Annons

Catarina Kärkkäinen:Vi måste få kontroll över vilka som är här

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Systemet med samordningsnummer har skapat ett skuggsamhälle i vilket människor kan utnyttjas och Sveriges säkerhet hotas.

Under strecket
Publicerad

Drygt 870 000 personer som inte är folkbokförda i Sverige har ett svenskt samordningsnummer. Det fungerar som ett tillfälligt personnummer och är tänkt att ges till personer som vistas i Sverige en kortare tid. Men i verkligheten har myndigheterna synnerligen dålig koll på hur många av dessa 870 000 personer som fortfarande befinner sig i landet, och av vilka skäl.

SvD har tidigare rapporterat om fenomenet. År 2017 stoppade gränspolisen en man i en förort i västra Stockholm. Han hade varken rätt att vistas eller jobba i Sverige, men han hade ett samordningsnummer via Transportstyrelsen. ”Vem mannen var eller vad han gjorde här är det ingen som vet. Men han hade levt i Sverige i minst två år”, sade Robert Lindström, gränspolis vid Frihamnen i Stockholm, till SvD.

Det är förstås inte fallet med alla, eller kanske ens majoriteten, med samordningsnummer. Men vi vet heller inte hur stor omfattningen är. DN rapporterade i slutet av förra veckan om ett antal anmärkningsvärda siffror. Enligt Skatteverkets granskning av 4 000 samordningsnummer gällde i 45 procent av fallen att identiteten på innehavaren inte var styrkt. I 10 procent av fallen fanns ingen verklig avsikt att betala skatt – vilket ger skäl att misstänka kopplingar till kriminalitet och/eller att personerna utnyttjas som svart arbetskraft.

Annons
Annons

I kvällens Kalla fakta på TV4 framkom att det finns stor systematik i nyttjandet av samordningsnummer. En enda person har mot betalning hjälpt 1 100 individer, i huvudsak uzbeker, att skaffa samordningsnummer i vad som i reportaget kallas för en id-fabrik.

Det sker bland annat genom orkestrerade bilköp. När ett sådant genomgörs utfärdar Transportstyrelsen ett samordningsnummer. Personen i fråga behöver bara mejla kopior på sin id-handling. Det är svårt att kontrollera dess äkthet. Samordningsnumren är heller inte försedda med fotografier. Det är alltså inte möjligt att vid användning koppla ihop ett nummer med ett ansikte.

Systemet har skapat ett skuggsamhälle i vilket människor kan utnyttjas. Bristen på kontroll utgör också ett säkerhetshot. En myndighetsöverskridande nationell riskbedömning från tidigare i år har pekat ut samordningsnumren som en riskfaktor för penningtvätt och finansiering av terrorism. Skatteverket beskriver i en egen utredning från 2017 att ”företag och individer, men även myndigheter, har den felaktiga bilden att Skatteverket genom att tilldela ett samordningsnummer samtidigt har säkrat att all information kopplad till personen är riktig och att inga ytterligare kontroller behövs från deras sida”.

Det är också bilden som framkommer i Kalla faktas reportage. Personerna som har köpt samordningsnummer anlitas av företag inom bygg, städning och restaurang. Vissa av företagen brister i sina kontroller. Andra är medvetna. Några har till och med ramavtal med svenska staten. Beställare litar på att underleverantörer följer ingångna avtal, och underleverantörerna hänvisar till att de har kontrollerat att de anställda har just samordningsnummer.

Det finns skäl till skärpningar. Finansminister Magdalena Andersson har tidigare skrivit i ett mejl till SvD att regeringen har tillsatt en utredning som har i uppdrag att se över systemet i syfte att göra det säkrare och mer tillförlitligt. Men Moderaterna har i en skrivelse påpekat för regeringen att utredningen ”går ut på att göra det enklare att få samordningsnummer och att fler ska få samordningsnummer”.

Man får den välbekanta känslan av att både vilja skratta och jämra sig. Och den återkommer i slutet av Kalla faktas reportage. Åtminstone en person med samordningsnummer från id-fabriken är anställd på den städfirma som sköter städningen ute på Arlanda, hos gränspolisen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons