Annons

Janerik Larsson:Vilket land i världen har förbättras mest 2018?

 Armenia's Prime Minister Nikol Pashinyan arrives for the second day of a summit of heads of state and government at NATO headquarters in Brussels, Belgium, Thursday, July 12, 2018. NATO leaders gather in Brussels for a two-day summit.
Armenia's Prime Minister Nikol Pashinyan arrives for the second day of a summit of heads of state and government at NATO headquarters in Brussels, Belgium, Thursday, July 12, 2018. NATO leaders gather in Brussels for a two-day summit. Foto: Tatyana Zenkovich
Under strecket
Publicerad

The Economist bjuder alltid på glada överraskningar.

I dessa dagar när så många nyheter ter sig dystra kan det vara värt att uppmärksamma att ”Country of the year” utsetts i den brittiska kvalitetstidskriften.

Ett antal länder får pluspoäng:

Irland för att man motsätter sig Brexit för att undvika att freden på ön undermineras och för att man på gott demokratiskt sätt löst abortfrågan.

Ecuador och Peru för att man under året stärkt sina institutioner så att ledare med diktatorsinstinkter kan hållas tillbaka.

Sydafrika för att man gjort sig av med den korrumperade presidenten Jacob Zuma och tillsatt Cyril Ramaphosa som nu arbetar för att stoppa korruptionen.

Malaysia har tagit ett stort steg mot anständig demokrati när den korrumperade Najib Razak fick gå och den nye premiärministern Mahathir Mohamad är en klar förbättring men det räckte inte för förstaplatsen.

Detsamma gäller enligt The Economist Etiopien vars nye ledare Abiy Ahmed släppt politiska fångar och utlovat verkligt fria val 2020. The Economist menar dock att det inte står klart att Ahmed kommer att lyckas hålla tillbaka de våldsamma etniska konflikterna. Det tar tid att rensa upp efter den långa perioden av diktatur.

Annons
Annons

Därför utser tidskriften Armenien till årets land.

Den karismatiske Nikol Pashinyan är ny premiärminister sedan president Serzh Sargsyan mötte kraftiga protester när han försökte hålla sig kvar vid makten. Dessa protester ledde till ett demokratiskt välordnat val.

En Putinkopia förlorade och Ryssland fann ingen anledning att ingripa för att försvara sin man vid makten.

An ancient and often misruled nation in a turbulent region has a chance of democracy and renewal.

The Economist skriver att några optimistiska medarbetare 2017 hoppades att Storbritannien skulle kvalificera sig till listan över tänkbara ”årets nation”. Men så blev det verkligen inte.

Bagehot-kolumnisten skrev nyligen om hur omvärlden ser på UK.

 Foreigners increasingly talk about Britain in the way they would talk about an admired relative who has gone stark raving bonkers. Whenever this columnist travels abroad he is besieged with questions: what is going on with the country I love? Whatever happened to its pragmatism and common sense? Are you deranged? These remarks reveal a profound sense of loss. It is not just that Europe is losing a close partner. It is that the world is losing a particular version of Britain. Brexit Britain is becoming less like its sensible self and more like the worst sort of foreign country—chaotic and headstrong.

Vad har hänt med landet frågar man runtom i världen. Det är som när en kär släkting blivit helgalen....

It is that this darker view of Britain is more realistic than the previous one. The Brexit vote could almost have been designed to reveal long-festering problems with the country: an elite educational system that puts too much emphasis on confidence and bluff and not enough on expertise; a political system that selects its leaders from a self-involved Oxbridge clique; a London-focused society that habitually ignores the worries of the vast mass of British people; and a Conservative Party that promotes so many pompous mediocrities. The reason Brexit is doing so much damage is not just that it is a mistake. It is a reckoning.

Det som verkligen bekymrar kolumnisten (Andrew Wooldridge) är inte att Brexit är ett misstag - vilket det är - utan att det är en bekräftelse på hur illa landet nu styrs.

I helgutgåvan utvecklar han det temat.

Men vi har alltså Armenien att glädja oss åt!

Reuse this content

About The Economist

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons