Annons

”Vi vet redan hur många Sverige kan ta emot”

Foto: Marcus Ericsson/TT

Att utreda vilken kapacitet Sverige har att ta emot och integrera nyanlända skulle vara ett slöseri av tid och resurser. Vi har redan tillräckligt med underlag för att inse att kapaciteten är 0, skriver Tobias Andersson och Felix Byström, Ungsvenskarna, i en replik.

Under strecket
Publicerad

REPLIK | FLYKTINGPOLITIK

Inledningsvis delar vi Centerstudenters ståndpunkt: givetvis bör utgångspunkten för det svenska mottagandet vara vår kapacitet – inte andra länders nivåer på mottagande. Därefter går dock våra åsikter isär. I stället för en utredning om kapaciteten, som riskerar att bli en politisk produkt, anser vi att det är bättre att se till det redan existerande breda underlaget:

• Utanförskap, kriminalitet och otrygghet
Antalet utsatta områden har under det senaste årtiondet ökat med över 50 procent. Utöver att områdena karaktäriseras av låg socioekonomisk status, kriminellas inverkan på lokalsamhället eller parallella samhällsstrukturer har en hög andel invånare utländsk bakgrund.

Under de senaste 15 åren har vi kunnat konstatera en anmärkningsvärd ökning av utsatthet för sexualbrott, personrån och hot samt en ökad oro över att röra sig ute om kvällen – särskilt i de utsatta områdena. Vi har fått en ojämförbar uppkomst av gängkriminalitet där en majoritet av de gängkriminella har utländsk bakgrund, en kartläggning från Expressen från 2017 visade exempelvis att 82 procent av de gängkriminella i Stockholm hade utländsk bakgrund.

Annons
Annons

• Arbetslöshet
Enligt SCB uppgick arbetslösheten bland inrikes födda till 4,4 procent under 2019, motsvarande siffra för dem som är födda i Asien och Afrika är 22 respektive 26,7 procent. Samtidigt har gruppen utomeuropeiskt födda ökat som andel av inskrivna arbetslösa från 12,9 procent till 42,9 procent under de senaste 15 åren. På en internationell jämförelse är det svenska gapet i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda det överlägset högsta i Europa.

• Utbildning
Klyftan mellan inrikes och utrikes födda elevers studieprestationer är väl känd, i ESO-rapporten ”2017:3 Ankomst och härkomst” framgår att cirka 90 procent av inrikes födda elever når gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola, för utrikes födda är motsvarande siffra 65 procent. Skillnaderna mellan gruppernas studieresultat är större än i många jämförbara länder och har ökat relativt kraftigt sedan början på 2000-talet.

Trots massiva och riktade insatser inom alla dessa områden har segregationen ökat, mottagandet av nya människor utan förutsättningar att anpassa sig till det svenska samhället har varit för stort. Det var inte 2015 vi överskred kapaciteten, vi har gjort det kontinuerligt under de senaste årtiondena – med hundratusentals människor i utanförskap som följd.

Denna integrationsskuld måste betalas av innan vi över huvud taget kan diskutera vad Sveriges kapacitet för mottagande är. Det är först när utanförskapet har kommit ner till acceptabla nivåer, vilket borde vara noll, som vi kan prata om något annat än en nollvision för asylmottagandet. Allt annat är att börja i fel ände.

Tobias Andersson
nationell talesperson, Ungsvenskarna
Felix Byström
migrations- och integrationspolitisk talesperson, Ungsvenskarna

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons