Annons

”Sjödéns föraktfulla attityd” – debatten på fem minuter

”Hela tanken med ’Gudrungirls’ har blivit smutsig”. Det är en av många reaktioner som intervjun med Gudrun Sjödén i SvD väckte. Många utropar att de nu har köpt sitt sista Gudrun Sjödén-plagg, samtidigt är det flera som försvarar modeskaparen.

SvD guidar till debatten om Gudrun Sjödén.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Malin Hoelstad, Claudio Bresciani/TTBild 1 av 3

Marianne Lindberg De Geer skriver att Gudrun Sjödén nu har visat sitt rätta ansikte.

Foto: Robin Haldert/TT, Malin HoelstadBild 2 av 3

Gudrun Sjödén menar att kvinnor som släpar efter i lön och pension gör det för att de har prioriterat annat än yrket.

Foto: Malin HoelstadBild 3 av 3

1 / 11

Gudrun Sjödén: Kvinnor med låg lön har varit bekväma

Foto: Malin Hoelstad, Claudio Bresciani/TT
Marianne Lindberg De Geer skriver att Gudrun Sjödén nu har visat sitt rätta ansikte.
Marianne Lindberg De Geer skriver att Gudrun Sjödén nu har visat sitt rätta ansikte. Foto: Robin Haldert/TT, Malin Hoelstad

I en intervju publicerad i söndags möter SvD klädskaparen Gudrun Sjödén. Bland diskussioner om stil, mode och makt avhandlas också frågor om kvinnor, barn och arbete.

– Det har varit väldigt viktigt att man inte har sina barn på dagis för länge och att man inte är frånvarande som mamma. Men de som klagar på att de inte kommer någon vart och att de inte får högre lön eller någon vidare pension, de sitter ju där de gör eftersom de har valt något annat än att satsa på sitt yrke, säger hon till SvD.

På frågan om varför kvinnor går hem tidigt från jobbet, svarar hon:

– Det är väl bekvämt. Att gå hem klockan fyra är väl ganska skönt?

I artikeln säger hon att hon alltid har röstat borgerligt. Hon står också för att hennes företag Gudrun Sjödén Scandinavia inte har något kollektivavtal.

– Som arbetsgivare vill jag ge mina kvinnliga medarbetare på ledningsnivå en rimlig arbetsbörda under småbarnsåren, så att de kan behålla sin position i karriären. Och så småningom en pension som de kan leva bra på.

Gudrun Sjödén menar att kvinnor som släpar efter i lön och pension gör det för att de har prioriterat annat än yrket.
Gudrun Sjödén menar att kvinnor som släpar efter i lön och pension gör det för att de har prioriterat annat än yrket. Foto: Malin Hoelstad

Intervjun väckte mycket starka reaktioner i sociala medier, framför allt om frånvaron av kollektivavtal i hennes företag. Många menar att hon hånar låginkomsttagare och fattigpensionärer.

”Nej, Gudrun, mig har du definitivt förlorad som kund! Dina kläder, som jag älskat, ger mig numera en fadd smak i munnen och en obehaglig känsla. Det gjorde mig oerhört förvånad, upprörd och ledsen när jag läste dina åsikter om äldre kvinnor, som fostrat en hel generation och nu betalar priset som fattigpensionärer! Dåligt, Gudrun, otroligt dåligt!” skriver en trogen kund på Facebook.

”Har du inte råd att kompensera för detta på något sätt? Ett Gudrun-stipendium för unga ensamstående mammor, att användas till studerande t ex???” undrar en annan gammal beundrare av företaget.
”Ditt konstnärskap står för så mycket mer än kläder som styrka, mod, gemenskap, att hålla ihop.. jag hoppas att de som köper Gudrun vet det.” skriver en försvarare.

”Jag visste inte förrän idag att jag typ älskar Gudrun Sjödén” skrev debattören Rebecca Weidmo Uvell på twitter.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

2 / 11

Alice Teodorescu: ”Självklart får alla val konsekvenser – konstigt vore väl annars”

”Vill man vara riktigt kontroversiell i Sverige ska man hävda att människor – också kvinnor – har ansvar för sina val”, skriver Alice Teodorescu i GP med anledning av Sjödén-debatten.

Det Sjödén säger i SvD:s intervju, är enligt Teodorescu, att kvinnor har ett val och tenderar att välja jobb med lägre lön.

”I sociala medier har kritiken mot Sjödéns uttalanden inte varit nådig. Att hävda att kvinnor – precis som män – kan välja och att de val de gör får konsekvenser, i detta fall av ekonomisk karaktär, har uppfattats som ytterst stötande.”

”Ändå är det knappast någon nyhet att kvinnor tenderar att söka sig till utbildningar och i förlängningen yrken med färre möjligheter till lönekarriär (vilket självklart kommer påverka såväl lön som pension på sikt), att de oftare arbetar deltid, tar ut mer vab och stannar hemma längre med barn.”

Annons
Annons
Bild 1 av 1

3 / 11

Elsa Westerstad: ”Illviljan används som artilleri i feministisk kamp”

SvD:s Elsa Westerstad vänder sig mot det hög tonfallet som riktar sig mot Gudrun Sjödén.

”Jag är övertygad om att Marianne Lindberg De Geer och alla andra kvinnor som rasar mot Sjödén är kapabla att placera ett uttalande i dess rätta kontext. Men viljan finns inte. Istället använder man illviljan som artilleri i en feministisk kamp som utvecklats till ett positioneringskrig som jag lovar inte kommer att hjälpa en endaste underbetald kvinna.”

Annons
Annons
Foto: Skärmavbild på Patrik Lundbergs krönika.Bild 1 av 1

4 / 11

Patrik Lundberg: ”En kulturtant, allra minst den översta, får inte tycka så”

Foto: Skärmavbild på Patrik Lundbergs krönika.

I en krönika i Aftonbladet skriver Patrik Lundberg att debatten om Gudrun Sjödéns identitet och värderingar grundas på felaktiga förväntningar på vad en ”kulturtant” ska tycka.

Hennes ord har svikit många ”kulturtanter landet runt” observerar han, men han vill fokusera på annat.

”Hur många koncernchefer med hundratals medarbetare och en omsättning på närmare en miljard kronor är inte borgare och icke-feminister?”, skriver han.

För honom är det viktigare att se att hennes bolag har fler kvinnor än män i styrelsen. Han nämner också att 93 procent av hennes medarbetare är kvinnor och att Gudrun Sjödén byggt upp landets näst största klädföretag efter Hennes & Mauritz.

Annons
Annons

Lotta Engzell-Larsson.

Foto: Sofia RunarsdotterBild 1 av 1

5 / 11

Lotta Engzell-Larsson: ”Kvinnor ska satsa för att bli valda”

Lotta Engzell-Larsson.
Lotta Engzell-Larsson. Foto: Sofia Runarsdotter

Lotta Engzell-Larsson skriver i Dagens Industri att fler kvinnor bör satsa på att bli invalda i börsbolagens valberedningar.

Sedan 2017 är det fler kvinnor än män som är utbildade inom ekonomi på kandidatnivå, betonar hon och citerar Gudrun Sjödén.

”Egenföretagaren Gudrun Sjödén, med eget internationellt klädmärke, stack ut hakan i helgen när hon intervjuades i SvD (4/3). Hon sa att "De som klagar på att de inte kommer någon vart/.../de har valt något annat än att satsa på sitt yrke”, skriver Lotta Engzell-Larsson.

Hennes slutsats lyder: förutom att valberedningarna måste vidga rekryteringen, ska kvinnor också satsa för att bli invalda i dem.

Annons
Annons

Skärmavbild på Gudrun Sjödén Skandinavia:s Facebook-sida.

Bild 1 av 1

6 / 11

Gudrun Sjödén: ”Jag står för kvinnans egen kraft”

Skärmavbild på Gudrun Sjödén Skandinavia:s Facebook-sida.
Skärmavbild på Gudrun Sjödén Skandinavia:s Facebook-sida.

På sociala medier har intervjun med Gudrun Sjödén väckt många reaktioner. Sjödén skrev i tisdags ett inlägg på företagets Facebook-sida där hon kritiserar SvD:s artikel och mediedrevet. Hon ber om ursäkt till sina kunder och säger sig vara medveten om att hon sårat dem.

”Ett av mina områden som kvinnlig företagare har alltid varit att stå för kvinnans egen kraft och möjlighet att både vara en duktig mor och en skicklig yrkeskvinna som står på egna ben med egen försörjning”, skriver hon.

I kommentarsfältet uttrycks både kritik och stöd för frånvaron av kollektivavtal i Gudrun Sjödéns bolag:

”Kanske skulle du tänkt på det innan du hånar de som arbetar i låglöneyrken. Alla kan ju inte jobba med att rita tulpaner. Hur skulle samhället se ut då?”

”Hela tanken med "Gudrungirls" har blivit smutsig. Innan var jag stolt bärare av dessa plagg och nu vet jag inte hur jag ska förhålla mig till dem? 
Tänk om någon ser att det är ett Gudrun plagg, tänker jag nu...”

”Nu får hon klä skott för alla sociala orättvisor som vi har i det här landet. Som om hon vore statsminister...”

Många som kommenterar upprörs av hennes åsikter kring ”de bekväma kvinnor som går hem klockan fyra”. Andra menar att hon inte förstår att det finns flera orsaker till att många kvinnor har låg lön. En del trogna kunder försvarar henne, medan många utropar att de nu har köpt sitt sista Gudrun Sjödén-plagg.

Annons
Annons

Skärmavbild på namninsamlingen som uppmanar Gudrun Sjödén att skaffa kollektivavtal.

Bild 1 av 1

7 / 11

Namninsamling mot designern

Skärmavbild på namninsamlingen som uppmanar Gudrun Sjödén att skaffa kollektivavtal.
Skärmavbild på namninsamlingen som uppmanar Gudrun Sjödén att skaffa kollektivavtal.

En namninsamling har även startats med uppmaningen ”Att Gudrun Sjödén ska skaffa kollektivavtal för sina anställda.”. Målet är att få 5 000 personer att skriva under, och i skrivande stund ligger siffran på 3 026.

”Gudrun Sjödén har i åratal vägrat att skaffa kollektivavtal för sina anställda. Det är dags att företaget med 700 miljoner i omsättning gör rätt för sig och ser till att deras anställda får trygga villkor”, står det i beskrivningen.

Initiativtagarna förklarar också ”för Gudrun Sjödén” varför kollektivavtal är ”en självklarhet” enligt dem.

”Kollektivavtal är en självklarhet för att människor dels ska kunna ha ett tryggt arbetsliv men även vara garanterade en pension som går att leva på när det är dags att sluta jobba.”, skriver de.

Annons
Annons

Skärmavbild på SVT:s artikel.

Bild 1 av 1

8 / 11

SVT: Kan man bedöma människor efter handstilen?

Skärmavbild på SVT:s artikel.
Skärmavbild på SVT:s artikel.

I SvD:s artikel säger Gudrun Sjödén att hennes arbetsintervjuer bland annat består av ett handstilsprov vilket också har skapat debatt.

– Jag har böcker i ämnet, och jag har lärt mig genom åren genom att ha anställt mycket människor. Jag har fått bekräftat att handstil stämmer med personen, säger Sjödén och förklarar att hon kunde se på handstilen att en person som sökte jobb som financial controller inte skulle lyckas med projektutveckling.

Två dagar senare intervjuar SVT Christer Sandahl, psykolog och professor i samhälls- och beteendevetenskap vid Karolinska Institutet. Han bekräftar att handstilen är som kroppsspråk på papper och att det skulle kunna användas systematiskt för att begripa beteendemönster.

Dock betonar han att eftersom de flesta av oss idag använder skrivstil i mindre utsträckning säger handstilen mindre om vår personlighet än förr.

Annons
Annons

Skärmavbild av Expressens artikel.

Bild 1 av 1

9 / 11

Marianne Lindberg De Geer: Nu visar hon sitt rätta ansikte

Skärmavbild av Expressens artikel.
Skärmavbild av Expressens artikel.

Konstnären och kulturskribenten Marianne Lindberg De Geer skriver i Expressen att Gudrun Sjödén i och med intervjun i SvD har visat sitt rätta ansikte. I artikeln ifrågasätter hon varför just Sjödén har fått bli symbol för Kulturtanten, ”den vänsterröstande kvinnan som bär upp vårt svenska kulturliv”.

”De har trott att hon var en av dem. Nu visar hon sitt rätta ansikte och ger högerns skällsord ’batikhäxa’ en ny, vassare innebörd”, skriver hon.

Marianne Lindberg konstaterar att det är lönsamt att satsa på kulturkvinnor, och efterlyser ett alternativ till Gudrun Sjödéns kläder.

”Som kundkrets kräver vi alternativ. Det finns något som heter konsumentmakt, kära medsystrar! Den har vi! Vi köper inte! Vi köper inte!”, skriver hon.

”Gudrun Sjödéns uttalande i Svenska Dagbladet väcker vrede, men vem kan vara förvånad? Själv kommer jag att tänka på den nyfrälst moderata Ann Heberleins drapor om det onda med godhet.”

Annons
Annons
Bild 1 av 1

10 / 11

Ann Heberlein: ”Marianne Lindberg De Geer är skyldig mig en ursäkt”

Ann Heberlein vänder sig emot att förknippas med Gudrun Sjödéns åsikter. I ett svar till Marianne Lindberg De Geer skriver hon:

”Jag blev minst lika upprörd som Marianne Lindberg De Geer över Gudrun Sjödéns föraktfulla attityd till kvinnor med låg pension. Ja, faktum är att jag uppmärksammat fattigpensionärernas situation i flera texter. // Därför blir jag mycket illa berörd över att Marianne Lindberg De Geer, utan någon som helst grund, drar in mig i sin kritik av Gudrun Sjödéns beklagliga resonemang om fattiga, kvinnliga pensionärer.”

Annons
Annons
Bild 1 av 1

11 / 11

Susanne Sjöstedt: ”Vems fel är det att kvinnor är korkade”

Har man prioriterat annat än jobb och får en lägre lön på grund av det, får man helt enkelt skylla sig själv, var budskapet från Sjödén, skriver Susanne Sjöstedt, socialdemokratisk ledarskribent på Tidningen Ångermanland.

Och det är nog många som skyller sig idag, skriver Sjöstedt:

”Kvinnor som, korkat nog, skaffade barn och sedan stannade hemma med dem längre än pappan. Kvinnor som, korkat nog, gick ner i arbetstid för att barnen inte skulle behöva vara nio–tio timmar på förskola eller fritids varje dag.”

Men ska då skulden läggas på de enskilda kvinnorna, frågar sig Sjöstedt. Kanske ligger problemet någon annanstans.

”Eller kanske: så himla korkat av ett samhälle att bygga sin långsiktiga hållbarhet på att utnyttja kvinnor som gratis, eller i alla fall billigare, arbetskraft och sedan, likt Gudrun Sjödén, skrocka åt dem på ålderns höst och förklara vilka dåliga prioriteringar de gjort och att de därför får skylla sig själva.”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons