Podcasten ”Halv borta hos mig” arrangerar den livesända Krangalan, efter ”kran”, slanguttrycket för langare. Foto: Simon Rehnström
Podcasten ”Halv borta hos mig” arrangerar den livesända Krangalan, efter ”kran”, slanguttrycket för langare. Foto: Simon Rehnström

Ny svensk syn på droger? ”Precis som öl”

Ungas syn på cannabis blir alltmer liberal och Folkhälsomyndigheten vill utreda om narkotikabruk verkligen ska vara olagligt. En del menar att svenskarna har skiftat inställning till droger. Och ska man tro personerna bakom en populär podcast har det rentav blivit okontroversiellt att knarka.

Publicerad

I en industrilokal i en av Stockholms utkanter, på en adress som alla inblandade är måna om att hålla hemlig, har det raskt byggts upp en provisorisk tv-studio – kitschigt inredd med plastsaker som en lampa i form av en kaktus, japanska katter som vinkar, drinkglas formade som ananaser.

Här ska det strax inledas en videostream av ”Halv borta hos mig”. Det är en podcast om droger som rapartisten Frej Larsson leder tillsammans med dj:n och varumärkesstrategen Malin Edvardsen – utbildad vid civilekonom­programmet på Handels. Inför tiotusentals lyssnare talar duon öppet om senast de knarkade och om de positiva kreativa effekter de anser sig se hos exempelvis LSD och amfetamin, men också om de risker droger för med sig utifrån vem man är, vilket psyke man har och vilken drog som används.

Kvällens livesända avsnitt, som går ut på nätet via plattformen Twitch, kallar de för Krangalan, efter ”kran”, slanguttrycket för knarklangare. Den ska vara som en enda stor nedräkning till midnatt när den här vårsöndagskvällen går över i den 20 april – högtidsdagen då cannabis firas världen över. Under Krangalan kommer podcastduon att visa inspelade sketcher, dela ut pris till Sveriges bästa langare, samtala med ett antal gäster och eventuellt röka gräs framför sina tittare. Dessutom ska Frej Larsson spela ett par låtar live. Efter snart 20 år i konstellationer som Slagsmålsklubben, Maskinen och Far & Son har han fått en ytterst lojal fanskara – samtidigt som han för den breda massan är som mest känd för hits som ”Alla som inte dansar (är våldtäktsmän)” och ”Mitt team”, den svenska fotbolls-EM-låten 2016.

Annons

Ja, eller kanske ännu mer för de hyss han har genomfört vid sidan av musiken.

Hiphopduon Far & Son, Simon Gärdenfors och Frej Larsson, ledde tillsammans det omskrivna programmet "Samhällsjudo" i TV4.
Hiphopduon Far & Son, Simon Gärdenfors och Frej Larsson, ledde tillsammans det omskrivna programmet "Samhällsjudo" i TV4. Foto: Jonas Ekströmer/TT

2015 uppmärksammades Larsson i alla större tidningar för att ha ”kraschat” en mäklarvisning av en lyxvåning på Östermalm där han ställt sig och lagat omelett och druckit öl med ett par vänner. Det var ett av många smygfilmade inslag till ett kommande avsnitt av ”Samhällsjudo” – TV4-programmet han hade tillsammans med serietecknaren, ståuppkomikern och rapkollegan Simon Gärdenfors. När han och Gärdenfors byggde en gayklubb på Vladimir Putins mark på Åland ledde detta till åtal. De friades i rätten och ordnade en stor fest på Södra teatern, där det gjordes 20 polisingripanden av Södermalms narkotikagrupp. ”Det snortades kokain helt öppet och folk rökte cannabis överallt”, kommenterade insatschefen tillslaget till lokaltidningen Stockholm Direkt.

Annons

Reaktionerna på podcasten har helt ärligt enbart varit positiva.

Frej Larsson svarade genom att lägga upp en bild på Instagram föreställande en guldfisk som han döpt efter polischefen. ”Ska filéas på Valborg”, löd den tillhörande texten. Dessutom släppte Larsson låten ”Då ska hon skjutas” och ytterligare en där han gav sig på guldfisken – eller polischefen, beroende på hur man ser på saken. Det ledde till ett nytt åtal gällande hot mot tjänsteman. Efter att ha dömts i Svea hovrätt överklagade Larsson till Högsta domstolen där ärendet nu ligger.

Att starta en podcast om droger har dock inte lett till några negativa konsekvenser – vare sig för Frej Larsson eller Malin Edvardsen.

– Reaktionerna på podcasten har helt ärligt enbart varit positiva, säger Edvardsen.

Hon tycker att tendensen är att ”allt fler lyckas skaffa sig en vettig och nyanserad bild av ämnet.”

– Med det sagt så är inte droger för alla och vi har också många lyssnare som inte själva tar droger men som ändå håller med oss i frågan om rätten till forskningsbaserad narkotikalagstiftning och frihet under eget vuxenansvar. Det känns som att knark knappt ens är ett kontroversiellt ämne längre, säger hon och sippar på cider från det ananasformade drinkglaset.

Annons

Stämmer det? Har vi i Sverige förändrat vår attityd till droger?

Foto: TT

Frågar man Erika Holmquist Hortlund så är svaret ”ja, tyvärr”. Hon arbetar som lärare i Piteå och driver sedan sju år tillbaka projektet Cannabis på schemat, där hon får allt fler lärare i Västerbotten och Norrbotten att undervisa elever om drogernas baksidor.

– Det började med att Länsstyrelsen i Norrbotten genom olika enkäter insåg att ungdomar hade stora kunskapsluckor om cannabis och undrade om inte vi gymnasielärare kunde få med det i undervisningen.

Under en tioveckorsperiod ägnar Erika Holmquist Hortlund en av sina svenska- eller engelskalektioner i veckan åt Cannabis på schemat.

– Jag inleder med att säga ”det här är cannabis” och visar en Powerpoint med hur växten ser ut, var det kommer ifrån och hur vår hjärna fungerar. Jag brukar samarbeta med naturkunskapsläraren, som under sina lektioner sedan kan gå in ännu djupare på hjärnans funktioner.

Annons

Och när hon gör handuppräckning i klassrummet, om eleverna själva testat eller känner någon som röker cannabis, är det enligt henne många händer i luften.

”Vi har också många lyssnare som inte själva tar droger men som ändå håller med oss i frågan om rätten till forskningsbaserad narkotikalagstiftning och frihet under eget vuxenansvar”, säger Malin Edvardsen.
”Vi har också många lyssnare som inte själva tar droger men som ändå håller med oss i frågan om rätten till forskningsbaserad narkotikalagstiftning och frihet under eget vuxenansvar”, säger Malin Edvardsen. Foto: Simon Rehnström

Magnus Linton är journalist och gav 2015 ut boken ”Knark: en svensk historia”. Han säger sig först vilja vara försiktig med att lägga för stor betydelse vid ett ”mediefenomen” som ”Halv borta hos mig”.

– Jag hade varit mer förvånad om SVT, SR eller någon av de större etablerade tidningarna stod som utgivare, i dag har ju medielandskapet förändrats på så vis att vem som helst kan bli publicerad, säger han och fortsätter:

– Men samtidigt, om man ska leta efter trender och tendenser så måste man ju blicka någonstans – och när det kommer till narkotika så är det klart att spelplanen i Sverige är helt förändrad om man jämför med för 20 år sedan. Då var i stort sett allt ifrågasättande av nolltoleransen drogliberalism.

Annons

I ”Knark: en svensk historia” drev Linton en tes om att Sveriges strikta narkotikapolitik växte fram ur ett nationsbyggande, ”ett vi och ett dom”, där alla droger vid sidan om alkohol, tobak och kaffe målades upp som ”osvenska”.

– Men så är det inte i dag. Världen har lite flyttat in i Sverige när det gäller den här frågan. Det betyder att nästan alla typer av attityder, värderingar, åsikter och praktiker när det gäller narkotika finns i Sverige i dag.

Detta, menar Linton, beror främst på en sorts naturlig globalisering – internets etablering, Sveriges medlemskap i EU, ökat resande – men också på att det skett ett generationsskifte i den svenska politiken.

– Den svenska narkotikafrågans primära skiljelinjer går inte mellan politiska ideologier eller höger-vänster-skalan utan mer mellan generationer. Yngre politiker har lämnat de absolutistiska utopierna bakom sig och tenderar att ha en mer modern och pragmatisk syn, vilket betyder att man accepterar skadelindring som grundläggande princip, säger Linton och syftar på åtgärderna när det gäller det tyngre missbruket.

Annons

På det området, där Sverige 2019 hade näst flest narkotikarelaterade dödsfall i EU, menar han att vi alltmer gått ifrån att jaga enskilda narkomaner till ett utbyggande av program med sprutbyten och ersättningsmedicin. Dessutom nämner han Folkhälsomyndigheten, som nu vill utreda både förbudet mot att använda narkotika och möjligheten till så kallade konsumtionsrum där droger intas under hygieniska förhållanden.

– Med det sagt så skulle jag säga att narkotika överlag fortsatt är ett känsligt ämne, säger han och hänvisar vidare till miljöpartisten Anders Schröder, som petades från riksdagen när han 2017 ville debattera legalisering av cannabis.

– Men det här är ett par exempel, ursäktar sig Linton som säger sig ha gått vidare från ämnet sedan hans bok gavs ut för fem år sedan.

– Jag har inte koll på den senaste statistiken.

Foto: Michiel Vaartjes /TT
Annons

En som har koll på just statistik på narkotikaområdet är Ulf Guttormsson. Han är avdelningschef för narkotika hos CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, som sedan 1970-talet ger ut översikter över alkohol- och narkotikasituationen i Sverige. Guttormsson tar emot vid organisationens nya kontor högt upp i ett av höghusen vid Skanstull, med magnifik utsikt över Hammarbykanalen.

Förr kunde det sägas att det satt galna knarkare på tunnelbanan och högg en med sprutor i låret. Det var nästan en etablerad sanning. Riktigt så skulle jag inte säga att man ser på narkotikaanvändning i dag.

Hos CAN kartläggs narkotikan i Sverige med hjälp av flera källor: dels polisens och tullens beslagsstatistik, dels uppgifter om sjuklighet och dödlighet – men kanske framförallt i de intervjuundersökningar i form av enkäter man varje år gör med ett antal klasser i nian respektive år två på gymnasiet, liksom bland vuxna. Från beslagsstatistiken, berättar Guttormsson, kan man se att Sverige i dag har ett brett utbud av substanser.

Annons

– Från att fram till 2000-talet mest bestått av heroin, hasch och amfetamin återfinns i Sverige nu en allt ökande uppsjö av narkotikaklassade läkemedel och designerdroger, det vill säga preparat som tillverkats med små förändringar i sin kemiska uppbyggnad bara för att ligga steget före och kringgå den svenska lagstiftningen.

Även hans generella bild av utvecklingen är att synen på droger har skiftat.

– Förr kunde det sägas att det satt galna knarkare på tunnelbanan och högg en med sprutor i låret. Det var nästan en etablerad sanning. Riktigt så skulle jag inte säga att man ser på narkotikaanvändning i dag.

Men – och detta menar han är viktigt att understryka – narkotika är fortfarande långt mycket ovanligare än alkohol.

– En vanlig månad dricker 75–80 procent av svenskarna alkohol medan 2–3 procent brukar narkotika, enligt statistiken. Det är förvisso känsligt att fråga om men jag skulle kunna sträcka mig till att narkotikaanvändarna utgörs av maximalt fem procent.

Under våren har podcastens lyssnare uppmanats att vara extra försiktiga med sitt knarkande, för att inte uppta akutplatser som behövs till covid-19-patienter.
Under våren har podcastens lyssnare uppmanats att vara extra försiktiga med sitt knarkande, för att inte uppta akutplatser som behövs till covid-19-patienter. Foto: Simon Rehnström
Annons

Syftet med ”Halv borta hos mig” är att ”försöka nyansera bilden av ett känsligt ämne och på så vis ta ett samhällsansvar”, säger Malin Edvardsen, till vänster.
Syftet med ”Halv borta hos mig” är att ”försöka nyansera bilden av ett känsligt ämne och på så vis ta ett samhällsansvar”, säger Malin Edvardsen, till vänster. Foto: Simon Rehnström

Malin Edvardsen och Frej Larsson beskriver det växande utbudet på den svenska drogmarknaden som ”ett nytt apotek”.
Malin Edvardsen och Frej Larsson beskriver det växande utbudet på den svenska drogmarknaden som ”ett nytt apotek”. Foto: Simon Rehnström

– 20 april, eller 420 då, är min julafton, säger Frej Larsson med ett par timmar kvar till sändning och poängterar att det är därför han tagit på sig det finaste han har.

Detta betyder en fotsid skjorta med mönster av rosor med tillhörande vida byxor i samma blommiga tyg, plaggen uppsydda under en vistelse i Kambodja.

Frej Larsson uttalar cannabisdagen ”four twenty”, som den heter utifrån det amerikanska sättet att skriva ut månad före dag. Det finns ingen exakt förklaring till högtidsdagens uppkomst – men oftast uppges 420 ha varit en kod skapad av fem high school-elever i Kaliforniens San Rafael 1971. Den betydde att man skulle röka marijuana efter skoldagens slut, klockan tjugo över fyra. Storyn populariserades när den under 90-talet spreds via en artikel i det månatliga amerikanska cannabismagasinet High Times.

Annons

Egentligen skulle Frej Larsson den här kvällen ha uppträtt på Grand Hôtel, under en läkemedelskonferens med fokus på medicinsk cannabis, dit även ”Tillbaka till framtiden”-stjärnan Michael J Fox var bokad för att hålla ett föredrag.

– Men när det ställdes in på grund av corona så fick vi ju göra det bästa av situationen, säger Larsson leende och slår ut med händerna när vi tar trapporna upp till andra våning där han och Edvardsen, med produktionsteamet hack i häl, ska spela in en av de sista sketcherna till sändningen.

Malin Edvardsen, även hon klädd i likadan kambodjansk långskjorta, förklarar att meningen med ”Halv borta hos mig” är att ”försöka nyansera bilden av ett känsligt ämne och på så vis ta ett samhällsansvar”. Hon tycker att bilden av droger som målas upp av de hon kallar ”vuxna” i samhället – ”skolan, politiker, nyheterna, narkotikapoliser med flera” – ligger långt från hur hon uppfattar verkligheten.

”Det finns tusen negativa konsekvenser av droger som används på fel sätt, men den informationen har liksom redan nått ut”, säger Frej Larsson.
”Det finns tusen negativa konsekvenser av droger som används på fel sätt, men den informationen har liksom redan nått ut”, säger Frej Larsson. Foto: Simon Rehnström
Annons

– Det är alltid bara mörker och misär, medan vi och alla vänner runtomkring oss vet mycket väl att det vanligaste sättet att ta droger är att strössla en festupplevelse med lite extra kul, eller för att komma djupare in i samtal, eller för att leva sig in i musiken bättre, eller för att skapa konst utifrån nya perspektiv. Eller bara att röka weed efter jobbet i soffan för att det passar bra till serier och chips, precis som en öl.

Det växande utbudet på den svenska drogmarknaden refererar duon till som ”ett nytt apotek”, samtidigt som de den senaste tiden också uppmanat sina lyssnare att vara extra försiktiga med sitt knarkande. Detta för att inte uppta platser på akuten när dessa först och främst behövs till covid-19-patienter.

– Det finns tusen negativa konsekvenser av droger som används på fel sätt, men den informationen har liksom redan nått ut. Så ”Halv borta hos mig” har till syfte att lägga glad, lättsam och framför allt verklighetstrogen information i den andra vågskålen, säger Frej Larsson och drar en parallell till hur informationen om droger nådde ut under hans uppväxt i Ronneby.

Annons

– Man fick aldrig någon information från någon man litade på. Om det var någon som talade om droger utifrån egen erfarenhet så var det alltid en söndrig Hasse som berättade att han flyttat en trärot över en innergård i fyra dygn.

Enligt CAN:s fokusrapport kring riskuppfattningar har andelen unga som uppfattar att det innebär en stor risk att använda cannabis regelbundet minskat mellan 1995 och 2019, från 92 procent till 58 procent.
Enligt CAN:s fokusrapport kring riskuppfattningar har andelen unga som uppfattar att det innebär en stor risk att använda cannabis regelbundet minskat mellan 1995 och 2019, från 92 procent till 58 procent. Foto: Simon Rehnström

Att ”Halv borta hos mig” skulle ta ”samhällsansvar” tycker Erika Holmquist Hortlund är befängt.

Däremot håller hon med podcastskaparna om att det finns brister i hur information om droger kommunicerats ut i skolan.

– Forskningen säger: ska man jobba drogpreventivt ska man inte ha temadagar eller ta in före detta missbrukare som står och föreläser på en scen. Man ska inte predika med pekpinnar, det triggar mer än vad det gör bot. Utan man ska gärna så som vi gör med Cannabis på schemat, göra det under en längre period.

Annons
”Vi kan aldrig jämföra cannabis med alkohol, det är två helt skilda former av droger”, säger Erika Holmquist Hortlund.
”Vi kan aldrig jämföra cannabis med alkohol, det är två helt skilda former av droger”, säger Erika Holmquist Hortlund. Foto: Privat

Under lektionstillfällena är hon tydlig med att skolan står för nolltolerans och att hon själv är emot droger – men att hon kommer att lyssna på alla elevers åsikter.

– Jag är öppen och säger att jag inte vet allt, för det kommer ny forskning på området hela tiden. Och uppstår det frågor som jag inte kan svara på så samarbetar vi i klassen för att försöka ta reda på svaret. Så, när eleverna sedan kommer i kontakt med drogen så får de ta beslut utifrån allt de har lärt sig.

Hon säger att hon ofta får höra hur eleverna ställer cannabis mot alkohol.

– Det är de här klyschorna om att alkohol skulle vara farligare då man kan dricka ihjäl sig medan det är nästintill omöjligt att dö av att röka cannabis. Men vi kan aldrig jämföra cannabis med alkohol, det är två helt skilda former av droger. Cannabis stannar i kroppen upp till sex veckor medan alkoholen, som är vattenlöslig, försvinner dagen efter. Om du börjar röka när du är mellan 16 och 19 år och hjärnan först är färdigutvecklad vid 25 års ålder, då tar den enorm skada. Du pausar din utveckling.

Annons

Hon säger att det vore en ”katastrof” om cannabis legaliserades i Sverige.

– Jag kan inte ens föreställa mig konsekvenserna av det.

Foto: TT

I den uppdaterade fokusrapport som CAN nyligen tog fram kring riskuppfattningar skymtas en attitydförändring till just cannabis. Samtidigt som unga uppfattar risken med att dricka alkohol som ungefär lika stor i dag som för 25 år sedan har uppfattningen om att det innebär en stor risk att använda cannabis regelbundet minskat mellan 1995 och 2019, från 92 procent till under 58 procent.

– Här finns mycket riktigt en tendens till en sjunkande riskuppfattning gällande cannabis. Den siffran har vi sett sjunka under många år, säger Ulf Guttormsson.

Samtidigt är han noga med att poängtera att attityder gentemot narkotika och hur de förändras över tid är en svår fråga.

Annons

– Det saknas helt enkelt systematiska undersökningar om allmänhetens uppfattningar om olika droger, säger han.

Egentligen skulle Frej Larsson denna kväll ha uppträtt på Grand Hôtel, vid en läkemedelskonferens med fokus på medicinsk cannabis.
Egentligen skulle Frej Larsson denna kväll ha uppträtt på Grand Hôtel, vid en läkemedelskonferens med fokus på medicinsk cannabis. Foto: Simon Rehnström

Björn Johnson formulerar det mer drastiskt. Han menar att vi i Sverige ”misskött statistiken på narkotikaområdet under väldigt lång tid”. Johnson är professor i socialt arbete vid Malmö universitet och har länge forskat om bland annat narkotikapolitik.

– Jag tror inte så många vet om hur dåligt ställt det är med statistiken på narkotikaområdet – och då inte bara när det kommer till attityd och attitydförändringar utan statistik överlag.

Han nämner att det helt saknas uppdaterade data om förekomsten av det som tidigare kallades tungt missbruk.

– På över 20 år har vi inte gjort en ordentlig undersökning på hur många som har allvarliga narkotikaproblem i Sverige. När jag får frågan om hur många som missbrukar heroin i Sverige så svarar jag ”ingen aning”. Vi vet inte heller hur många som använder opioider illegalt och hur detta förändrats över tid. Så vi kan inte se vad den ökade överdosdödligheten som skett i Sverige hänger samman med. Min misstanke är att vi har ett större heroin- och opioidmissbruk än vad vi har trott men vi har ingen data som kan styrka det, säger han.

Annons
Foto: TT

Det finns inte ens korrekta siffror över hur många som går på underhållsbehandling med metadon eller buprenorfin, konstaterar Johnson och drar en djup suck, innan han sammanfattar problemet:

– Vi vet inte hur många som är på behandling och vi vet inte hur många som missbrukar, det är ju katastrofalt för en forskare som försöker bedöma de här sakerna. Det är grundläggande statistik som ska finna på plats men som inte gör det. Så varför finns det så lite intresse för detta?

För att man är rädd för svaren?

– Den slutsatsen kan man ju dra. För på 1980-talet fanns det ett stort intresse för narkotikafrågorna och det ansågs som ett stort och viktigt samhällsproblem. Många politiker var engagerade och det fanns politiska mynt att slå på detta område. Folkpartisten Bengt Westerberg gick till och med till val på att bruk av narkotika skulle kriminaliseras. Men i dag, när narkotikadödligheten ökat i 30 år, när det inte finns så mycket att skryta om längre, då är det inte lika många politiker som är engagerade i frågan.

Annons

Johnson önskar vidare att vi i Sverige skulle haft lika långsiktiga attitydundersökningar som i USA, där man sedan början 1970-talet återkommande ställt frågor som exempelvis om cannabis bör legaliseras eller inte.

– Precis som alla andra som jobbar med detta kan jag utifrån den statistik som ändå finns uppfatta att attityder till narkotika är under förändring och att det har blivit en liberalare attityd – men till en viss gräns och inte i den utsträckning som många kan tro, säger Johnson och fortsätter:

– Jag träffar unga ibland som säger: ”alla röker cannabis, de där undersökningarna i skolan stämmer inte, för alla röker cannabis”. ”Det stämmer säkert det du säger”, säger jag då, ”men i din bekantskapskrets. Din bekantskapskrets är inte representativ för det stora hela.” Detta tror jag att framförallt cannabisliberala ibland har svårt att begripa.

Ulf Guttormsson vittnar om att många som är i kontakt med CAN förväntar sig mer alarmerande siffror, i synnerhet från skolenkäterna. Detta tror han främst har att göra med de exempel som lyfts fram i medierna, såsom de senaste årens artiklar om det utbredda knarkandet bland ungdomar i Djursholm. Samt att vuxna har en tendens att tro att alla nya generationer alltid ska vara värre än deras egen.

Annons

– Efter millennieskiftet blev vi ifrågasatta av personer som inte trodde på vår statistik när den pekade på att alkoholkonsumtionen sjönk hos skolungdomarna. Det tog tre–fyra år att övertyga omgivningen om detta och det är egentligen först nu som det blivit en etablerad sanning att ungdomar dricker mindre nu jämfört med när begreppet tonåring etablerades under 1960-talet.

Många av de som tar kontakt med CAN förväntar sig att ungdomars droganvändning ska ha ökat mer än vad den faktiskt har gjort.
Många av de som tar kontakt med CAN förväntar sig att ungdomars droganvändning ska ha ökat mer än vad den faktiskt har gjort. Foto: Simon Rehnström

Tillbaka till industrilokalen i Stockholms utkanter. Medan producenten för livesändningen av ”Halv borta hos mig” går igenom de sista inställningarna vid kontrollbordet halvligger Frej Larsson och tittar igenom körschemat för kvällen genom sina solglasögon med trekantsformat glas.

Malin Edvardsen slår sig ned bredvid sin podcastpartner i soffan.
Hon nämner att om det kommer någon negativ feedback på podcasten så gäller den en efterfrågan på mer fakta i avsnitten.

– Men det är inte vår grej att göra. Vi vill inte utge oss för att vara experter på statistik när vi inte är det. Det är inte det som driver oss, vi gör nog större nytta bara av att fortsätta berätta vår historia – och våra roliga historier – och att liksom normalisera knark i debatten så att folk kan börja tänka själva. Så väl på riskerna som det positiva som droger för med sig, säger hon, tar ännu en sipp cider från ananasglaset och gör sig redo att gå live.

Hiphopduon Far & Son, Simon Gärdenfors och Frej Larsson, ledde tillsammans det omskrivna programmet "Samhällsjudo" i TV4.

Foto: Jonas Ekströmer/TT
Foto: TT

”Vi har också många lyssnare som inte själva tar droger men som ändå håller med oss i frågan om rätten till forskningsbaserad narkotikalagstiftning och frihet under eget vuxenansvar”, säger Malin Edvardsen.

Foto: Simon Rehnström
Foto: Michiel Vaartjes /TT

Under våren har podcastens lyssnare uppmanats att vara extra försiktiga med sitt knarkande, för att inte uppta akutplatser som behövs till covid-19-patienter.

Foto: Simon Rehnström

Syftet med ”Halv borta hos mig” är att ”försöka nyansera bilden av ett känsligt ämne och på så vis ta ett samhällsansvar”, säger Malin Edvardsen, till vänster.

Foto: Simon Rehnström

Malin Edvardsen och Frej Larsson beskriver det växande utbudet på den svenska drogmarknaden som ”ett nytt apotek”.

Foto: Simon Rehnström

”Det finns tusen negativa konsekvenser av droger som används på fel sätt, men den informationen har liksom redan nått ut”, säger Frej Larsson.

Foto: Simon Rehnström

Enligt CAN:s fokusrapport kring riskuppfattningar har andelen unga som uppfattar att det innebär en stor risk att använda cannabis regelbundet minskat mellan 1995 och 2019, från 92 procent till 58 procent.

Foto: Simon Rehnström

”Vi kan aldrig jämföra cannabis med alkohol, det är två helt skilda former av droger”, säger Erika Holmquist Hortlund.

Foto: Privat
Foto: TT

Egentligen skulle Frej Larsson denna kväll ha uppträtt på Grand Hôtel, vid en läkemedelskonferens med fokus på medicinsk cannabis.

Foto: Simon Rehnström
Foto: TT

Många av de som tar kontakt med CAN förväntar sig att ungdomars droganvändning ska ha ökat mer än vad den faktiskt har gjort.

Foto: Simon Rehnström