Annons

Viktiga ord – testamente kan klandras vid felval

Dina efterlevande kan få problem med tolkningen om testamentet inte tydligt lyckas förmedla dina önskemål. Och juridiska termer kan ibland vara förvillande lika varandra. Caroline Elander, SvD:s expert inom familje- och arvsrätt, svarar på läsarnas frågor.

Publicerad
Caroline Elander, SvD:s expert inom familje- och arvsrätt, svarar på läsarnas frågor. Illustration: Thomas Molén
Caroline Elander, SvD:s expert inom familje- och arvsrätt, svarar på läsarnas frågor. Illustration: Thomas Molén

Fråga: När jag läste familjerätt vill jag påminna mig att det var möjligt att skriva ”full äganderätt” istället för ”fri förfoganderätt”. Vad händer då vid bouppteckningen efter den sist avlidne, och vad händer om förväxling sker och det skrivs ”full” förfoganderätt i stället för ”fri”?

Var ligger tyngdpunkten vid tolkning: på ”full” respektive ”fri”, eller på ”äganderätt” respektive ”förfoganderätt”?

Mvh, Jan

Annons

I och med att testamentet delges börjar även en frist att löpa inom vilken arvingarna kan klandra testamentet om de av någon anledning anser att det är felaktigt.

Caroline Elander: Som du själv skriver så brukar man inom juridiken tala om antingen fri förfoganderätt eller full äganderätt.

• Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande fritt får förfoga över den avlidnes egendom, men denne får inte genom testamente överlåta egendomen till andra. Det finns även vissa restriktioner för hur denne får ge bort egendomen.

• Full äganderätt innebär att den efterlevande både fritt får förfoga över den avlidnes egendom och genom testamente överlåta egendomen till andra.

När en person har avlidit ska en förteckning av den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen göras, en så kallad bouppteckning ska upprättas. Efterlämnar den avlidne ett testamente ska detta presenteras för de legala arvingarna och dessa får meddela om de godkänner testamentet eller ej. Detta kallas inom juridiken att testamentet delges arvingarna. Det finns regler i lagen om hur detta ska gå till för att delgivningen ska anses ha skett på rätt sätt.

I och med att testamentet delges arvingarna så börjar även en frist att löpa inom vilken arvingarna kan klandra testamentet om de av någon anledning anser att det är felaktigt. Klander av testamente sker genom att en ansökan om stämning inskickas till tingsrätten och ska ske inom sex månader från delgivning.

I vissa testamenten har vi, precis som du nämner, även sett uttrycken ”fri äganderätt” och ”full förfoganderätt”. Om det inte framgår av texten i testamentet om det är fri förfoganderätt eller full äganderätt som avses får man tolka testamentet. Huvudregeln enligt lag är att tolka testamentet i enlighet med testators vilja. Det finns även andra tolkningsregler i lagen om bland annat felskrivning.

Det finns således inget absolut svar på din fråga. Full äganderätt anses inte ha företräde före fri förfoganderätt och vice versa vid en eventuell felskrivning. Allt handlar om den aktuella situationen, den avlidnes faktiska vilja och vad som kan fås fram om denna.

Annons
Annons
Annons

Caroline Elander, SvD:s expert inom familje- och arvsrätt, svarar på läsarnas frågor. Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons