”Jag drömde inte om att bli brottmålsadvokat”, säger Johan Eriksson.
”Jag drömde inte om att bli brottmålsadvokat”, säger Johan Eriksson. Foto: Lars Pehrson

”Vi ska sluta kalla det för skjutningar – det är brott, mord eller mordförsök”

Han hatas när han försvarar mördare, sexualförbrytare – och den terrordömde Rakhmat Akilov. Men älskas av den svenska advokatkåren.

Brottmålsadvokat Johan Eriksson har varit med om det mesta, men varnar för vad hat och hot kan göra med rättssäkerheten.

Publicerad

Han går långsamt. Inte besvärande sakta, utan spatserar med en självklarhet som skulle kunna förklaras med framgång och berömmelse. Men det visar sig istället vara en helt medveten och väl utarbetat strategi.

– Unga advokater springer in i domstolen. Äldre advokater går långsammare. Och när jag är ordentligt påläst känner jag mig aldrig stressad. Man kan inte göra mer än sitt bästa. Jag vill slå ett slag för gå långsamt-regeln, säger Johan Eriksson.

Det är något han fått lära av sin svärfar. En man som inte rusade genom livet. Utan observerade. Lugnt. Numera ett förhållningssätt och ett verktyg som Johan Eriksson anrikat och gjort till sitt. Att ställa frågor är hans signum och han talar i bilder. I vilket fall i rättssalen.

– Tänk att du står vid fönstret och tittar ut, det blänker och rutan reflekterar rummet, inte sant? Utanför är det mörkt och en massa människor passerar på trottoaren i tjocka vinterkläder. Mannen står 40 meter bort.

Jag ställer frågor som får dig att se framför dig vad jag försöker få fram.

Scenen spelas upp på näthinnan. Det är lätt att föreställa sig hur de förbipasserande hukar i mörkret på gatan nedanför det i sammanhanget enkla kontoret på Kungsholmen i Stockholm.

– Jag ställer frågor som får dig att se framför dig vad jag försöker få fram. Så egentligen är det jag som vittnar och du bara bekräftar medan rätten börjar känna att det är svårt att veta vilken ögonfärg mannen har där nere på gatan. Människor talar sanning i våra domstolar, men de kan ha fel. Och för mig räcker det. Det är hela konsten, fortsätter han.

Annons

Han skrattar. Bjuder på försvarsadvokatshemligheter och pepparkakor.

Johan Eriksson har utsetts till Advokaternas advokat de senaste sex åren.
Johan Eriksson har utsetts till Advokaternas advokat de senaste sex åren. Foto: Lars Pehrson

Trots alla brottslingar han mött genom åren har han stor förtröstan. Och anser att Sverige är ett mycket bra land. Men att segregationen är ett skenande oroståg som måste stoppas innan det är för sent.

Skjutningarna, hur kan man...

Han avbryter.

– Vi ska sluta kalla det för skjutningar. Det är brott, mord eller mordförsök. Men vad är det som gör att 17-åringar mördar varandra för fjuttskulder eller bristande respekt?

En retorisk fråga. Följd av en väl avvägd paus.

– De är rädda och ser inget annat alternativ än den kriminella banan. Vi har olika förutsättningar och utanförskap skapas redan i tidig ålder, förklarar han.

En situation som Johan Eriksson menar inte löses av hårdare straff eftersom ”all forskning pekar åt motsatt håll och att våra häkten och fängelser är fulla”.

Annons

– Politiker säger det som vanligt folk vill höra. Och människor lyssnar till att fängelser är som hotell, att det daltas med kriminella och att de ska skickas till Norrland för att jobba och lära sig att veta hut. Politiker vill ha röster, så då säger de det.

Komplexa frågeställningar som polariserar. Drar isär ett samhälle och sorterar människor efter klass, etnicitet och socioekonomiska förutsättningar. Några blir utan framtidstro. Hur ska dessa individer hanteras? I valrörelsen tävlade partierna om att vilja öka polisens numerär. Socialdemokraterna hade det högsta budet och lovade 10 000 fler polisanställda till 2024.

– Alltsammans är så dumt. Poliser jag talat med bara skrattar. Var ska man hitta alla dessa som är förtjusta i att utföra ett jobb där man utsätter sig för livsfara, föraktas av många, har fysiska förutsättningar och är psykiskt stabila – och redo att jobba för kanske 25 000 kronor i månaden. Det är en omöjlighet.

Satsa på utredare som kan väga 53 kilo men som kan datorer och är listiga som attan. Skit i om de kan slåss med batong. Anställ stora starka poliser till piketen. Och låt jättebra förhandlare som kan tala med folk bli områdespoliser.

Annons

Johan Eriksson menar att det istället främst handlar om att inspirera och utbilda de trupper man har. Och att min fråga om 10 000 ytterligare poliser kommer att göra rättsväsendet till nästa underbemannade krishärd, är både felställd och ointressant. Inom polisen krävs nytänkande för att kunna möta behoven.

– Satsa på utredare som kan väga 53 kilo men som kan datorer och är listiga som attan. Skit i om de kan slåss med batong. Anställ stora starka poliser till piketen. Och låt jättebra förhandlare som kan tala med folk bli områdespoliser.

Så talar landets bäste brottmålsadvokat. I vilket fall om man lyssnar till advokaterna själva som sex år i rad har röstat fram honom till den försvarare som advokater helst själva skulle vilja anlita om de hamnar i klammeri med rättvisan. I många av de rättegångar som tar plats i media har Johan Eriksson haft ett finger med i spelet – som riksdagsledamoten Kent Ekeroth efter incidenten på Stureplan eller förtalsfallet gällande Zlatan Ibrahimovic och Ulf Karlsson.

Varför högprofilerade fall?

Annons

– Jag har haft tusentals brottmål och de allra flesta är inte högprofilerade. I dag behöver jag inte säga ja till allting. Men det är också en tråkig sida, för jag vill hjälpa alla om jag kan. Att säga nej är också viktigt. För jag kan inte trolla. Inte ett dugg.

”Jag har aldrig tyckt att det varit trist med måndagar”, säger Johan Eriksson.
”Jag har aldrig tyckt att det varit trist med måndagar”, säger Johan Eriksson. Foto: Lars Pehrson

Möjligen är det vad kollegorna tror, som enligt branschsajten Leagally yours, lagt sina röster på Johan Eriksson med motiveringar som: ”Helt klart bäst! Engagemang, rutin och karisma”, ”Han lyckas tänka i banor som resulterar i övertygande infallsvinklar”.

Vem skulle du välja om du själv hamnade i trubbel?

– Lars Kruse, trots att jag vet att alla på min byrå blir lite besvikna när jag säger det. Men Lars och jag undervisar ihop. Vi tänker likadant och han är en riktig arbetsmyra.

Annons

Att Johan Eriksson undervisar i straffprocessrätt vid Stockholms universitet och arbetar med utbildning av advokater i Sveriges Advokatsamfund är möjligen en del av förklaringen till hans popularitet. Han har helt enkelt lärt upp väldigt många kollegor.

Men det är i rollen som offentlig försvarare i Sveriges största terrorrättegång genom tiderna han blev känd i de breda lagren. Rakhmat Akilovs försvarsadvokat.

Ett lika självklart prestigefall för en brottmålsadvokat, men som skulle visa sig kräva mer än vad Johan Eriksson först kunde ana.

– Jag förstod att det skulle bli stort, men det var inte förrän jag satt ensam med min mobiltelefon som ringde dygnet runt som jag insåg att det var bortom varje form av kontroll.

Rakhmat Akilov i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt.
Rakhmat Akilov i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt. Foto: Fredrik Sandberg /TT
Annons

Johan Eriksson beskriver Akilov som en klient som inte direkt särskiljer sig från andra, men som är förvånansvärt stark. Redan innan rättegången gick Johan Eriksson ut och förklarade att: ”Om han inte pratar så har jag misslyckats.”

– Jag visste att han ville tala och han hade erkänt. Men jag hade en klient inlåst i en upplyst glasbur övervakad av två personer som dygnet runt tittade på honom. Från början fick han inte ens dra täcket över huvudet. Man kan ju se framför sig vad det gör med människor.

Rakmat Akilov berättade sin historia, svarade på alla frågor – något som är världsunikt när det kommer till terroråtalade jihadister med martyrdöden som mål. Vi journalister som tryggt satt på åhörarplats bakom pansarglas i säkerhetssalen under rättegången försökte leta efter känsloyttringar. Ånger? Men tyckte oss se en terrorist utan känslor.

– Han hade inte sett fler än tre människor i taget på ett år och plötsligt mötte han hundra stirrande personer och därtill smattrande kamerablixtar. Man är inte sammansatt på ett annat sätt för att ha gjort det han har gjort. Det är en människa. Hans agerande var väntat, men ingen vet vad han egentligen tänkte.

Annons

Däremot vet Johan Eriksson vad Akilov frågade första gången de var i enrum:

– ”När kommer de börja slå mig?” Akilov var fullständigt övertygad om att han skulle torteras. Och han var redo för det.

Men han var inte redo för att IS inte hade tagit på sig hans dåd. Det kom som en överraskning, eller?

– Det kommer jag aldrig att svara på. Det är heller inte så enkelt. Drottninggatan förekom dessutom i IS-propaganda (tystnad), så jag vet inte, säger Johan Eriksson.

Att försvara mördare, våldtäktsmän, pedofiler och terrorister medför alltid ett visst mått av ilska från omvärlden – Johan Eriksson menar att alla har rätt till ett gott försvar – men den här gången blev eftermälet en veritabel hatstorm mot honom som person.

– Det kom ett mejl från en okänd person med texten: ”Du borde dö i cancer”. Just där och då kände jag att jag tagit mig an en otacksam uppgift för att skydda den svenska demokratin.

En ofta diskuterad fråga i dessa tider är hur hat och hot påverkar rättssäkerheten i stort. Johan Eriksson menar att det är en jättefara.

Annons

– Under Akilovrättegången möttes vi av en hatstorm varje gång vi inte ansåg att en målsägande utsatts för mordförsök. Det är klart det skrämmer främst oerfarna advokater. Att man går med på exempelvis ett högre skadestånd för att man själv inte orkar med allt hat och eventuella hot. Precis samma dilemma som en domare som friar i ett våldtäktsmål står inför. Vi är ju alla bara människor.

Det är tydligt att det här är frågor som engagerar Johan Eriksson, som matar på med svar utan att ha fått några frågor. Om situationen för landets livstidsdömda, eller ”de glömda människorna”, som han kallar dem.

Pressuppbådet i samband med häktningen av den senare terrordömde Rakhmat Akilov, var stort. Försvarsadvokaten Johan Eriksson var förberedd, men kunde ändå inte förutse vad det skulle komma att innebära.
Pressuppbådet i samband med häktningen av den senare terrordömde Rakhmat Akilov, var stort. Försvarsadvokaten Johan Eriksson var förberedd, men kunde ändå inte förutse vad det skulle komma att innebära. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Han exemplifierar polisproblemen med att det hålls 900 000 polisförhör varje år, men att det inte finns någon manual för hur det ska genomföras.

– För mig som advokat är det bara att tacka och ta emot om de görs dåliga utredningar som kan resultera i ogillade åtal. Men också vi vill ha ett bra samhälle.

Johan Eriksson verkar trots allt sova gott om nätterna, men är orolig för en sak. Brottströttheten.

– Vi såg det på 1980-talet, när man började döma i narkotikabrott utan bevisning. Det finns risk för samma sak med ”skjutningarna” – att statistiken kräver att någon måste dömas. Detsamma gäller i våldtäktsmål.

Vi har blivit bättre på att ta hand om offren, men kan aldrig lagstifta bort beviskraven. Det förklarar Johan Eriksson för att sedan lugnt och stilla promenera vidare ut i vintermörkret.

Johan Eriksson har utsetts till Advokaternas advokat de senaste sex åren.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 4

”Jag har aldrig tyckt att det varit trist med måndagar”, säger Johan Eriksson.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 4

Rakhmat Akilov i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt.

Foto: Fredrik Sandberg /TT Bild 3 av 4

Pressuppbådet i samband med häktningen av den senare terrordömde Rakhmat Akilov, var stort. Försvarsadvokaten Johan Eriksson var förberedd, men kunde ändå inte förutse vad det skulle komma att innebära.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 4 av 4