Annons

Nya oväntade säkerhetshot – inte bara diktaturer

Politiska fri- och rättigheter inskränks ständigt i diktaturer. Det nya är den våg av hot mot MR som kan noteras i demokratier, skriver Robert Hårdh, Civil Rights Defenders.

Under strecket
Publicerad

MR-läget: Fienden finns mitt ibland oss, även i Holland.

Foto: Muhammed Muheisen / TT Bild 1 av 1

MR-läget: Fienden finns mitt ibland oss, även i Holland.

Foto: Muhammed Muheisen / TT Bild 1 av 1
MR-läget: Fienden finns mitt ibland oss, även i Holland.
MR-läget: Fienden finns mitt ibland oss, även i Holland. Foto: Muhammed Muheisen / TT

Vi känner sedan länge till den bristande respekten för mänskliga rättigheter i länder som Azerbajdzjan, Etiopien, Iran, Kina, Kuba, Ryssland, Saudiarabien och Vietnam. Dessa länder förvägrar inte enbart de egna medborgarna deras rättigheter utan gör också sitt yttersta för att ifrågasätta, utmana och relativisera internationella lagar, överenskommelser och institutioner till skydd för de mänskliga rättigheterna.

Kritiska och granskande röster ur civilsamhället, ofta i form av människorättsorganisationer och oberoende medier, förföljs och hindras i sitt arbete. Genom propaganda och kontroll över såväl lagstiftning som domstolar och medier demoniseras de som vågar utmana regimen och görs ofta till paria för den breda allmänheten och till villebråd för fanatiska meningsmotståndare.

Annons
Annons

Men den största utmaningen i vår tid tycks ändå finnas på annat, mer oväntat håll. I flera av världens demokratier pågår för närvarande en negativ utveckling, en tillbakagång för de mänskliga rättigheterna. Framväxten av högerextremister och populistiska politiker som vet att slå mynt av människors rädsla är ett reellt hot mot demokrati och mänskliga rättigheter i europeiska länder som Frankrike, Grekland, Polen, Slovakien, Storbritannien, Tjeckien och Ungern.

Även i Danmark och Sverige riskerar nya lagar att permanentas och förstärka en redan restriktiv lagstiftning på framförallt asylrättens område. Därmed öppnas en tydlig väg för de europeiska politiker som av olika skäl – protektionism, nationalism, isolationism eller populism – vill frångå flera av de grundläggande rättigheter som ledare världen över såg som absolut nödvändiga att lagstifta om internationellt efter att ha genomlidit två världskrig inom relativt kort tid.

Det som kan framstå som enstaka åtgärder, och som ofta framhålls som tillfälliga, kan närmare betraktat istället tolkas som en inledningsfas av en systematisk – om än oorganiserad - nedmontering av våra grundläggande fri- och rättigheter. Detta särskilt eftersom de mänskliga rättigheterna som de uttrycks i olika internationella konventioner är odelbara, det vill säga beroende av varandra och ömsesidigt förstärkande. Nedmonteras rättigheterna på ett område får det alltså konsekvenser på andra rättighetsområden.

Samtidigt har en ny era inletts i USA genom valet av Donald Trump till president. Det finns av olika skäl och på många plan en tydlig polarisering i det amerikanska samhället och den nye presidenten har både under sin kampanj och inledande period vid makten visat att han inte drar sig för att utnyttja den. Under Trumps ledning kommer USA:s utrikespolitik sannolikt att förändras drastiskt.

Annons
Annons

Med sina konstanta attacker mot etablerade medier, jakt på immigranter, klimatskepticism, aggressiva utrikespolitik och sin maktfullkomlighet, ter sig Trumps politik som ett uttalat förakt för rättsstaten. I alla delar präglas den av oförsonlighet, bristande ideologi, ett relativiserat förhållningssätt till fakta och en till synes outsinlig törst efter uppmärksamhet. Därigenom kan president Trump faktiskt vara det största säkerhetshotet mot USA – och världen – sedan kalla kriget.

President Trump är noga med att förmedla en bild av sig själv som en som ”walks the talk” och han har redan börjat agera mot de medier han ägnat mycket tid åt att diskreditera. Det har vi sett också i andra länder, hur oberoende och granskande röster tystas genom legislativa och administrativa åtgärder. Eller någon fanatisk anhängare som anser sig ha rätt att agera med våld, uppviglad av ledarens retorik.

Ledande politiker i demokratiska länder riskerar nu att minska skiljelinjen mellan sig själva och totalitära, människofientliga regimer, som överlevt i förhoppning om att den internationella rätten till skydd för de mänskliga rättigheterna någon gång ska implodera.

Vilket land kan till slut med bibehållen trovärdighet stå upp för de mänskliga rättigheternas universalitet och okränkbarhet?

Rätten till yttrandefrihet, skydd mot tortyr och skydd mot förföljelse är i likhet med andra grundläggande fri- och rättigheter lika aktuella i dag som när den internationella rätten sattes på pränt. Lösningen på vår tids problem ligger inte i att begränsa de mänskliga fri- och rättigheterna. Tvärtom är deras förverkligande en absolut förutsättning för en hållbar, global säkerhet – så var det för mer än ett halvt sekel sedan och så är det fortfarande.

ROBERT HÅRDH är chef för MR-organisationen Civil Rights Defenders.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons