Annons

”Flyktingar har blivit en monopolmarknad”

Foto: Yvonne Åsell

Bolag tjänar bra med pengar på ensamkommande flyktingbarn. Aleris, ägt av Wallenbergs Investor, tar extremt högt betalt för en lägenhet för flyktingar. Det väcker reaktioner bland Investors aktieägare. "Flyktingar har blivit en affär", säger Nordeas chef för ansvarsfulla investeringar Sasja Beslik.

Under strecket
Publicerad

Carina Lundberg Markow, , chef för ansvarsfullt ägande på Folksam.

Foto: Erik Mårtensson/TTBild 1 av 2

Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

Foto: Yvonne ÅsellBild 2 av 2

Carina Lundberg Markow, , chef för ansvarsfullt ägande på Folksam.

Foto: Erik Mårtensson/TTBild 1 av 1

I morse skrev SvD Näringsliv om hur Wallenbergäda Aleris i tjänar stora pengar på utslussningslägenheter där man inhyser flyktingar. Månadskostnaden ligger på 45 000 kronor, men i enstaka fall landar notan på 60 000 kronor i månaden. Pengar som staten betalar.

Många anser att Aleris borde kunna hålla nere kostnaderna betydligt mer än så. Även en del mindre kända bolag som Individia har höga kostnader för sina lägenheter – dit flyktingbarnen flyttar när de blivit ungdomar och anses klara sig bättre själva.

Carina Lundberg Markow, , chef för ansvarsfullt ägande på Folksam.
Carina Lundberg Markow, , chef för ansvarsfullt ägande på Folksam. Foto: Erik Mårtensson/TT

Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam, understryker att Investor visserligen har haft problem med sin substansrabatt – skillnaden mellan marknadsvärdet på företagets tillgångar och vad investmentbolaget värderas till på börsen – men tycker att det här är att gå för långt.

Annons
Annons

Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

Foto: Yvonne ÅsellBild 1 av 1

– Jag kan förstå att man i portföljbolagen jobbar med att komma till rätta med substansrabatten. Men samtidigt verkar det lite väl desperat att öka på sina marginaler just inom det här området, säger hon.

– Jag tror inte det är något som aktieägarna i Investor ser som en hållbar affärsidé.

Carina Lundberg Markow betonar att man i det här läget inte kan tala om en sund marknad.

– Det ligger utanför det man kan kalla en fri marknad. Att hantera humanitära insatser, det är inte en framkomlig väg. Du får problem med överprissättning och kvalitetsproblem, säger Carina Lundberg Markow och tillägger sedan mer skämtsamt, med anledning av att Wallenbergssfären även är hotellägare:

– Det vore väl lämpligare att man tillhandahåller överblivna rum på Grand Hotel.

Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.
Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea. Foto: Yvonne Åsell

Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea, har också reagerat på SvD Näringslivs avslöjanden.

– I princip kan man tolka det här som om kommunerna använder skattemedel för att göda ett fåtal bolag som profiterar på flyktingströmmar. Det är inte genomtänkt, säger han.

Sasja Beslik menar att det inte är konstigt att det finns företag som vill tjäna pengar. Det konstiga är att det finns kommuner som inte inser att upphandlingar med skattepengar kräver både bättre genomlysning och långsiktighet.

Annons
Annons

– Det handlar inte bara om Investor, det är betydligt mer komplext. Det handlar om svenska kommuner som förväntas ta hand om flyktingar, och de alternativ man har är för få och för dyra. Flyktingar har blivit en affär för ett fåtal aktörer på marknaden i Sverige, det har i princip blivit en monopolmarknad, säger Sasja Beslik.

Hur ser du på bolag som investerar i boenden för ensamkommande flyktingbarn?

– De måste ha en väl genomarbetad strategi. Om vi nu kallar det här för en affär, har det blivit en affär som handlar om mycket mer än bara antal och marginaler. Det handlar om extremt utsatta människor.

Flera av SvD Näringslivs läsare reagerar också starkt.

"Det är många som skor sig på flyktingvågen. Statliga skattepengar delas frikostigt ut. Många tycker att vi skall ta emot fler flyktingar, men bakom ligger ekonomiska motiv. Humanitära skäl vore bättre och med normala ersättningar för omhändertagandet", skriver läsaren Christer Nilsson i ett mejl.

Andra läsare, som gett sitt medgivande till att få sina mejl publicerade, är inne på samma tema.

"Man kan konstatera att den angivna kostnaden är på tok för hög. Den motsvarar ett lyxhotell", skriver Zacharias Brandt, tidigare moderat fritidspolitiker, och syftar på det faktum att Aleris fakturerar kommunen över 2 000 kronor per dygn för att låta en flykting bo i en lägenhet.

En annan SvD-läsare skriver:

"Jag hoppas att ni intervjuar en och annan skattebetalare som vill att våra pengar ska gå till flyktingarna och inte till de slipsprydda gossarna på till exempel Aleris."

SvD Näringsliv granskar den lönsamma asylmarknaden:

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons