Annons

Vill ha 40 procent skatt på norsk lax: ”Rättvisa”

Laxodling använder samhällets resurser. Därför vill majoriteten i en offentlig kommitté införa en särskild skatt på extra höga vinster.
Laxodling använder samhällets resurser. Därför vill majoriteten i en offentlig kommitté införa en särskild skatt på extra höga vinster. Foto: Ben Moon

Norge är världens största laxproducent och nu vill norska staten ta en större del av kakan. ”Det handlar om rättvisa”, säger Karen Helene Ulltveit-Moe vid universitetet i Oslo.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Professor i ekonomi Karen Helene Ulltveit-Moe vid Universitetet i Oslo är ordförande för utskottet som lagt fram lagförslaget.

Foto: Moment Studio Bild 1 av 1

Enligt ett färskt lagförslag ska norska laxproducenter betala en så kallad naturresurs-skatt på 40 procent av sin vinst.

– Det här handlar om rättvisa. Laxodling använder samhällets resurser och måste börja betala för sig, säger Karen Helene Ulltveit-Moe, ekonomiprofessor vid universitetet i Oslo, till SvD.

Hon är en av de som arbetat fram förslaget, som presenterades av den så kallade Havsbruksskattekommittén.

Om förslaget blir verklighet skulle det ge skatteintäkter på sju miljarder norska kronor per år.

Ulltveit-Moe berättar att den nuvarande lagstiftningen sattes när industrin bestod av ungefär 700 mindre företag som odlade lax. I dag handlar det ungefär 100 stycken multinationella företag.

– Det var ingen som visste att det skulle bli en sådan succé – den nuvarande skatten är därmed inte anpassad till hur industrin fungerar idag, säger hon.

Hon pekar bland annat på att man behöver tillstånd för att få odla fisk i Norge. Hittills har det tillstånden delats ut gratis eller ”sålts alldeles för billigt”, till ungefär tre procent av marknadspriset, enligt Ulltveit-Moe.

Annons
Annons

Professor i ekonomi Karen Helene Ulltveit-Moe vid Universitetet i Oslo är ordförande för utskottet som lagt fram lagförslaget.

Foto: Moment Studio Bild 1 av 1
 Professor i ekonomi Karen Helene Ulltveit-Moe vid Universitetet i Oslo är ordförande för utskottet som lagt fram lagförslaget.
Professor i ekonomi Karen Helene Ulltveit-Moe vid Universitetet i Oslo är ordförande för utskottet som lagt fram lagförslaget. Foto: Moment Studio

Redan i måndags kunde man se en konsekvens av förslaget – laxaktier föll på bred front på Oslobörsen. Bolag som Salmar och Lerøy Seafood backade omkring två procent efter att Havsbruksskattekommittén lagt fram sitt förslag.

En liknande skatt finns redan för såväl olje- som vattenkraftproducenter. Men att det nu skulle omfatta även laxindustrin har mött starkt politiskt motstånd i Norge. Många är oroliga att den nya skatten skulle få företagen att flytta sina produktioner utomlands – något Ulltveit-Moe avfärdar.

– Det har inte påverkat olje- som vattenkraftproducenter så varför skulle det göra det med laxindustrin? Vi har så pass bra förutsättningar för att odla lax i Norge att det inte skulle vara värt att flytta produktionen utomlands.

Hur skulle skatten påverka konsumenter?

– Inte mer än någon annan skatt. Det är en global näring och priserna sätts på global basis.

– Svenska konsumenter kommer inte att märka av det, säger Ulltveit-Moe.

Norge är världens största laxproducent. I Sverige är laxen en av våra populäraste råvaror och nära 99 procent av den odlade laxen som säljs kommer från just Norge. 2017 importerades 39 000 ton odlad norsk lax – alltså en snittkonsumtion på cirka 4 kilo per svensk.

Huruvida förslaget drivs igenom blir klart under våren 2020, enligt lltveit-Moe.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons