Annons

Janerik Larsson:Vikten av två begrepp

Ett sällsamt möte i Helsingfors
Ett sällsamt möte i Helsingfors Foto: Pablo Martinez Monsivais
Under strecket
Publicerad

Efter mötet mellan presidenterna Putin och Trump i Helsingfors har den amerikanska debatten om den amerikanske presidentens relation till ryska makthavare intensifierats.

Jag har givetvis ingen aning om vad som egentligen skedde under den amerikanska presidentvalrörelsen 2016 mellan Trumpkampanjen och de ryska aktörer som sökte påverka utfallet av valet.

Men när jag följer amerikanska medier slås jag av att det där ofta sätts likhetstecken mellan två begrepp som åtminstone tills vidare borde hållas helt åtskilda.

Det ena begreppet är ”collusion” (dvs maskopi); det andra är ”interference” (inblandning / ingripande).

President Trump tycks av och till förneka att det var några ryska aktörer kopplade till den ryska statsmakten som agerade på sociala medier med mera för att gynnar Trumpkampanjen och missgynnar Hillary Clintons kampanj.

I nästa ögonblick kan Trump en kort stund medge att de amerikanska säkerhetsorgan som med bestämdhet hävdat detta haft fog för anklagelsen.

Jag kan tycka att Trump och de medier som nu granskar honom borde nöja sig med att hävda att det inte hittills bevisats att det förekom ”collusion” dvs att sådan rysk aktivitet skedde i maskopi med Trumpkampanjen (med personer med inflytande över kampanjen; kanske kandidaten själv).

Annons
Annons

Att kandidat Trump själv aktivt skulle varit inblandad i sådana aktiviteter har åtminstone hittills inte hävdats av någon trovärdig källa.

I stället framförs en lång rad olika påståenden om att Trump och hans företag skulle varit beroende av rysk finansiering etc. Det var vad Steve Bannon hävdade i Michael Wolffs ”Fire and Fury”, dvs att det är pengarna som kommer visa sig förödande för Trump.

Men sådana beroendeförhållanden betyder inte nödvändigtvis att Robert Muellers granskning av den ryska inblandningen i valkampanjen kan kopplas till Donald Trump själv. Om så skulle ske kunde det leda till att denne ställs inför riksrätt (impeachment) - sannolikt före presidentvalet i november 2020.

Perspektivet riksrätt kan påverka utfallet av mellanårsvalet i november i år. Inför hotet om riksrätt kan republikanska väljare mobiliseras.

Är detta skälet till att Trump så till synes systematiskt blandar ihop ”collusion” och ”interference”.? Han tycks sträva efter en optimal polarisering av amerikansk opinion inför mellanårsvalet. Ur kampanjsynpunkt kan detta vara ett framgångsrecept.

Med tanke på hur illa organiserad Trumpkampanjen 2016 tycks ha varit att döma av allt som skrivits om den ter det sig för mig fortsatt ganska sannolikt att presidenten inte skulle kunna bindas vid en aktiv konspiration med aktörer finansierade av den ryska staten.

Att Vladimir Putin ljuger på just den punkten i presskonferensen i Helsingfors ter sig däremot högst sannolikt. Om det som de amerikanska säkerhetsorganen och Mueller-utredningen påvisat ägt rum - vilket alltså är högst troligt - så är det osannolikt att den ryska statsledningen varit oinformerad.

Putin sträckte sig så långt i den för honom nog ganska pinsamma presskonferensen i Helsingfors att han medgav att han hade önskat att Trump skulle vinna presidentvalet.

Men de amerikanska medier som nu sätter likhetstecken mellan ”collusion” och ”interference” kan mycket väl komma att gynna Trump och republikanerna i höstens mellanårsval.

Till bilden hör också att det är en sak att det gjordes ryska påverkansinsatser, men det är en helt annan fråga om dessa verkligen hade någon avgörande effekt på valresultatet. Tills vidare är jag skeptisk på den punkten. Det går inte att utesluta att hela den enorma uppmärksamheten mot Trump/ryssarna slutar ungefär som riksrättsprocessen mot Bill Clinton.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons