många forskare däremot är överens om är att vi behöver ställa om vad vi äter och hur vi tänker kring mat. År 2050 kommer det att leva närmare 10 miljarder människor på jorden. Enligt en rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kommer vi, om vi fortsätter producera och konsumera på det sätt vi gör i dag, att behöva öka matproduktionen med runt 50 procent, jämfört med 2012.

Frågan om den biologiska mångfalden är lika alarmerande som klimatkrisen.

− Redan i dag klarar planeten egentligen inte att producera det vi gör, vi går utanför planetens gränser, säger Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre, som förra året var delaktigt i den mycket omskrivna EAT Lancet-rapporten.

Annons

Rapporten, skriven av 37 forskare från 16 länder, är kanske det hittills mest omfattande och ambitiösa försöket att svara på frågan hur vi ska lösa morgondagens matfråga ur ett globalt perspektiv. Utgångspunkten var att rekommendera ett ätmönster som är både hälsosamt och hållbart. Bland annat presenterades en diet som ligger en bra bit bort från dagens konsumtion.

Kan vi föda tio miljarder människor 2050? ”Det går, men det kräver en stor omställning”, säger Line Gordon på Stockholm Resilience Centre.
Kan vi föda tio miljarder människor 2050? ”Det går, men det kräver en stor omställning”, säger Line Gordon på Stockholm Resilience Centre. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Vi behöver äta runt tio gånger mer baljväxter, som bönor, ärtor och linser, än vad genomsnittsvensken äter i dag. Konsumtionen av nötter, frön, grönsaker och frukt behöver också öka. Det röda köttet behöver vi dra ner på till cirka 14 gram per person och dag, enligt den globala rapporten. En nordisk uppföljning landade i en rekommendation om 0–28 gram rött kött per dag. Att jämföra med svenskarnas i genomsnitt cirka 100 gram i dag.

Annons

− Vi satte den här kosten efter vad som är hälsosamt att äta, och sedan undersökte vi om det är möjligt att producera detta till tio miljarder människor. Och ja, det går, men det kräver en stor omställning, säger Line Gordon.

Vi behöver äta tiofaldigt av baljväxter som kikärtor.
Vi behöver äta tiofaldigt av baljväxter som kikärtor. Foto: Janerik Henriksson/TT

I rapporten talas det om ”The Great Food transformation”, en omställning där målet är att nå en skärningspunkt mellan en hälsosam kost och en hållbar produktion. För att lyckas med detta behöver vi förändra vår konsumtion och vårt sätt att producera mat. Men, som rapporten också fastslår, även med en mer växtbaserad kost uppstår problem.

Naturen har otroligt många nyanser som vi inte riktig omfamnat än.

Christina Cheng, trendanalytiker på innovationsbyrån Sprillo som analyserar trender i matbranschen, har arbetat med framtidens matfråga i 20 år. Hon tycker att den biologiska mångfalden hamnat i skymundan för det mer braskande klimathotet.

Annons

− Skiftar vi till en växtbaserad diet så kommer vi att klara klimatmålet, men vi bommar andra planetära begränsningar, som den biologiska mångfalden. Den frågan är lika alarmerande som klimatkrisen.

Christina Cheng.
Christina Cheng. Foto: Privat

Världsnatur­fondens (WWF) Living Planet-rapport från 2018 slog fast att mängden vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 40 år. FAO har tidigare varnat för att den odlingsbara jorden är på väg att försvinna och att vi 2017 bara hade 60 års skördar kvar av matjord. Ett steg till lösning, menar Christina Cheng, är att man går bort ifrån ett högspecialiserat globaliserat jordbruk med ett fåtal grödor. Ett mer lokalt matsystem baserat på ett jordbruk som producerar en större variation av grödor kan, enligt Christina Cheng, inte bara att rädda vårt jordbruk, utan också göra att vi 2050 får helt nya smaker på tallriken.

Annons

− När en börjar äta saker som inte sönderförädlats för att växa snabbt, som vilda växter till exempel, så inser en att naturen har otroligt många nyanser som vi inte riktig omfamnat än, säger Christina Cheng.

Faktum är att vi redan i dag producerar mycket mer mat än vad vi behöver. En tredjedel av all mat slängs eller förstörs, enligt en rapport från Boston Consulting Group 2018. Bara i Sverige uppstod runt 1,3 miljoner ton matavfall 2018, vilket motsvarar i genomsnitt 133 kilo per person, enligt Naturvårdsverket. Av detta kom cirka 70 procent från hushållen. För att inte tala om den överkonsumtion som framförallt västvärlden gör sig skyldig till − det vill säga att vi äter mer än vi behöver. Skulle vi komma tillrätta med de problemen, så skulle lösningen på matfrågan 2050 förmodligen vara ett steg närmare. Och kanske kan man gå ännu längre än så.

− Vi behöver nyttja våra resurser smartare, och ha ett ökat kretslopptänk i vår matproduktion. Vilka restprodukter finns i dag som kan användas på nya innovativa sätt? Att ställa sig den frågan ger ökat innovationstänk kring vad vi kan äta, säger Lovisa Madås, en av grundarna till AGFO, ett insikts- och mediebolag med fokus på framtidens matsystem.

Annons

I framtiden kommer vi att äta gott, billigt, nyttigt och hållbart.

Hon lyfter upp en rad svenska initiativ där man tar vara på sådant som redan produceras men inte används. Exempelvis getköttsprodukter som görs på ratade bockkillingar som inte går att använda i getostproduktionen, juice som produceras på räddad frukt och ett svampbaserat protein som odlas av restprodukter från livsmedelsindustrin.

− Min personliga favorit är rapsfrökakan, en restprodukt från tillverkningen av rapsolja, som skulle kunna bli en ny proteinkälla i framtiden.

Blommande skånskt rapsfält i april 2020.
Blommande skånskt rapsfält i april 2020. Foto: Johan Nilsson/TT

I Sverige skördades 2018 cirka 216 000 ton raps, enligt Jordbruksverket. Tre kilo rapsfrön ger ett kilo olja och två kilo rester. I viss utsträckning används dessa i dag till djurfoder men forskare tittar nu på hur rapsfrökakan skulle kunna bli en ny vegetarisk produkt med hög proteinhalt.

Annons

EAT-Lancet-rapporten går ut på att förfina och effektivisera det matsystem vi har. Men det finns också betydligt mer radikala tankar kring hur vi ska lösa matproduktionen och vad som ska ligga på våra tallrikar 2050.

− För det första kan man ställa sig frågan: Kommer det att finnas en tallrik? säger Johan Jörgensen, grundare av Sweden Foodtech, ett företag som arbetar med innovationer kring det framtida matsystemet och bland annat har anordnat konferensen Sweden Food Tech Big Meet.

Själv tror han att matsystemet 2050 är så totalt skilt från det vi har i dag att det är närmast omöjligt att föreställa sig.

− Det handlar inte om att börja döda insekter istället för kossor. Insekterna är bara en förlängning av det nuvarande matsystemet. Jag tror att vi idag befinner oss i de sista skälvande ögonblicken av det industriella matsystemet. Nu måste vi gå postindustriellt.

− Jag tror att vi kommer titta tillbaka på den här tiden och fråga, vad höll vi på med? Hur kom det sig att vi accepterade att äta dyrt, dåligt, miljöovänligt och äckligt? I framtiden kommer vi att äta gott, billigt, nyttigt och hållbart.

Annons
Vi äter labbodlat kött långt före 2050, spår Johan Jörgensen.
Vi äter labbodlat kött långt före 2050, spår Johan Jörgensen. Foto: Simon Rehnström

Johan Jörgensen tror också att framtidens mat kommer att vara individanpassad på ett helt annat sätt än i dag. Istället för att ett livsmedelsverk ger generella råd till befolkningen kommer vi med teknikens hjälp kunna ta reda på exakt vad varje enskild individ behöver äta för att må bra, spår han.

”Under 2020-talet kommer algoritmer att välja vilken mat som passar just dig bäst, baserat på data i till exempel en smart klocka”, som han uttryckte det i SvD:s satsning 20 tankar om 2020-talet.

Skulle man kunna äta upp all övergödning i Östersjön?

Vad gäller själva produktionen ifrågasätter Johan Jörgensen om den överhuvudtaget behöver ske i naturen.

− Självklart kommer vi att äta labbodlat kött långt före 2050. Då talar vi inte bara om att vi ska kunna äta oxfilé. Vi ska lika gärna kunna äta pandafilé, kolibritunga eller isbjörnsnos. Och inget djur skulle behöva dö i processen, vi kan odla precis lika mycket isbjörnsnos som vi kan odla märgben.

Annons

Han nämner ett finskt food tech-bolag som använder koldioxid till att framställa protein. Kanske kan samma tänk appliceras på annat som vi vill bli av med.

− Kan vi äta planeten hälsosammare? Skulle man kunna äta upp all övergödning i Östersjön? Kan vi ta avgaser och göra något vettigt av dem? I avloppsvatten kan vi ju redan nu odla olika typer av ätbara svampar. Hur kan detta göras storskaligt?

Elin Röös.
Elin Röös. Foto: Christer Franlund

Var vi kommer att landa och vad vi faktiskt kommer att äta 2050, om vi nu lyckas föda jordens befolkning, beror helt på oss själva. Det menar Elin Röös, forskare knuten till Future Food vid Sveriges lantbruks­universitet.

− Det avgörs av vad man tror att man kan åstadkomma med teknikutveckling, vad man tror att man kan åstadkomma med konsumtionsförändringar och i slutändan vad vi väljer att investera i framöver.

− Jag tror att det kommer att vara en mix av alla de här perspektiven, det går inte att dela upp dem så här som man kan göra teoretiskt utan de kommer att samexistera, säger Elin Röös.

Rörelser som Fridays for future, med Greta Thunberg i spetsen kan förändra spelplanen, menar Elin Röös.
Rörelser som Fridays for future, med Greta Thunberg i spetsen kan förändra spelplanen, menar Elin Röös. Foto: Christian Charisius/TT

Inte minst är frågan om maten också en politisk fråga, och kräver en vilja till förändring, menar Elin Röös.

− Dagens politiska klimat globalt gör ju att man bli lite pessimistisk. Men samtidigt så har vi hela gräsrotsrörelsen med exempelvis Fridays for future som fullkomligt har exploderat de senaste åren och som kräver omställning. Kan det förändra saker? Inte minst ser vi ju nu under corona­krisen hur både företagsledare och politiker går ut och talar om att bygga upp vårt samhälle.

Nils Österström, medgrundare av Tebrito.

Foto: Tebrito, Kola Production

Ett av Tebritos produktionsrum i Orsa.

Foto: Tebrito, Kola Production

Kan vi föda tio miljarder människor 2050? ”Det går, men det kräver en stor omställning”, säger Line Gordon på Stockholm Resilience Centre.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Vi behöver äta tiofaldigt av baljväxter som kikärtor.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Christina Cheng.

Foto: Privat

Blommande skånskt rapsfält i april 2020.

Foto: Johan Nilsson/TT

Vi äter labbodlat kött långt före 2050, spår Johan Jörgensen.

Foto: Simon Rehnström

Elin Röös.

Foto: Christer Franlund

Rörelser som Fridays for future, med Greta Thunberg i spetsen kan förändra spelplanen, menar Elin Röös.

Foto: Christian Charisius/TT
Framtidens tallrik presenteras av Scan

Till Framtidens tallrik