Annons

Olof Ehrenkrona:Vill C och L göra bankskatten till valfråga?

Bortse från talet om att bankskatten ska finansiera försvarssatsningen.
Bortse från talet om att bankskatten ska finansiera försvarssatsningen. Foto: Tove Eriksson/TT

Finansministern vill nu genomföra en åtgärd som innebär att en del av det förtroendekapital som har investerats slösas bort. För C och L skapar det en egen förtroendefråga inför kommande val.

Under strecket
Publicerad

Hur ska vi egentligen tolka beskedet att Socialdemokraterna i utbyte mot att honorera det första steget i Försvarsberedningens förslag krävde att få genomföra Vänsterpartiets krav att införa en bankskatt? Vi kan bortse från talet om att bankskatten ska finansiera försvarssatsningen. Sverige har inte specialdestinerade skatter som ska gå till ett visst ändamål. Alla statens skatteinkomster kan användas till alla statens utgifter eller till att kompensera inkomstbortfall från andra områden.

Inte ens den skatt som redan tas ut för att finansiera ett potentiellt nytt bankstöd vid nästa finanskris särbehandlas utan läggs i statens gemensamma intäktspåse. Någon fondering sker alltså inte.
I ett läge med starka statsfinanser, en nedpressad statsskuld och en vikande konjunktur finns det självklart inget som säger att en ny skatt eller höjningar av de gamla ska vägas mot en enskild post i statsbudgeten.

Tvärtom ska prövningen som vanligt ske mot effekterna på samhällsekonomin i stort och alla andra statliga utgiftsåtaganden.
Ironiskt nog motiverar regeringen bankskatten med att en ny finanskris kan ”ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning”. Det låter mera som en motivering till att kompensera friåret än för en skatt på bankernas vinster.

Annons
Annons

En banks tjänsteutbud handlar ju om att med sitt kapital bidra till att finansiera investeringar i produktion som skapar sysselsättning. Om staten i stället lägger vantarna på kapitalet innebär det att resurserna får en samhällsekonomiskt sämre allokering. Det är det som ligger bakom det generella förhållandet att en krona som används i den offentliga sektorn genererar en lägre tillväxt än om den används i det privata näringslivet. En bankskatt leder således inte till högre produktion och sysselsättning utan snarare till en lägre.

Bankernas lönsamhet är heller inte högre än andra sektorers inom det privata näringslivet utan snarare är lönsamheten sämre. Det finns dessutom ett uppenbart samband mellan tidigare upparbetade vinster och uthålligheten i en finanskris. Att skatta bort möjligheten att med hjälp av tidigare överskott överleva under år med en svag lönsamhet och växande kreditförluster är att bädda för krav på nya statliga räddningsinsatser så fort finansmarknaderna börjar skaka.

Hotet är också skadligt i en annan dimension. Förra gången skatten var aktuell bidrog den till att Nordea flyttade från Sverige till Finland. Det skulle förvåna om inte andra banker nu överväger att följa Nordea i spåren.

Banker är i likhet med andra företag beroende av förutsebarhet och fasta spelregler. Den globala konkurrensen på finansmarknaderna är tillräckligt utmanande liksom riskerna för allvarliga störningar i det finansiella systemet bland annat till följd av politiska nycker i andra länders regeringar, utan att vi ska behöva ägna oss åt populistiskt självskadebeteende.

Annons
Annons

En banks trovärdighet är beroende av dess stabilitet. Kostnaden för att rubba den genom åtgärder som undergräver lönsamheten och ökar den finansiella risken får inte underskattas. I synnerhet i en situation då det råder allmän turbulens på de finansiella marknaderna.

Är den politiska miljön på hemmaplan instabil är det att betrakta som en institutionell risk som i bästa fall leder till en dyrare upplåning och i sämsta fall till ett kraftigt förtroenderas.

Sveriges ansvarsfulla och erkänt skickliga hantering av tidigare bankkriser har stärkt omvärldens tilltro till banksektorn som helhet. Finansministern vill nu genomföra en åtgärd som innebär att en del av det förtroendekapital som har investerats slösas bort. Det är svårt att se vad regeringen har att vinna på detta annat än kortsiktiga opinionspoäng i den yttersta vänster.

Kanske var utredningen om bankskatten det enklaste sättet att få Magdalena Andersson att sluta krångla om försvaret och samtidigt tillfoga Centern och Liberalerna ett tjuvnyp.

Nu ska skatten alltså utredas, eftersom Magdalena Anderssons tidigare förslag bedömdes innebära alltför stora skadeverkningar. Det innebär att Centern och Liberalerna måste bestämma sig för om de verkligen vill göra bankskatten till en fråga i nästa val.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons