Annons

Vi ska rädda alla, men inte ta emot alla

Det är dags att EU:s medlemsländer använder alla verktyg som finns och ger ekonomiska resurser, personal och utrustning som behövs för att genomföra en medmänsklig och rättssäker flyktingpolitik, skriver Anna Maria Corazza Bildt (M).

Under strecket
Publicerad

Vi ska rädda alla, men vi ska inte ta emot alla, skriver Anna Maria Corazza Bildt (M).

Foto: FRANCESCO MALAVOLTA/APBild 1 av 2

Anna Maria Corazza Bildt (M)

Foto: FREDRIK PERSSON/TTBild 2 av 2

Vi ska rädda alla, men vi ska inte ta emot alla, skriver Anna Maria Corazza Bildt (M).

Foto: FRANCESCO MALAVOLTA/APBild 1 av 2

Anna Maria Corazza Bildt (M)

Foto: FREDRIK PERSSON/TTBild 2 av 2
1/2

Vi ska rädda alla, men vi ska inte ta emot alla, skriver Anna Maria Corazza Bildt (M).

Foto: FRANCESCO MALAVOLTA/AP
2/2

Anna Maria Corazza Bildt (M)

Foto: FREDRIK PERSSON/TT

BRÄNNPUNKT | MIGRATION

Genom en resolution som nyligen antagits sätter vi press på medlemsländerna för att fler länder ska bidra.
Anna Maria Corazza Bildt

Den humanitära krisen i Medelhavet är en av vår tids största tragedier. Flyktingströmmen är en europeisk utmaning som kräver gemensamma lösningar. Tyvärr finns ingen quick-fix, det krävs ett helhetsgrepp. Det handlar om allt från omedelbara insatser till långsiktig stabilisering av området. På kort sikt måste vårt främsta mål vara att rädda de desperata männi­skor som söker sig mot våra stränder. Instrumenten finns redan. Det handlar om att förstärka sök- och räddningsoperationen Triton som koordineras av Frontex, utveckla Eurosursamarbetet och EU:s asylkontor. Jag välkomnar därför att EU-­länderna nyligen förbundit sig att tillföra mer resur­ser till Triton – men det räcker inte.

Europaparlamentet är tydligt och uppmanar kommissionen att fastställa bindande kvoter för fördelningen av asylsökande. Genom en resolution som nyligen antagits sätter vi press på medlems­länderna för att fler länder ska bidra. Solidaritet måste gå från ord till handling. Vi ska rädda alla, men vi ska inte ta emot alla. Prövningen av vilka som har rätt till internationellt skydd måste ske på ett individuellt, rättssäkert och medmänskligt sätt enligt EU:s asylpaket.

Annons
Annons

Debatten i Sverige och EU domineras nu av rop på fler legala vägar in, men det saknas konkreta förslag som är praktiskt genomförbara. I första hand måste vi använda de verktyg vi har – människor ­behöver hjälp nu! Motorvägen för att komma in i EU på ett säkert och legalt sätt är som kvotflykting via FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), som prövar vilka som har rätt till flyktingstatus.

Problemet är därför inte att det inte finns lagliga vägar in, problemet är att det saknas politisk vilja från Europas regeringar att tillämpa dem. När FN signalerar att det finns människor som har rätt till vidarebosättning är det väldigt få medlemsländer som erbjuder sig att ta emot dem. Parlamentet uppmuntrar också att genomföra omplacering från de EU-länder som har oproportionerligt stort flyktinginflöde till de som tar emot färre.

**I slutet av april **medverkade jag därför vid ett möte med EPP:s ledningsgrupp i Milano där vi tog det historiska beslutet att verka för en övergång från ett helt frivilligt system till en bindande fördelningsmekanism. Tanken är att medlemsländerna genom förhandlingar sinsemellan ska förbinda sig att ta ett visst antal flyktingar. När beslut om dessa kvoter väl fattats ska de vara bindande. På det sättet ska fler länder ta ett större och delat ansvar.

Inte alla som kommer till Europa är flyktingar. Allt fler är ekonomiska migranter som flyr fattigdom. För dem finns också legala möjligheter till arbets­krafts­invandring, som medlemsländerna inte använder tillräckligt. Man kan få arbets­tillstånd i EU. Ett så kallat europeiskt ”blue card” som nu ses över. Detta måste förbättras och tillämpas snarast.

**Vi måste också **komma ihåg att lagliga vägar in inte minskar den irreguljära invandringen. För att få bukt med den miljardindustri som bygger på trafficking och människosmuggling måste vi stärka det polisiära och rättsliga samarbetet genom Europol och Eurojust. Det handlar inte om att stänga våra gränser utan om att rädda flyktingar, samtidigt som vi bekämpar grov organiserad brottslighet.

Kommissionens ”EU-agenda för migration” som nu presenterats är en stark uppmaning till medlemsstaterna att ta sitt delade ansvar, vilket är ett framsteg. Nu är bollen hos medlemsländerna. Det är dags att de använder alla verktyg som finns och ger ekonomiska resurser, personal och utrustning som behövs för att genomföra en medmänsklig och rättssäker flyktingpolitik för vår tids Europa.

ANNA MARIA CORAZZA BILDT (M)

Europaparlamentariker,

medborgerliga fri- och rättigheter

samt rättsliga och inrikes utskottet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons